Cyberpunk 2077 - från en rollspelsrävs perspektiv

Medlem
Cyberpunk 2077 - från en rollspelsrävs perspektiv

Cyberpunk 2077 är från grunden ett dystopiskt rollspel påtänkt av Mike Pondsmith

Det debatteras ofta, särskilt på onlineforum, vad som egentligen menas med rollspel. Definitionerna är allt från svartvita till långgradienta med alla potentiella toner däremellan. För mig som ägnat mig, nästan professionellt åt hobbyn som kombinerar plasttärningar, hårdpärmade böcker, blyertspennor och utnötta lädersoffor med entusiaster av olika sorters engagemang och bakgrund. Så måste jag säga att det inte är lätt att förstå sig på de som föredrar det bryskt kontraststarkaste av det svartvita. Bland mina gamla medspelare så finns det nog ingen som har samma koppling till rollspel. Någon spelar rollspel för att leva sig in i sin karaktär, någon annan för att konstruera den optimala kombinationen av attribut och förmågor, en annan för att de vill följa med på en djuplodande berättelser, och andra ser rollspel som rena teaterpjäsen. Några struntar helt och hållet i regler och tärningar, medan andra ägnar halva sessionen kring att debattera och lusläsa reglerna kring hur den där isbesvärjelsen egentligen, exakt påverkar en isdrake som står i vatten ("Fastnar den i isen, eller inte?").

Likaså är det bland oss som ägnat den mesta tiden av vår rollspelskarriär åt att vara spelledare. Jag har dessutom varit flera olika slags former av spelledare, allt från regelryttare till helt ointresserad av regelsystemet och allt däremellan. Vad ett rollspel egentligen är kan vi ägna åratal åt. Men med visst ethos av min erfarenhet vill jag ändå konstatera att rollspel primärt handlar om tre huvudaspekter:

  • Karaktären - Utan att gestalta en roll, med någon slags berättelse, förmågor, mål och bakgrund blir det svårt att kalla spelet för ett rollspel, tycker jag. Visst kan vi styra en dammsugare över golvet och krysta fram att dess mål är att dammsuga hela golvet, men det blir föga relaterbart. Rollen behöver engagera spelaren på något vis.

  • Världen - Världen utgör sammanhanget, men även utmaningen, världen inkluderar även alla andra spelare, inklusive eventuella medspelare och spelare kontrollerade av tredjepart (exempelvis AI). Såkallade NPCs. Här vilar intriger och maktspel, små och stora berättelser på flera nivåer.

  • Berättelsen - Berättelsen är den specifika del av spelvärlden vilken karaktären hamnar i, den kan vara linjär, öppen elelr en kombination av de båda. Ju mer inflytande spelarens val har på berättelsen - desto mer känner sig spelaren i kontroll, men det finns en balans att upprätthålla här. Osynliga väggar och hinder (vissa ogenomträngliga) gör att rollspelet håller sig på mattan.

Tillbaka till ämnet, Cyberpunk 2077...

Vid det här laget har jag spelat igenom Cyberpunk 2077 grundligt. Jag har utforskat Night City grundligt, jag har gjort "min" version av V, spelat mig igenom sidequests, main quest, och stött på både grafiska buggar och buggar som frustrerande nog gör att jag helt enkelt inte kan spela mig igenom visst innehåll i spelet. Jag vill börja med att säga att mitt omdöme om vissa mekaniker i Cyberpunk blir svala. Cyberpunk har ett adekvat, men bristfälligt system för både vapenstrider och närstrid med kniv, yxa eller knytnävar, det har ett rudimentärt men acceptabelt system för att köra fordon. Spelarkontrollerna och rörelserna och "känslan" av att förflytta karaktären har många brister. Jag kan fortsätta - men på inget sätt gör någon av dessa delar mig positivt överraskad.

Cyberpunk är på intet sätt bäst på något av dessa aspekter, andra spel, även ganska gamla sådana gör alla dessa detaljer bättre.

Vad andra recensenter anmärkte på

Jag var tyvärr rejält överhypad av Cyberpunk kring den 9 December, dagen innan jag fick spela spelet för första gången. Därför ägnade jag flera timmar åt att läsa mig igenom de recensioner som gett spelet sämst betyg. Jag sorterade i den långa listan (där majoriteten av tidiga recensenter gett spelet 100/100) och i bottenskiktet fanns det en recension som gav spelet 43/100, och recensenten där var tidig med att anmärka på just att andra spel redan gjort det Cyberpunk gör bättre. Som exempel tog man just fram stridsystem, bilkörning, med mera. Kritiken var svidande, och recensenten underströk att CD Projekt Red inte på något vis gör något nyskapande med detta spel.

Andra recensenter var halsdjupt ner i kaskader av pejorativa smädeord kring spelets otal buggar, och visade screenshots på alla möjliga olika bisarra visuella fel.

Men den mest svidande kritiken var den där recensenterna gick igenom alla CD Projekt Reds svikna löften. "Ni hade lovat allt det här, och allt det här saknades!". Som exempel så lyfte man fram fram listan från sommakonferensen 2012 där man bland annat dyrt och heligt lovade sex saker (pun intended), varav recensenten underströk att man inte hade levererat på någon punkt. Allra minst punkten om att "sätta en ny standard" i genren.

... men vad de missade

Cyberpunk 2077 är ett rollspel, du spelar en relativt sett okänd legosoldat med det förkortade smeknamnet "V". Du är vad man i Night City kallar för en färsk fisk, utan street cred eller särskilt mycket pengar. Du har stora ambitioner och är säker på att denna nattens stad har precis rätt förutsättningar för dig. Drömmen är givetvis att du ska lyckas stort och bli en av de som har en drink namngiven efter dig på legosoldatsklubben "AfterLife".

Redan i premissen här har vi snabbt konstaterat och definierat spelet som ett rollspel. Inte ett bilspel, inte en first person shooter, inte ett fightingspel, utan ett rollspel som lagt precis allt krut på karaktärer, berättelse och miljö. Det är efter dessa aspekter jag kommer att primärt bedöma Cyberpunk 2077 från CD Projekt Red. Jag är såklart väl medveten om att spelet inte hade varit detsamma utan alla dessa aspekter, jag är medveten om teleporterande poliser, om trasiga quests, och bortklippt innehåll. Men jag vill ändå understryka det faktum att alla dessa aspekter inte är det som driver eller ens ska driva spelet framåt. De är variation, inte nödvändigtvis spelets huvudfunktion.

Med risk för att låta som att jag skriver läsaren på näsan här, så förstår jag givetvis att man förväntat sig mer av spelets olika mekaniker, och jag förnekar inte att de är bristfälliga (faktum är att jag även skrev det längre upp). Att spela spelet som ytterligare ett häftigt actionspel fyllt av ögongodis tror jag är fullt tillräckligt för den målgrupp som är intresserad av det. Men det är inte här som spelet sticker ut hakan. I en gala så vinner man inga priser för "Best Action Game" eller "Racing Game of the Year". Men jag tror ärligt talat inte att det var det som utvecklarna ville åstadkomma med det här spelet. Alls, faktiskt.

Berättelsen om Night City, V, en bitterljuv tragedi

Det är ingen tvekan om att giganterna, storföretagen som byggt Night City byggt denna stad som en väldekorerad yta med illusionen om att det är den bästa platsen för att förverkliga drömmar, och man har ägnat mycket tid, marknadsföring, propaganda och energi åt att sälja just den här bilden till stadens många invånare. Här finns alla möjligheter, här kan man bli en känd rocklegend som Johnny Silverhand, eller något av de andra många namn som fastnat på mångas läppar. Men det osagda är att de flesta inte blir kända, och det man inte vet är att den bägare till bredden fylld av glamour som konstruerats i strävan efter att nå kändisskap är fylld av smolk. Kändisskapets baksida är att vissa sålt sin själ för att bli musikerikoner, och det är bara ytan.

När V börjar sin resa i Night City så är båda ögonen bakom rosaskimrande solglasögon, tillsammans med sin vapendragare - den alltid optimistiske Jackie Welles ska han slå igenom. Men precis som alla trailers visat, så går det ... sådär. Efter ett snabbt möte med den verklighet som säger att det alltid finns en baksida till alla drömmar avslöjar att i den här världen finns precis lika mycket mörker som det finns ljus.

Nyanserna i alla småberättelser bygger upp en helhet som på flera nivåer är oslagbar

För alla som ogillar dialog, som ogillar textmassor i olika datorer, eller känslofyllda röstmeddelanden som berättar om kärlek, sorg, vemod, lycka och vrede, så är "rollspelet" Cyberpunk sannolikt en frustrerande resa av "Skip Dialogue". För den här gruppen spelare så är spelet inte mer än summan av sina sidofunktioner. Ett helt okej actionspel, men knappast något mer.

Men för mig som gick in i spelet för att det jag gillade med Witcher 3 inte var svärdssvingande, potionsdrickande, hästridande, eller för den delen att boxas i diverse tavernor, utan för att få besöka världen, upptäcka berättelserna, karaktärerna och maktspelen - samt uppleva känslan av att leva mig in i resan i Geralts liv, så levererar Cyberpunk på precis alla punkter. Rollspelet, världsberättandet och den känslofyllda inlevelsen infinner sig ganska snabbt, och bryts bara bitvis av irriterande buggar och ljudinslag, och när det går längre mellan dessa inslag så har CDPR levererat ett spel i absolut världsklass.

Hurdå?

Vad menar jag med det? Ja, utan att på något vis spoila så kan jag inte riktigt sätta fingret på vad det är CDPR gör som är så bra. Men på alla nivåer får de mig att engagera mig i V, de får mig att känna med alla människoöden jag stöter på, och får mig att vilja göra något åt stadens svarta själ. Vissa bitar, vissa uppdrag får mig att få kalla kårar och rysningar när jag förstår vad storföretagen gör med stadens medborgare, inklusive blivande borgmästare. Andra delar får mig att vilja hacka lök samtidigt som jag spelar, för att dölja hur känslomässigt indragen jag blir när tragedi slår till. Men samtidigt är staden även fylld av ögonblick som gör att jag ropar till av förtjusning när det går bra för V.

Allt det här tillsammans gör att alla andra mekaniker i spelet helt enkelt känns som just sidofunktioner, för styrkan i spelet vilar på en helt annan plats.

Slutsats

Det är tyvärr tydligt att CDPR har tagit genvägar för att släppa spelet den 10 December 2020, och dessa genvägar har både kostat dem i förtroendekapital, men det har även lett till att även jag blivit besviken på framför allt ledningen. Jag har i min recension här inte ens kommenterat den förträffliga grafiken, eller pratat om prestanda eller besvikelsen kring lanseringen på konsoller. Det har redan gjorts av precis alla andra. Flera av spelets problem ligger i att man har släppts spelet alldeles för tidigt, och i den form det är just nu så kan man enkelt konstatera att de höga förväntningar jag hade inte besvarats.

Men det hade nog faktiskt även varit orimligt. Det närmaste jag kan komma i jämförelse är mina förväntningar på filmen "Sagan om Ringen" när den släpptes. Som en som läst böckerna från pärm till pärm tills de blivit utnötta, kan jag säga att Peter Jacksons fantastiska trilogi inte levererade det jag föreställt och förväntat mig. Men å andra sidan hade ingen kunnat göra det. Ingen hade kunnat klara av det uppdraget, och då kom ändå Peter sannolikt nog så nära som någon människa i filmvärlden kan.

När jag spelade mig igenom Witcher 1, 2 och 3 så hade jag inte läst några av Sapowski's böcker, och även om det första spelet hade sina många positiva ögonblick (återigen i rollspelsdelen, mekanikerna för att fightas, etc var urusla) så hade jag "priviliegiet" av att inte ha några andra förväntningar än att ha spelat föregångarna (när vi pratar om Witcher 2 och 3) och där visade CDPR att man kunde överleverera varje gång. Det var även detta som delvis byggde upp förväntningarna på just Cyberpunk.

I min bokhylla står ett dussintals CyberPunk-böcker, litteratur som bläddrats igenom kanske lika mycket som mina Sagan Om Ringen-böcker, och de kombinerade förväntningarna som jag hade från Witcher 3 och otalet rollspelssessioner gjorde uppdraget omöjligt för CDPR. Men där bär de faktiskt en del av oket själva.

De har byggt upp ryktet av att vara "the good guys" i spelvärlden, och att de menar vad de säger - så en del av svadorna som levererats mot dem är befogade. Men trots det är CP2077 ett genidrag till rollspel, ett som jag med lika stor spänning ser fram emot att spela om igen när ett gäng DLC och patchar levererats, och jag tror faktiskt att de när dammet har lagt sig kommer att kunna överträffa sig själva till den nivån man är van vid.

Tills dess så får det här spelet en fyra.

Cyberpunk 2077
4
Mycket bra
+
Karaktärsgestaltningarna
+
Berättelserna
+
Night City
+
Grafiken
+
Panam Palmer
-
Buggar
-
Bortklippt innehåll
-
Ofärdigt
Det här betyder betygen på FZ

Rollspelsguru
Jr. Community Manager @ BattleState Games
Gymnasielärare i spelutveckling, 3D & webb @ Alléskolan i Hallsberg

Medlem

Håller med om ditt resonemang och betyg. Välskrivet!

Medlem

Bra recension med ett perspektiv på sådant som även jag själv tycker är väldigt viktigt i såna här spel.

Medlem
Cyberpunk 2077 är från grunden ett dystopiskt rollspel påtänkt av Mike Pondsmith

Bra recension, tack för den!

Jag vill bara nämna böckerna och författaren till genren som jag ser det.

Läs William Gibson's böcker och upptäck en helt ny värld.
som jag tror Mike Ponsmithc gjorde..

Neuromancer (1984)
Count Zero (1986)
Mona Lisa Overdrive (1988)

Ambassadör
Xbox

Mycket trevlig läsning! Har precis samma upplevelse, har sugits in i alla berättelser, små som stora och accepterat att många av gameplayelementen bara agerar kuliss till till resan. Börjar närma mig 100h nu och är inte färdig än... Visst hade det kunnat vara så mycket mer, men det känns som om de kommer att bygga vidare på detta.


Jump in.

Medlem

Tack för positiva omdömen!

@oradd Jag har läst två av de böckerna, ska kolla in Count Zero.

@Mortaigne Det kommer de definitivt. Jag testade att simma ut i bukten och möttes av meddelandet: "Det här området har inget innehåll ännu". Det finns så många platser som bara skriker: "Här kommer vi att lägga till saker!".

Min gissning är att det exempelvis kommer ett gratis BrainDance DLC.


Rollspelsguru
Jr. Community Manager @ BattleState Games
Gymnasielärare i spelutveckling, 3D & webb @ Alléskolan i Hallsberg

Medlem

Mycket bra recension!

Ska köpa och ge mig in i detta Cyberpunk 2077 träsket. Ska bli mycket intressant.

Redaktör

Bra analys, tack!

Medlem

Kommer in med lite samma bakgrund som gammal rollspelsräv.

Det är ju berättandet och livsöden som CDPR gör så otroligt bra. Älskar nyanser och undertoner och att man som spelare får pussla ihop sammanhang själv.

Bra skrivet. Älskar spelet av den anledning du förmedlar. Håller med om en 4a. Det behöver puts.
Men vilken resa det är!

Medlem

Är verkligen grafiken nåt särskilt?
Jag tycker det ser ut som ett spel från 2013 med Raytracing pålagt..


Ryzen9 3900X - RTX3080

Medlem

Bra skrivet men ser detta spel som max en 3.


heta fontäner

Medlem
Håller med

Som jag skrev i slutsatsen på min egen recension.

Cyberpunk 2077, ett buggigt helveteslandskap som hatar mig, och ett av de bästa rollspelen någonsin. WTF?

Jag kan hjälpa dig sätta fingret på vad som gav en så bra rollspelskänsla i en så trasig produkt. För mig handlade det om förhållanden till andra karaktärerna, inte bara att NPCer känns levande med gripande livsöden, men att de reagerar på mig - även om valmöjligheterna ofta är en illusion så känns de. Vi är sociala varelser som har känslor för folk omkring oss, detta är en av de få saker CDPR gör riktigt bra men det är också en av hörnstenarna i ett rollspel.

så.. förhållanden (och inte bara romanser)
Få mig att bry mig om NPCer på ett personligt plan så kan jag förlåta jättemycket.. och det är tur för väääldigt mycket behöver förlåtelse här.

Min recension om nån är nyfiken:
https://myogaming.se/featured/cyberpunk-2077-en-fantastisk-ka...

Medlem

Grym recension, håller med om att storyn är fantastisk, men jag kan inte uppleva den då resten av spelet lägger krokben för den upplevelsen.

Kanske om något år när de lagt till allting som de fick slita ut ur spelet för att nå det här release datumet.


P.L.U.R

Medlem

Intressant recension, blev lite sugen att ge det en chans till nu. Jag vill dock helst ha ett bättre grafikkort innan jag drar igång på riktigt.
Sen är ju frågan hur jag ska ha tid... 🙄

Medlem
Skrivet av miffot:

Bra skrivet men ser detta spel som max en 3.

Håller med dig ja, max en 3:a!
Bort klippt material
Game breaking bugs
val möjligheter som ger exakt samma utdelning
Ai är ur kass.
Lvl systemet är trasigt
Staden är livlös, npcer som bara går fram och tillbaka.
Du kan inte öppna några dörrar alls i spelet. Så utforskningen är lönlöst. Dom ställen som går att gå in i eller byggnader är antingen låsta till ett side quest lr main storyn.
Rpg delen som dom pratade om och lovade sen 2012 är inte där.
Jo men visst ge spelet max poäng eller näst intill max. Så kan cd projekt red försätta ljuga om sitt nästa projekt och skapa ett trasigt och halvfärdigt spel.

Det är så jag ser det om man ger spelet en 4a eller 5 av 5 möjliga.

FM-guru
Skrivet av Hellspites:

Du kan inte öppna några dörrar alls i spelet. Så utforskningen är lönlöst. Dom ställen som går att gå in i eller byggnader är antingen låsta till ett side quest lr main storyn.

Spelar det verkligen någon roll? Finns det ens ett spel i storstadsmiljö där du kan gå in random byggnader vid sidan om ett fåtal? Det går ju inte i något GTA-spel, inte i Watch Dogs-serien och inte i Sleeping Dogs (som är de "storstadsspel" jag har lirat, vad jag kan komma på nu).

Kan f.ö. avslöja att det visst går att gå in i byggnader i Cyberpunk trots att man inte har quests. Har inte letat, men har ändå snubblat in i några lägenhetskomplex etc utan att ha uppdrag där... Det jag minns bäst var något utdömt ställe på 3-4 våningar där det var mer eller mindre becksvart på de nedre (ingen elektricitet vid sidan om några blinkande flood lights, typ).

Däremot håller jag med om att det finns mycket annat som fattas eller borde vara i bättre skick.

Medlem

En recesion som onekligen sätter fingret på spelets styrkor. Jag hade älskat några få timmar extra av bara dialog och relationsquests.
Och kunde tagit bort 30% av alla map-filler till quests.

Btw. För de som verkligen vill spela rollspel på datorn så måste jag rekommendera Disco Elysium.
Aldrig varit med om ett datorspel med sådan fokus på just rollen du spelar. Och älskar att du i princip får bonus EXP för gott rollspelande. Och n du får det oavsett om du väljer att vara snäll och nykter polis som tror på det övernaturliga... Eller rasistisk knarkande poet.

Medlem

Tackar!


GAMEZZ!

Medlem

Ja ur ett "rollspelsperspektiv" är CP2077 riktigt bra, det håller jag med om. Gillade verkligen många av sidokaraktärerna som exempelvis Panam (favoriten! ) och Judy. Gameplaymässigt så var det dock mindre bra men det är en annan historia.

Det tog mig cirka ~60 timmar att köra igenom det en omgång med huvuduppdragen som fokus samt en stor del "värda" sidouppdrag. Hoppas på en till genomspelning vid ett eventuellt tillskott av DLC (högst troligt) samt buggstädning och QoL-implementeringar.

Tack för en läsvärd och annorlunda recension!

Medlem

Oblivion och t.o.m Skyrim hamnar på en högre pedistal än cb2077 om vi snackat genre RPG.
Som action shooter är det faktiskt sämre än gtav.

3/5

Medlem

Väldigt bra och nyanserad recension, jag ger dock personligen spelet en femma.
Storyn är det absolut viktigaste för mig och där är det absolut full pott för mig, ingenting annat kommer i närheten.
Har inte råkat ut för några buggar (inte ens någon av de omtalade T-poserna) än utom dum-dum, det patchades dock bort dagen efter jag kom så långt så det påverkade mig minimalt.
Förstår de klagomål och lägre betyg som finns i omlopp men är som sagt ingenting som jag lägger någon större vikt vid.

Medlem
Skrivet av Sisyr:

Kan f.ö. avslöja att det visst går att gå in i byggnader i Cyberpunk trots att man inte har quests. Har inte letat, men har ändå snubblat in i några lägenhetskomplex etc utan att ha uppdrag där... Det jag minns bäst var något utdömt ställe på 3-4 våningar där det var mer eller mindre becksvart på de nedre (ingen elektricitet vid sidan om några blinkande flood lights, typ).

Har man mycket poäng på en viss attribut kan man ju låsa upp dörrar, känns ju ganska meningslöst att tänka att man ska satsa på det om det knappt finns nåt att gå in i, nu gör väl attributen inte bara det men du fattar. Det lilla jag testat har jag inte hittat en enda dörr som faktiskt går att låsa upp, jag vet att det finns men de är ju inte direkt vanliga.

Personligen tycker jag utforskandet är en del av ett RPG, där verkar Cyberpunk inte riktigt hålla måttet. Man får aldrig riktigt den där känslan att "wow, vad är det här, det måste jag kolla", utan det resultatet blir mer "jahapp, här gick det inte heller att gå in" eller "här var det tomt".

Nu spekulerar jag bara, men de kanske tänkte ha mer byggnader man kunde utforska men det blev en av grejerna de fick slopa, vad vet jag?

(Du nämnde open world spel, kom att tänka på AC: Odyssey, som visserligen inte är ett spel i modern stadsmiljö men det finns ju otroligt mycket att utforska i det, kände mig aldrig "låst" i det spelet)

FM-guru
Skrivet av shelter:

Har man mycket poäng på en viss attribut kan man ju låsa upp dörrar, känns ju ganska meningslöst att tänka att man ska satsa på det om det knappt finns nåt att gå in i, nu gör väl attributen inte bara det men du fattar. Det lilla jag testat har jag inte hittat en enda dörr som faktiskt går att låsa upp, jag vet att det finns men de är ju inte direkt vanliga.

Ställena jag tänkte på, och exemplet jag gav, var platser man inte behövde specifika skills för att ta sig in.

Skrivet av shelter:

(Du nämnde open world spel, kom att tänka på AC: Odyssey, som visserligen inte är ett spel i modern stadsmiljö men det finns ju otroligt mycket att utforska i det, kände mig aldrig "låst" i det spelet)

Det är mycket riktigt inte i storstadsmiljö. Finns massor av open world-spel med "fritt" utforskande där man kan ta sig in i en massa hem och andra interiörer etc utan quests (CD Projekts egna Witcher 3 var ju exempelvis en av huvudinspirationerna bakom just Odyssey) och även något som Ubisoft specialiserat sig på, men i storstadsmiljö? Jag känner inte till något i alla fall.

Medlem

Bra recension. Går in i spel för uppleva berättelsen och karaktärerna och där vet ju CD Project Red verkligen var skåpet ska stå, det har de bevisat med The Witcher spelen.

Har inte fått chansen att uppleva Cyberpunk 2077 då jag fastnar i början av att spelet kraschar helt. Är lite sur över det då de flesta som spelar på PC åtminstone får chansen att uppleva det. Jag har knappt fått tillfälle att utforska Night City trots att min burk borde ha förutsättningar för det.

FM-guru
Skrivet av justabit:

Bra recension. Går in i spel för uppleva berättelsen och karaktärerna och där vet ju CD Project Red verkligen var skåpet ska stå, det har de bevisat med The Witcher spelen.

Har inte fått chansen att uppleva Cyberpunk 2077 då jag fastnar i början av att spelet kraschar helt. Är lite sur över det då de flesta som spelar på PC åtminstone får chansen att uppleva det. Jag har knappt fått tillfälle att utforska Night City trots att min burk borde ha förutsättningar för det.

Kan du inte göra en refund och köpa spelet senare när det är fixat (och kanske billigare därtill)? TIdsperioden kanske har gått ut nu iofs.

Medlem
Skrivet av Sisyr:

Finns massor av open world-spel med "fritt" utforskande där man kan ta sig in i en massa hem och andra interiörer etc utan quests (CD Projekts egna Witcher 3 var ju exempelvis en av huvudinspirationerna bakom just Odyssey) och även något som Ubisoft specialiserat sig på, men i storstadsmiljö? Jag känner inte till något i alla fall.

Blir väl för omfattande kanske, jag vet inte. The Division är det ju typ samma med.
Kommer inte heller på något.

Medlem

Det känns som folk recenserar spel mer som om det vore en film eller bok numera tycker jag, man ser aldrig någon som tar upp gameplay delarna, det tekniska, hur skjutningen och combaten i spelet känns, hur fienderna reagerar, om det finns tyngd i spelet. Sen självklart lyfter man upp bitarna som hur storyn är bra, det grafiska och sådant. jag skulle nog inte ens fatta att det va ett spel som recenserades i denna recensionen om jag inte visste det från början

Medlem

Bra recension! Känns färskt vilket är trevligt, även om jag inte håller med riktigt med poängen då för mig som själv älskar rollspel, så är detta ett rätt tunt, själlöst och inte riktigt vad jag förväntat mig av ett fullblodat rollspel med tanke på att valen är rätt linjära. Deus Ex Human Revolution hade mer påverkande val än Cyberpunk 2077.

När jag läste detta stycket;

"Det är ingen tvekan om att giganterna, storföretagen som byggt Night City byggt denna stad som en väldekorerad yta med illusionen om att det är den bästa platsen för att förverkliga drömmar, och man har ägnat mycket tid, marknadsföring, propaganda och energi åt att sälja just den här bilden till stadens många invånare. Här finns alla möjligheter, här kan man bli en känd rocklegend som Johnny Silverhand, eller något av de andra många namn som fastnat på mångas läppar. Men det osagda är att de flesta inte blir kända, och det man inte vet är att den bägare till bredden fylld av glamour som konstruerats i strävan efter att nå kändisskap är fylld av smolk. Kändisskapets baksida är att vissa sålt sin själ för att bli musikerikoner, och det är bara ytan."

Så tänkte jag på CDPR haha och läste det nästan såhär;

"Det är ingen tvekan om att CDPR, företaget som byggt Night City byggt denna stad som en väldekorerad yta med illusionen om att det är den bästa platsen för att förverkliga rollspelandet, och man har ägnat mycket tid, marknadsföring, propaganda och energi åt att sälja just den här bilden till företagets alla fans efter åtta år. Här finns alla möjligheter, här kan man bli en känd rocklegend som Johnny Silverhand, eller något av de andra många namn som fastnat på många fans läppar efter Keanu Reeves roll i spelet. Men det osagda är att de flesta inte blir rollspelsre, och det man inte vet är att den bägare till bredden fylld av glamour som konstruerats i strävan efter att nå miljardvinster är fylld av smolk. Girighetens baksida är att CDPR sålt sin själ för att likna rollspelsmästare, och det är bara ytan."

A game about evil suits made by evil suits haha.


Ordo Ab Chao

Medlem
Skrivet av Mojo:

Är verkligen grafiken nåt särskilt?
Jag tycker det ser ut som ett spel från 2013 med Raytracing pålagt..

Av ren nyfikenhet, kan du skicka ett sådant screenshot?


Jag respekterar din rätt till åsikt, men är den att förtrycka andra för saker som inte påverkar dig hindrar det inte mig från att försöka ändra eller kämpa emot den. With all due respect: Don't hurt people. <3

Medlem

Bra recension.


Viktor Pefsin

123
Skriv svar