Rogue Heroes: Ruins of Tasos - För dig som aldrig tröttnar på Zelda

Medlem
Rogue Heroes: Ruins of Tasos - För dig som aldrig tröttnar på Zelda

Du förstår att det rör sig om ett riktigt indiespel när du inte kan hitta vare sig spelet eller skaparna bakom det på "officiella" Wikipedia. Rogue Heroes: Ruins of Tasos är skapat en liten grupp med spelskapare vid namn Heliocentric Studio, ett kollektiv som tidigare gjort sig ett namn för att göra pixelosande titlar som Magnetta och Gran Vitreous. Enligt dem själva är dock Rogue Heroes (vi skippar titeln för att slippa allt dravel, även om det låter snyggt på gammelbrittiska) deras största projekt hittills och det är lätt att förstå varför. Att försöka ta en av världens mest omtycka varumärken, Zelda, och försöka göra sin egen twist på det är det många som gjort och i ärlighetens namn är det få som lyckats särdeles bra. Det är därmed lätt att dra slutsatsen att Heliocentric Studios har tagit sig vatten över huvudet innan vi ens har startat igång spelet.

Rogue Heroes inleds med att du, hjälten, hamnar i ett främmande land vid namn Intori. Där är det fyra titaner som spridit sin ondska över landet och det är givetvis upp till dig att ställa allt till rätta igen. Om det låter lika delar bekant som klyschigt kan det vara för att skaparna aldrig ens gjort ett helhjärtat försök att göra en dramatisk handling. Det rör sig nämligen om roguelite, en genre vars själva grundbult snarare vilar på spelmekaniken än att berätta ett tungt manus. Själva idén kretsar, som ni säkert förstått på såväl bilder som i inledningen av den här recensionen, kring att vara ett äventyrsspel ur fågelperspektiv á la den ständige jämförelsehästen The Legend of Zelda: A Link To The Past. Du kommer att gå in och ut ur tempel för att slåss mot fiender och lösa pussel för att slutligen möta en boss som du dräper. Efter det får du en medaljong (Nintendo ringde precis och vill få tillbaka de där skinande sakerna) som tar dig ett steg närmare mot slutstriden.

Priset är skillnaden?
Det som emellertid skiljer sig åt, som gör att Rogue Heroes någonstans får sitt existensberättigande, är själva innehållet. Som jag skrev för ett par stycken sedan så är detta en roguelite. Det innebär att själva världskartan förvisso är intakt och formgiven in i minsta detalj, men att varje grotta slumpmässigt genereras fram. Om du dör på våning två i en borg kommer du med andra ord att vakna i ditt hus igen för att sedan börja om i templet på nytt, men denna gång är det helt nya rum, med helt nya fiender och helt nya pussel. Länge har jag stått på den sidan som anser att rogue-spel i stor utsträckning är en lat mans lösning för att slippa göra gedigen design, men här är jag tillrättavisad. Många av rummen har riktigt intressanta pussel och konceptet med att en grotta aldrig ser likadan ut två gånger i rad gör att det alltid känns fräscht. Istället för att känna "vad segt att få börja om" blir känslan snarare "vad kul det skall bli att se hur den ser ut den här gången".

Det här med att börja om är annars något som spel i just den här genren är kända för. De är ökänt svåra och det märker jag av tidigt. Det är inte många minuter jag klarar av att överleva innan jag blir övermannad, något som skulle kunna få mig att lessna i längden. Lyckligtvis har Heliocentric Studios insett detta och har skapat en betydligt snällare roguelite än genomsnittet. Varje gång du avlidit erhåller du nämligen alla juveler, spelets hårdvaluta, som du samlat på dig. Dessa ädelstenar kan du sedan använda för att köpa på dig nya föremål, uppgradera din hälsa eller för att sy nya kläder som gör att du är bättre rustad inför nästa omgång i templet. Spelet blir givetvis svårt ändå, i varje fall första halvan av spelet. Därefter kastas nämligen juveler på dig i överflöd på ett sätt som gör att du i rask takt uppgraderar dig. I slutändan blir andra halvan istället alldeles för enkel eftersom du alltid har alldeles för mycket av dessa ädelstenar, vilket är lite synd. Jag hade gärna sett att den tidigare svårighetsgraden hade behållits, men troligtvis ville utvecklarna skapa ett mer lättillgängligt spel.

Angående dessa juveler så används de också för spelets andra gimmick som gör att de särskiljer sig från sin idol. Du kan nämligen använda dem till att bygga upp den by som din hjälte bor i. Det innebär att du kan bygga en pub, ett fiskeställe och fler hus för landets invånare att bo i nu när du börjar säkra befolkningens framtid. Du kan till och med köpa möbler som du kan ha för att dekorera ditt hus. Ja, Heliocentric Studios har antagligen sneglat lite för mycket åt Stardew Valley, men till skillnad från den titeln känns detta mest som något påklistrat.

Något lånat, något snott
Rent grafiskt är det ett bedårande spel vi pratar om. Fattas bara annat med tanke på förlagan, även om det finns saker som skiljer sig åt. Där jag tycker att Zelda 3 i högre utsträckning har en något "bulligare" grafik med mycket rundade former och en hel fantasi så använder sig Rogue Heroes av ett rakare formspråk. Där ett träd i SNES-klassikern kunde se ut som ett muntert sagoväsen så är ett träd verkligen bara ett träd i den här titeln. Det är i sig inget fel, den tekniska kompetensen är det verkligen inget fel på här, men jag kan ibland sakna att de inte gör något eget av utseendet. Det ser ut som de försökt göra en tårta utan att veta originalreceptet, vilket gör att det smakar gott men inte som förlagan.

Men där det visuella ändå mestadels känns positivt kan jag inte säga samma sak om ljudbilden. Musiken är rentav tråkig och intetsägande och inte alls så där pampigt och melodiskt som jag skulle vilja ha det. Det märks att de försökt efterlikna Breath of The Wildsavskalade pianoslingor, men det låter mest bara trist. Dock pluspoäng åt att de lyckats skapa ett eget "jag löste det!"-ljud som faktiskt har en egen personlighet.

I ett så här pass svårt spel vill du ändå att kontrollen arbetar med dig och inte mot dig. Lyckligtvis har jag inga större anmärkningar, mer än att jag i stridens hetta kan känna att den är lite omständlig när jag försöker byta vapen fort på axelknapparna. Apropå just det, gällande att växla mellan föremål, så är just dessa återigen en rak kopia på Zelda 3. Du får bomber, en pilbåge, trollstav, hammare och en glasburk, bland en hel del annat som är rakt av snodda från Nintendos antika spel. Det är återigen inget fel med det, men när du ändå har chansen att göra din egen version, varför hittar du inte på något nytt? Det är som att lyssna på en cover som förvisso är trogen originalet, men som inte erbjuder något extra.

Nu har jag förvisso spytt en hel del galla på Rogue Heroes, men någonstans måste jag också belöna dem. Även om det finns en hel del där jag önskat att de hade gjort sin egen grej snarare än att försöka härma ett visst Kyoto-företag så är det för det mesta ett välgjort spel. Ja, det finns en del buggar här och var, men det är för det mesta av det lite roligare slaget, som att du på ett visst ställe kan gå på vatten likt en annan religiös gestalt. Detta kommer säkerligen rättas till via en patch, spelet är trots allt bara en månad gammalt och det kommer säkerligen komma mer innehåll som lyfter titeln ytterligare en nivå.

Det som gör att Rogue Heroes ändå landar så pass högt hos mig är att det, trots sin icke-originalitet, är ett mycket välgjort spel som inte kommer göra fans av Zelda-serien besvikna, framförallt inte de av oss som tycker att Links tvådimensionella äventyr är överlägsna de tredimensionella. Att du då dessutom får i princip obegränsat med möjligheter att spela nya, fantastiska tempel, gör förstås att de av oss som känner att Super Nintendon borde pensionera sig ger oss en ytterligare en anledning till att ställa upp den gråa maskinen på vinden.

Åtminstone till Nintendo släpper uppföljaren till A Link Between Worlds, men det är förstås en helt annan text.

Rogue Heroes: Ruins of Tasos
4
Mycket bra
+
Ändlös variation av fantastiska tempel
+
Kluriga pussellösningar som känns mer unika än resten av spelet
+
En snällare roguelite för oss som blivit brända för livet
-
Alldeles för obalanserat i sin svårighetsgrad mot slutet
-
Få egna idéer, det mesta är rakt av snott
Det här betyder betygen på FZ

FOTNOT: Rogue Heroes: Ruins of Tasos går att köpa på både Steam och Nintendo Switch (recensionsversionen) och kostar cirka 200 svenska kronor.

Moderator | Testpilot

Ser kul ut! Skulle vilja rekommendera Oceans Heart, om du inte testat det redan!


Testpilot & Twitter
Personbeskrivning: "Han är stygg över alla gränser" - Gustav Höglund
Personbeskrivning 2: "Man kan lita på uber" - Joakim Bennet
Det råder lite tvivel ovan, men jag luktar gott i alla fall.

Medlem

Såg något om detta förut lite snabbt, men jag tror att det påminde mig för mycket om Zelda, men din recension gjorde faktiskt att jag ska ge det en chans till.

Medlem

Kul! Jag o polarn ska till landet på måndag och bestämde för några dagar sedan att det här ska bli landetspelet, aldrig testat.

NuZ
Testpilot

Tack för trevlig läsning! Du fick mig att vilja spela spelet. Älskar denna typ av spel Bra skrivet med bra flyt och lättläst

Medlem

2d zelda >3d zelda är lika självklart som ost på pizza

NuZ
Testpilot

Du verkar vara som jag, älskar ”Top down ARPG” aka. Zelda like.

Kolla in No place for bravery. Kommer under 2021

https://noplaceforbravery.com/

Medlem

Grym recension! Ska kika på detta!

Skrivet av NuZ:

Du verkar vara som jag, älskar ”Top down ARPG” aka. Zelda like.

Kolla in No place for bravery. Kommer under 2021

https://noplaceforbravery.com/

Detta såg riktigt fint ut. Tack för rekommendationen!

Medlem

Tack för recensionen! Kände inte till spelet alls, men det ser kul ut, blir ett köp till Switch.

Medlem

För dom som missat det så finns YS-serien. Dom har gått över till 3d dom 2 senaste (tror jag det är), men innan dess är dom en skatt.
YS VI är ett riktigt trevligt spel.
https://www.google.com/search?q=ys+vi&sxsrf=ALeKk01uRnPzvirpA...
Lite bildgoogle

Medlem
Skrivet av Rejzer:

För dom som missat det så finns YS-serien. Dom har gått över till 3d dom 2 senaste (tror jag det är), men innan dess är dom en skatt.
YS VI är ett riktigt trevligt spel.
https://www.google.com/search?q=ys+vi&sxsrf=ALeKk01uRnPzvirpA...
Lite bildgoogle

Angående YS så har jag länge varit sugen, men lite rädd för att det är "för mycket story". Jag är mätt på japanska spel som skall berätta allt i hundra miljoner cutscenes eller dialogrutor.

Är YS storytungt eller är det som Zelda, ganska så lätt på detta?

Medlem
Skrivet av Gubbgamern:

Angående YS så har jag länge varit sugen, men lite rädd för att det är "för mycket story". Jag är mätt på japanska spel som skall berätta allt i hundra miljoner cutscenes eller dialogrutor.

Är YS storytungt eller är det som Zelda, ganska så lätt på detta?

Skulle inte säga att det är jrpg-tungt, men kanske lite mer än zelda.
Men det är mer info vad man ska göra inbäddat i lite text snarare än en bok.
Ys Origin är också underhållande.

Testa säger jag.

1
Skriv svar