Ger vi inte spel en chans längre?

It's not a lake, it's an ocean
Ger vi inte spel en chans längre?

2021 ser ut att bli jubiléernas år. Xbox och Gamecube fyller 20 år, Nintendo 64 fyller 25 år, Resident Evil likaså och igelkotten Sonic fyller 30 jäkla år. Det sista fick mig att inte bara konstatera mitt eget åldrande, eftersom mitt spelande började med Sonic en gång i tiden, utan också reflektera över hur vårt förhållande till spel har förändrats i takt med att utbudet har exploderat och tillgången till spel gått från shopping i butik och över postorder till ögonblicklig tillgång digitalt.

Jag märker att Netflix gjort mig blasé när det kommer till film och serier. Jag måste fastna nästan på en gång för att inte ge upp och söka något annat. Detta beteende retar mig, för det skapar någon sorts inre stress och gör det svårare att faktiskt sitta och njuta av den där filmen eller serien som kanske egentligen är ganska bra.

Har vi blivit för kräsna? Förväntar vi oss för mycket av underhållning nuförtiden? När det kommer till spel tycker jag egentligen inte det, det finns trots allt rätt goda skäl att ha högt ställda förväntningar på en produkt som kostar 600 kr. Nu kan jag förstås bara prata för mig själv, men jag tror att vår samtids ständiga jakt på omedelbar tillfredsställelse även påverkar vårt förhållande till spel.

Där i mitt spelandes begynnelse nötte jag samma fem spel om och om och om igen. Jag hade inte råd att köpa några andra, och översåg med alla uppenbara brister. I dag har jag hyllmeter med delvis avklarade titlar som egentligen förtjänar mer tid men som inte gav mig den där närmast euforiska känslan och därför hamnade i "kanske senare"-högen. En hög som ofta är en dom att aldrig bli spelade igen. Jag ger helt enkelt inte spel en ärlig chans på samma sätt som jag gjorde förr.

Så nu när jag håller på med Assassin's Creed Valhalla har jag gett mig tusan på att faktiskt plöja ned en del tid. För detta är ett roligt spel, egentligen. Bara inte det roligaste jag spelat, och varje nytt spel kan ju inte vara det.

Känner ni igen er? Och gör ni i så fall något åt det?


Fria tankar om spel: www.frispel.net

Medlem

För egen del är det nog dels svårare att välja spel med tanke på det breda utbudet, och dels en slags ångest att välja "rätt" eftersom jag inte har lika mycket tid och pengar att spendera längre. Det känns väldigt surt att lägga 600:- på ett spel bara för att inse att man inte tyckte om det.

Jag tror att det är därför jag har en tendens att dras till "oändliga" spel som aldrig tar slut. World of Warcraft, Minecraft, Diabotical, Hearthstone, Overwatch, Eve Online, Animal Crossing, och så vidare

Om jag kan spela ett spel utan något direkt slut känns det som en lättare investering eftersom jag inte behöver få ut minst X antal timmar för att känna att jag har rättfärdigat köpet.


"I intend to live forever, or die trying."

Medlem

Spel har blivit så onödigt långa och har sällan en stabil och mer intressant gameplay-loop.

Shadow of mordor, du springer från A till B och dödar orcher. tröttnade så fort.
Assassins creed origin, kul till en början tills du måste rida 50 min efter varje mission som är 5 minuter, låt mig bara spela storyn!
-||- odessey, samma här, kul i början, nice grafik, nice värld, 4h senare är det bara rida och döda, så tråkigt

Dessa spel behöver ett story mode, så man slipper "pausen" mellan varje mission. Tröttnade på samma sak i black flag, åk ditt fucking skepp till andra sidan världen, gör ett mission på 5 min och nu ska man segla till andra sidan.

Jag tror vi ställer för lite krav och accepterar alldeles för mycket när det gäller spel.

Bara en liten detalj som att ställa ljudet på 50% klarar inte utvecklare av idag, så alla spela startar genom att förstöra min hörsel.

Medlem

Det finns så mycket spel idag så man behöver inte rättfärdiga köp eller spela om samma spel flera ggr bara för att.
Ibland köper man grisen i säcken, det är tur att det finns refund hos dom flesta.

Medlem

Jag tror det där kan appliceras på väldigt mycket och även kortas till omedelbar tillfredsställelse. Finns det inte där, tack å hej.

Själv gör jag inte så vad gäller spel, vill oftast bilda mig en egen uppfattning. Spelar inte heller mobilspel längre, där omedelbar tillfredsställelse verkligen är grejjen och leder till mikrotransaktioner. Därför var det lite extra härligt att se Farmville gå i graven. Har själv aldrig spelat det förvisso, men det verkligen gjorde mikroskit till vardagsmat.

Samtidigt var det ju enklare förr, det fanns inte hur mycket som helst att välja på. Tycker Netflix är ett ypperligt exempel. Jag börjar leta efter något att se, men slutar ofta med att jag bara stänger av, orkar inte leta - det är för mycket. Dessutom är väldigt ofta det som den rekommenderar helt åt skogen, och man hittar bara samma saker hela tiden.

Man måste nästan kunna ha lite tråkigt ibland, för utan tråkigt, vad är då kul?

Medlem
Skrivet av Ruffles:

2021 ser ut att bli jubiléernas år. Xbox och Gamecube fyller 20 år, Nintendo 64 fyller 25 år, Resident Evil likaså

Just 1996 var lite speciellt. Det släpptes några spel, som visade sig bli stilbildande klassiker. Och som också är originalen, i spelserier som lever vidare än.
Redan nämnda Resident Evil, men även Broken Sword, Quake, Revelations: Persona, Tomb Raider.
Andra som bör nämnas är väl Duke Nukem 3D, Crash Bandicoot, Blood Omen: Legacy of Kain, Dead or Alive.

Medlem

Jag känner igen mig när det gäller film- och serier. Har Viaplay och Netflix, och säkert 25 olika titlar jag håller på att kolla just nu. Det blir en viss stress, och jag känner att det blivit lite slit och släng. Ibland kommer det ju nåt speciellt, som sticker ut. Blade Runner 2049 var det.
Många spel nu känns lite fega, det mesta ser likadant ut

jbx
Medlem

Så fort Platinum/1000G är avklarat så försvinner all min motivation för spelet. I de flesta fall är de mesta av spelet upptäckt och avklarat men med vissa spel så finns de fortfarande mycket kvar att uppleva som jag då missar.


Xbox Series X | Playstation 5 | Nintendo Switch

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av scaryfoot:

Just 1996 var lite speciellt. Det släpptes några spel, som visade sig bli stilbildande klassiker. Och som också är originalen, i spelserier som lever vidare än.
Redan nämnda Resident Evil, men även Broken Sword, Quake, Revelations: Persona, Tomb Raider.
Andra som bör nämnas är väl Duke Nukem 3D, Crash Bandicoot, Blood Omen: Legacy of Kain, Dead or Alive.

Ett nästan unikt år. Lite som 2007 (BioShock, Mass Effect, Assassin's Creed).


Fria tankar om spel: www.frispel.net

Geeks Gaming

Som flera har påpekat så ska spel vara så förbenat långa nu för tiden.
Jag har kommit på mig själv att ha en förkärlek till spel runt 15h den senaste tiden (före 2077 launch).
Försökte komma in i valhalla, gick inte. Testade origin, Nepp.

Sen satte jag mig med kortare spel och fick plötsligt en helt annan tillfredsställelse!
Jag hann uppleva 3-4 spel på samma tid som jag lagt hittills på cp2077!

Sen kommer jag säkert bli sugen på längre spel igen i.o.m cp2077

Medlem

Äsch.

Det finns ju så många spel nuförtiden jämfört med för 10-20 år sedan. Jag ser inget konstigt i att vi blir kräsna och selektiva i vårt spelande, det är bara positivt tycker jag. Vi ska ha roligt när vi spelar. Varför är det "fel" att ge upp ett spel efter nån timme men inte att ge upp en bok efter 50 sidor? Exakt samma sak.

Skrivet av NordhNet:

Som flera har påpekat så ska spel vara så förbenat långa nu för tiden.
Jag har kommit på mig själv att ha en förkärlek till spel runt 15h den senaste tiden (före 2077 launch).
Försökte komma in i valhalla, gick inte. Testade origin, Nepp.

Sen satte jag mig med kortare spel och fick plötsligt en helt annan tillfredsställelse!
Jag hann uppleva 3-4 spel på samma tid som jag lagt hittills på cp2077!

Sen kommer jag säkert bli sugen på längre spel igen i.o.m cp2077

AC-spelen upplevs ju som enformiga av många. Finns säkert långa spel du tycker om, som The Witcher 3 kanske.


I'm like you, I have no name.

Medlem

Finns ju så jäkla massa spel, sedan verkar ju inte AAA spelen vara så färdiga när de kommer ut idag heller så.


Too real to be a dream, too painful to be a nightmare.

Geeks Gaming
Skrivet av Dohman:

AC-spelen upplevs ju som enformiga av många. Finns säkert långa spel du tycker om, som The Witcher 3 kanske.

Så sant så, dock blir det liiite samma sak där. Men det är ju inte svårare än att man tar en paus

Skrivet av deezel:

Jag tror det där kan appliceras på väldigt mycket och även kortas till omedelbar tillfredsställelse. Finns det inte där, tack å hej.

Man måste nästan kunna ha lite tråkigt ibland, för utan tråkigt, vad är då kul?

Väldigt sant, vid har vant oss vid att aldrig ha tråkigt kanske? Alltid ska det finnas nått som kan ge oss en liten kick, hur trivialt det än är.

Sen är det också så att större utbud gör ju att vi inte kan vara lika exhalterade över allt. Om det kom en bra tv-serie per år förr i tiden så blev man ju eld och lågor och spelade in den och kollade på repriser. Nu är det raskt vidare till en ny serie efter att man binge:ade den förra igår medans man låg och tittade på Instagram i soffan och uppfattade hälften.

För den som orkar rekommenderar jag psykologen Barry Schwartz ”The paradox of choice” han förklarar varför vi har mer val och bättre prylar men är pga detta mer missnöjda mer våra val ibland. När vi får mer valmöjligheter så höjs kraven och det blir svårare att känna sig tillfreds med sitt val helt enkelt.

Skribent

Felet stavas "instant gratification". Jag lider till viss del av samma sak, lite av en folksjukdom skulle man kunna säga. Samma med arbetslivet och privatlivet, man vill/orkar inte jobba till sig saker utan vill ha allt på en gång. Därav går spel-, dobbleri- och lånbranscher bättre än aldrig förr.

phi
Medlem

Jag ger i regel spel 1-2 timmar innan jag beslutar mig för om de är värda min tid och energi i fortsättningen. Det förutsätter givetvis att jag redan har gjort min research om spelet, kollar reviews, gameplay och hela paktet i förväg så jag vet ifall spelet över huvud taget kommer att tilltala mig.

Så oftast ger jag spelen en chans och spelar jag igenom dem ifall jag har köpt dem. Men det finns så klart undantag.

Skribent

Ett tillägg är också att spel ska vara så förbannat långa (som andra ovanför redan nämnt) vilket gör att man nästan måste tycka det ska vara kul direkt för att spela vidare 40-50 h för att klara spelet. Hade spelet varit 6-10 h så är det lättare att spela vidare om man inte fastnar direkt och tycker spelet bara är 3/5 typ. Det kan ju trots allt överraska halvvägs in i spelet.

Jämför en film som man inser efter 30 minuter nog inte var så bra som man trodde så ser man klart den ändå för att dels kan den överraska och dels är det bara i runda slängar 90 minuter kvar att se. Med en serie som kräver enorm tidsinvestering vill man veta direkt om det är värt det eller ej.

Medlem

Känner igen mig till 100 %. Men tycker det mest är pga både filmer och spel som släpps nu är så mycket tråkigare och likadant än förr. Det har gjort att mitt intresse för retro har växt något så enormt istället.

It's not a lake, it's an ocean
Skrivet av Kyrre:

Känner igen mig till 100 %. Men tycker det mest är pga både filmer och spel som släpps nu är så mycket tråkigare och likadant än förr. Det har gjort att mitt intresse för retro har växt något så enormt istället.

Det kan jag skriva under på, i synnerhet när det gäller film. Det är verkligen trist hur fantasilöst och fegt Hollywood har blivit. Allt som produceras är mainstreamanpassade superhjältefilmer och remakes. Senast jag såg en riktigt bra film som kändes i magen var Green Book, men det är oerhört långt mellan gångerna numera.

Spelbranschen är ju egentligen likadan, och det känns ibland som att vi spelare är lite väl lätta att tillfredsställa (det räcker vanligtvis med ännu en uppföljare som är exakt likadan som det förra spelet vi gillade för att vi ska öppna plånboken). Ändå kan jag inte komma ifrån slutsatsen att det aldrig har varit roligare att spela än nu. Det är tack vare bredden som, trots allt, faktiskt finns där. (Även om jag kan sakna arkaderan.)


Fria tankar om spel: www.frispel.net

Medlem
Skrivet av Ruffles:

Det kan jag skriva under på, i synnerhet när det gäller film. Det är verkligen trist hur fantasilöst och fegt Hollywood har blivit. Allt som produceras är mainstreamanpassade superhjältefilmer och remakes. Senast jag såg en riktigt bra film som kändes i magen var Green Book, men det är oerhört långt mellan gångerna numera.

Spelbranschen är ju egentligen likadan, och det känns ibland som att vi spelare är lite väl lätta att tillfredsställa (det räcker vanligtvis med ännu en uppföljare som är exakt likadan som det förra spelet vi gillade för att vi ska öppna plånboken). Ändå kan jag inte komma ifrån slutsatsen att det aldrig har varit roligare att spela än nu. Det är tack vare bredden som, trots allt, faktiskt finns där. (Även om jag kan sakna arkaderan.)

Därför jag för det mesta spelar spel från utvecklare som (vad det verkar som) gör spel med kärlek för just spelet.
Det brukar oftast vara mindre utvecklare eller indie-utvecklare.
ibland kan nån storutgivare släppa ett sånt spel. Vad jag kommer på senast Medal of honor & Star Wars Squadron som verkar gjort av ett "mindre team" om man säger så, blivigt populärt och utan vad det verkar med en massa ingame-köp osv som annars präglar EA.

Medlem
Skrivet av Kyrre:

Känner igen mig till 100 %. Men tycker det mest är pga både filmer och spel som släpps nu är så mycket tråkigare och likadant än förr. Det har gjort att mitt intresse för retro har växt något så enormt istället.

En tanke, kan det inte vara så att spel och filmer som släpps idag är gjorda för att tilltala tonåringar / yngre tonåringar, och vi är en bra bit från den målgruppen? Precis som spelen och filmerna på vår tid, var skapta för vår åldersgrupp där och då.

Retro-spel och filmer som vi gillar kommer ju inte vara speciellt poppis hos den stora massan tonåringar.

säger inte att det var bättre eller sämre förr, men det var bättre för mig. Säkert minst lika bra idag för de som är unga.

Medlem

Jag brukar tänka värdet på det mesta antingen pengar per timme, eller vad för helhetsintryck jag fick av det.

Klarar jag spela klart det på 6 timmar, men det var en jävla upplevelse så var det ju värt det. Typ som att ta en avsmakningsmeny på fin restaurang i stället för att köpa en pizza.

Medlem
Skrivet av Ruffles:

Det kan jag skriva under på, i synnerhet när det gäller film. Det är verkligen trist hur fantasilöst och fegt Hollywood har blivit. Allt som produceras är mainstreamanpassade superhjältefilmer och remakes. Senast jag såg en riktigt bra film som kändes i magen var Green Book, men det är oerhört långt mellan gångerna numera.

Spelbranschen är ju egentligen likadan, och det känns ibland som att vi spelare är lite väl lätta att tillfredsställa (det räcker vanligtvis med ännu en uppföljare som är exakt likadan som det förra spelet vi gillade för att vi ska öppna plånboken). Ändå kan jag inte komma ifrån slutsatsen att det aldrig har varit roligare att spela än nu. Det är tack vare bredden som, trots allt, faktiskt finns där. (Även om jag kan sakna arkaderan.)

Håller med!

Skrivet av wololo:

En tanke, kan det inte vara så att spel och filmer som släpps idag är gjorda för att tilltala tonåringar / yngre tonåringar, och vi är en bra bit från den målgruppen? Precis som spelen och filmerna på vår tid, var skapta för vår åldersgrupp där och då.

Retro-spel och filmer som vi gillar kommer ju inte vara speciellt poppis hos den stora massan tonåringar.

säger inte att det var bättre eller sämre förr, men det var bättre för mig. Säkert minst lika bra idag för de som är unga.

Nja. Tycker det var bättre kvalité förr. Ta Sagan om Ringen filmerna som exempel. Tilltalade både unga och vuxna. När var senast vi fick ett sådant mästerverk? Det är bara marvelfilm efter marvelfilm

Medlem

Vet inte, kan inte skylla allt på att man är för kräsen, att man kräver mer av underhållning än bara buskis och spela pong är väl snarare utveckling. Vi ska kräva mycket av spel och underhållning som kostar 600/stycket.
Att man ska hänga fast vid spel som man inte gillar från början tjänar sällan sitt syfte.
Tyvärr gjorde jag det när det gäller AC Valhalla som du nämner, spelade säkert 20 timmar då alla sa hur bra det var, jag upptäckte tyvärr aldrig det men fortsatte då jag trodde jag bara inte såg "det". Tyvärr måste jag säga att det är ett riktigt skräpspel.

Medlem

Japp håller fullständigt med. Netflix och allt annat scrollande fenomen är djävulens verk.

Jag hade faktiskt detta som ett utav mina köpargument när jag valde mellan XBX och PS5. Min polare sa "Men på xbox får du ju Game Pass! Så jäkla bra! Hundratals spel direkt!". Jag sa nej och köpte en PS5a istället. Mina polare sitter nu hemma och scrollar på kvällarna medan jag lirar igenom mitt fysiskt köpta Last of Us Part II och njuter varenda sekund hur j*kla bra spel det är.

Medlem

mitt korta svar är ja absolut, vi sätter för hög press på speltillverkarna i dagens klimat tycker jag. Visst jag gillar när spelen är som dom är ibland men indie marknaden visar gång på gång att det behövs inte 10 års dev tid och en budget på pengar som skulle kunna ge mat åt alla på vår jord typ. Utan en bra spel ide och innovation slår mass produktion av skit som bara slängs ut, ta Assassins Creed serien nu förtiden som exempel.

Medlem

En sak som jag definitivt vet är att om man inte spelar något spel på några veckor så blir vilket spel som helst imponerande. Sitter man hela tiden så jämför man bara spelen med föregående spel och blir besviken. Man blir lite själv som en spelutvecklare om man nöter spel hela tiden och då ser man alla brister, gäller även filmer. Ibland kan felet ligga hos en själv. Ta en paus, tagga ner, och se spel och filmer för vad dom är, inte efter vad du vill att dom ska vara. Ibland är våra bedömningar inte rättvisa.

Medlem
Skrivet av nils45:

Ta en paus, tagga ner, och se spel och filmer för vad dom är, inte efter vad du vill att dom ska vara. Ibland är våra bedömningar inte rättvisa.

Alltså, jag vill bli underhållen/utmanad av både spel och film. "Se dom för vad dom är" "Tagga ner", förstår inte riktigt, ska vi acceptera att kvalitén är undermålig bara vi tar en paus?
Sen att det mesta är skit, en del medel, och ett fåtal titlar per år är magiska, så det ska och kan vara.

Medlem

Spel har blivit för stora och långa. Jag har inte ork att spela igenom ett spel som tar mer än 20 timmar. Ofta fylls speltiden i moderna spel ut med långa transportsträckor eller meningslösa sidouppdrag. Sådant ger mig ingenting, det är inte underhållning för mig. Och den lilla tid jag har över till att spela har jag inte tid med halvdana upplevelser.

Medlem
Skrivet av Tröjan:

Spel har blivit för stora och långa. Jag har inte ork att spela igenom ett spel som tar mer än 20 timmar. Ofta fylls speltiden i moderna spel ut med långa transportsträckor eller meningslösa sidouppdrag. Sådant ger mig ingenting, det är inte underhållning för mig. Och den lilla tid jag har över till att spela har jag inte tid med halvdana upplevelser.

Om 20 timmar är max för dig så kanske du ska sluta titta på AAA titlar då i princip alla är långt över 20 timmar, finns många indie titlar som är mer rakt på sak utan sidouppdrag och utfyllnad.

Skriv svar