Att vara småbarnsförälder

Medlem
Att vara småbarnsförälder

Jag är föräldraledig för första gången, går hemma nu i 3 månader och umgås med min dotter som igår fyllde 2. Och det är riktigt kul, man märker tydligt att man får ett djupare förhållande genom att vara hemma med henne.

MEN med det sagt så upptäcker man även hur konstiga, roliga, smått elaka småbarn kan vara.

Till exempel i förra veckan så väckte min dotter mig kring 02 snåret, antog att hon ville ha lite att äta. Hon drog med mig in i köket för att berätta för mig att det var dags att laga dimmerbrytaren till köksbelysningen, vilken jag hade lagat veckan innan. Hon tyckte att det var en bra idé att laga dimmern 2 på morgonen?!

Det sjuka med att ha småbarn är att de gör en så massa tokigheter att man minns bara de senaste veckorna för det händer sjukt mycket hela tiden. Senast imorse skulle vi göra mitt morgonkaffe, vilket hon brukar hjälpa till med. Men det slutade tvärt med att hon förklarade för mig att kaffekokaren med tillbehör "passar inte". Detta höll på i 10 minuter tills jag fick henne på andra tankar. Vad försiggår i deras knoppar när kaffekokaren, som jag har haft i 7 år, spontant bestämmer sig för att inte passa ihop längre?

Kort och gott tänkte jag att detta kunde vara en tråd där man kan dela med sig av roliga erfarenheter etc. Eller bara läsa, och gotta sig åt, andras småbarnsbekymmer.

God fortsättning gott folk!

Medlem

Förmodligen har hon hört hennes mamma nämna dessa saker rätt ofta.
Det är alltid roligt när man är ensam hemma med ungarna, man märker på en gång vad sambon gnäller på i sin ensamhet.

Men jo, barn är speciella ibland. Min dotter som är fyra år vägrade äta häromdagen och bara satt och tittade på allt runt om och frågade saker.
Så jag sa åt henne att sluta titta och koncentrera sig på maten: "Men jag är ett barn, barn är nyfikna".
Man blev lite ställd, det går ju inte att säga emot direkt.

Medlem
Skrivet av Fr0gg0.:

Förmodligen har hon hört hennes mamma nämna dessa saker rätt ofta.
Det är alltid roligt när man är ensam hemma med ungarna, man märker på en gång vad sambon gnäller på i sin ensamhet.

Men jo, barn är speciella ibland. Min dotter som är fyra år vägrade äta häromdagen och bara satt och tittade på allt runt om och frågade saker.
Så jag sa åt henne att sluta titta och koncentrera sig på maten: "Men jag är ett barn, barn är nyfikna".
Man blev lite ställd, det går ju inte att säga emot direkt.

Vårt ena barn, den mest envisa individen jag någonsin har haft att göra med, satt en gång i 3 timmar mellan 17-20 med en (!) ärta på tallriken. Om ärtan åts upp fick man bulle (som övriga barnen). Nej, 3 timmar tyst trots och sedan var det sängdags.

Jag kände mig genuint besegrad.

Medlem

Haha, jo mycket roligt får man vara med om.

Minns när dottern kom hem en dag ifrån dagis och berättade att man ska vara rädd om vattnet (Dom hade pratat om miljö eller liknande, hållbart levande. Bara det att ännu typ 4 år senare så kommer hon springandes och stänger av kranen om jag så bara ska sträcka mig efter ett glas i skåpet ovanför dom sekunderna det tar. Roligt är det iaf, kan ju inte argumentera emot heller. Öppnar jag kranen samma sekund som jag har glaset under kranen så är det ok.

När man ser henne stå bakom och stirra surt, då äre bara att stänga av

Medlem

Barn är så roliga. Det är ju den där ålderna de ofiltrerat vräker ur sig alla möjliga fantastiska citat.

Jag tränar BJJ och har haft med mig ygsta dottern på träningen några ggr.

När jag hämtade henne på förskolan en dag säger hon plötsligt till fröken:

"Pappa ligger på andra flickor, mamma tittar på"

Vet inte om mitt taffata försök till förklaring av BJJ illröd i ansiktet gjorde saken sämre eller bättre. Haha

Medlem

Byggde en snögubbe. Sen tar jag och leker med storebror i någon minut och vänder mig om för att ta reda på vad lillebror, 4år, håller på med. Hittar honom några meter från snögubben. Då har han snott moroten från snögubben ocv sitter och käkar upp den. Helnöjd.

Medlem

Har tre barn och har faktiskt skrivit ner stora ”steg” i livet och roliga saker de sagt. Tips är att göra det samma för ibland vissa kvällar när man ifrågasätter sin föräldraroll så kan det vara kul att skratta åt roliga saker som hänt.

Medlem

Helt underbara saker ni berättar om! Sitter och ler som en idiot här i kvällssoffan.

Ska ta med mig tipset om att dokumentera vad hon gör och säger, måste hon älska när det är dags att börja dejta!

Medlem
Skrivet av Daugeleven:

Jag är föräldraledig för första gången, går hemma nu i 3 månader och umgås med min dotter som igår fyllde 2. Och det är riktigt kul, man märker tydligt att man får ett djupare förhållande genom att vara hemma med henne.

MEN med det sagt så upptäcker man även hur konstiga, roliga, smått elaka småbarn kan vara.

Till exempel i förra veckan så väckte min dotter mig kring 02 snåret, antog att hon ville ha lite att äta. Hon drog med mig in i köket för att berätta för mig att det var dags att laga dimmerbrytaren till köksbelysningen, vilken jag hade lagat veckan innan. Hon tyckte att det var en bra idé att laga dimmern 2 på morgonen?!

Det sjuka med att ha småbarn är att de gör en så massa tokigheter att man minns bara de senaste veckorna för det händer sjukt mycket hela tiden. Senast imorse skulle vi göra mitt morgonkaffe, vilket hon brukar hjälpa till med. Men det slutade tvärt med att hon förklarade för mig att kaffekokaren med tillbehör "passar inte". Detta höll på i 10 minuter tills jag fick henne på andra tankar. Vad försiggår i deras knoppar när kaffekokaren, som jag har haft i 7 år, spontant bestämmer sig för att inte passa ihop längre?

Kort och gott tänkte jag att detta kunde vara en tråd där man kan dela med sig av roliga erfarenheter etc. Eller bara läsa, och gotta sig åt, andras småbarnsbekymmer.

God fortsättning gott folk!

Har en 3,5-åring och en 7mnd, ska på pappaledigt i april i 19 veckor. Ska bli sjukt mysigt! Hade riktigt kul med min dotter och ser verkligen fram emot det nu med grabben.

Vänta du bara tokigheterna blir fler och fler! Vill bara poängtera att en 2åring sällan gör nått för att vara elakt, även om det kan upplevas så ibland. Hoppas du får en fin föräldraledighet, när man ser tillbaka på det var det iaf för mig en enormt viktig del i relationen jag har till min dotter och en härlig tid!

Medlem

Frågade min son vad han önskade sig i julklapp.
-Kampingtoalett...

På min tid önskade man sig Big Jim, Game & Watch och trampbil...

Medlem

Blev precis idiotförklarad av min dotter. Hade precis dammsugat hela nedanvåningen och sen tog jag undan dammsugaren! Kan ni tänka er att jag bara sådär kan ta undan dammsugaren utan att förstå att hon vill dammsuga?

Det borde man ju förstå som förälder! Mutade henne med ett äpple så nu har i varje fall lugnet kommit tillbaka, ett litet tag i varje fall.

Medlem

Har en dotter på snart två år som kallar flugor, fåglar, skedar och fötter för samma sak: nämligen f*tta. Lite genant med blickarna från förbipasserande när dottern säger: De e pappas f*tta (när hon kollar på mina fötter när vi går).

Ska väl tilläggas att det inte är något ord som förekommer i vårt hushåll någonsin så vart hon fått det ifrån vet jag inte...


Submission is for the weak

Medlem

Jag var pappaledig med min äldsta när han var runt 1-2 års åldern (han är 9 idag) så gick han runt med min mobil och greja. Sen poff så var mobilen borta... Gick bara inte att hitta den. Kunde inte ringa till den heller eftersom jag alltid har ljudlöst på. Hittade den 2 dagar senare i grönsakslådan längst ner i kylen.

Medlem

För att demonstrera för vår 4-åring att det gör ont i mamma och pappas öron när hon skriker (spec vid köksbordet) har jag och min fru då och då hållt för öronen och sagt "ajaj vad det gör ont". Detta har såklart vår 1,5-åring snappat upp och har även han börjat hålla för öronen när väl syrran börjat öka ljudvolym och ton.

Tyvärr är nu 1,5-åringen väldigt förtjust i mat, så för att kunna äta medans han samtidigt håller för öronen har han börjat sporadiskt ljuddämpa med... ja vad han för tillfället har i handen när syrran sätter igång.
Roligast var nog morötterna, sämst var nog mjölken, filen och yoghurten...

(Har införskaffat ett par barnhörselkåpor, men man vill ju som att det ska gå att äta middag utan hörselkåpor vid matbordet )

Medlem

Det är underbart att få vara förälder. Jag har 4 barn. 0, 3. 13, 17. Skulle kunna skriva en bok om varje barn. Älskar de små stunderna då man tar sig tid att förstå och se deras magiska värld. Eller när man tokskrattar ihop bara för att man älskar deras skratt. Hur de aldrig får nog av att lyssna på sagor. Hur man efter en tung och bråkig dag och omöjlig läggning vill väcka dem så fort de väl somnat. Hur de plötsligt har blivit så stora att de spöar än i spel. Eller lär en någonting. Hur de kan göra en så oerhört irriterad och samtidigt få en att förlåta med ett litet leende. Det finns stunder jag bara kan sitta och titta på alla barn i olika åldrar, hur de samverkar och skapar, det är lite som att kolla in i en riktigt dyr klocka - då tänker jag - herregud jag har skapat det här.

Chefredaktör

Två barn, 10 och 11 år. Bästa citatet jag aldrig glömmer kommer från ena, som var så trött i benen för att marken var så stor.


Din vänlige kvartersspindel - följ mig på Twitter

Medlem

Det är jättekul att följa den här tråden! Är nybliven pappa sen fyra veckor tillbaka så än så länge har hon inte så mycket för sig, men ser att jag har mycket underbar galenskap att se fram emot. : )

Medlem

Verkar kul med barn och så men skulle aldrig palla att vara förälder i Sverige där båda föräldrar förväntas jobba 100 % och sedan ta hand om barn och hus på det.

Medlem
Skrivet av Chicobello:

Verkar kul med barn och så men skulle aldrig palla att vara förälder i Sverige där båda föräldrar förväntas jobba 100 % och sedan ta hand om barn och hus på det.

Vem är det som förväntar sig det?! Har aldrig hört på maken. Har aldrig bott i hus och kommer antagligen aldrig göra det heller. Lägger pengarna på annat istället. Nöjen tex

Medlem
Skrivet av robbis:

Vem är det som förväntar sig det?! Har aldrig hört på maken. Har aldrig bott i hus och kommer antagligen aldrig göra det heller. Lägger pengarna på annat istället. Nöjen tex

Vet inte om det jag sade var så galet? De flesta i min krets som har barn jobbar 100 % och bor i hus.

Medlem
Skrivet av Chicobello:

Vet inte om det jag sade var så galet? De flesta i min krets som har barn jobbar 100 % och bor i hus.

Ja men det är väl ingen som förväntar sig det. Alla har inte samma förutsättningar, vissa kanske vill bo i lägenhet i stan?

Medlem
Skrivet av Chicobello:

Verkar kul med barn och så men skulle aldrig palla att vara förälder i Sverige där båda föräldrar förväntas jobba 100 % och sedan ta hand om barn och hus på det.

Man gör hur man vill, men om man vill umgås mer med sina barn än jobba så är det fullt möjligt att gå ner till 75% i arbetstid sålänge du har en unge under 8 år enligt lag.

Medlem
Skrivet av Chicobello:

Verkar kul med barn och så men skulle aldrig palla att vara förälder i Sverige där båda föräldrar förväntas jobba 100 % och sedan ta hand om barn och hus på det.

Vad som förväntas av en bryr jag mig inte om, jag gör det som känns bäst för mig just nu jobbar vi båda 90% och får vara hemma en egen dag varannan vecka med illbattingen! Hur det blir om man nu skulle flytta till hus när han blir äldre återstår att se, det löser man då går ju alltid att planera om om man märker att något sätt inte funkar

Medlem
Skrivet av Chicobello:

Verkar kul med barn och så men skulle aldrig palla att vara förälder i Sverige där båda föräldrar förväntas jobba 100 % och sedan ta hand om barn och hus på det.

Tycker snarare det är så att de flesta förväntar sig att man ska få vara ledig och ändå få betalt? Oavsett om de har barn eller inte.

Har en grabb på 1.5 år och är nu pappaledig två dagar per vecka. Om ett halvår blir det dags för förskola, det ska bli spännande.

Medlem
Skrivet av Chicobello:

Verkar kul med barn och så men skulle aldrig palla att vara förälder i Sverige där båda föräldrar förväntas jobba 100 % och sedan ta hand om barn och hus på det.

Nej det är bäst att avstå då.

Redaktör

Min son fick för några år sedan för sig att han inte kunde hjälpa till hemma, klä på sig, plocka upp efter sig etc då: "Jag kan inte, jag har inga armar."
Han har armar.

Medlem
Skrivet av Joakim Bennet:

Min son fick för några år sedan för sig att han inte kunde hjälpa till hemma, klä på sig, plocka upp efter sig etc då: "Jag kan inte, jag har inga armar."
Han har armar.

Vilken tur, annars får han bli en fotgamer.

Medlem

Har två grabbar och det finns en händelse som jag fortfarande småskrattar åt när jag tänker på.

Den äldsta, ca 4år vid tillfället tyckte att Arvingarnas låt "I Do" var bra så den spelades lite då och då där hemma. Han stod och sjöng/skrek till låten och i refrängen som går "Du gör mig lycklig, lycklig" så står lillebror (ca 2år vid tillfället) bredvid, men förstår inte riktigt hur texten går utan sjunger/skriker istället "Du gör mig ÄCKLIG!, ÄCKLIG!".

Medlem

Den här tråden gjorde mig glad. Blir pappa första gången nu i början av februari och det är ju sånt här man ser fram emot.

Väldigt taggad på att träffa den lilla killen nu och börja lära känna honom!


En styck signatur.

NuZ
Testpilot

Mina är nu 6 & 10år men minns när den lilla föddes och storebror sjöng för lillebror. Ett mysigt minne man har. Ja barn är roliga och fantastiska

12
Skriv svar