Jag orkar inte med långa / stora spel längre!

Jag är i samma ålder som dig och jag har väl i stort samma problem.

Det är kanske inte något jätteproblem att spel är 100+ timmar långa utan mer att jag måste kunna få mycket gjort under den väldigt korta tid jag har att spela just nu.

Om jag ska hinna spela nuförtiden så är det antingen sent på en vardag när alla sover här hemma, då är jag oftast trött och kan bara lägga en 30 minuter eller så trycker jag in lite spelande i pauserna mellan aktiviteter med barn, fru eller egna sporter.

Så jag måste kunna maximera min korta speltid. Finns inget störigare att komma in i något och sen behöva stänga av.

Sen eftersom man sitter hela dagen hemma framför datorn och jobbar så känner jag också att jag inte riktigt orkar spela på datorn längre som jag gjort förut.

Ja, man måste växla om lite vad man kör för spel.
Jag tror det kan vara att man blir omvedvetet stressad av att vilja spela alla spel men hinner inte.
Det finns för mycket spel

Jag känner lite samma sak. Men största anledningen för mig är att jag inte till 100% brinner för världen/storyn/karaktärerna i just de spelen som är så stora. För att lira klart ett sådant stort spel som tex AC Valhalla måste jag verkligen brinna och bli investerad i storyn och karaktärna. Men i det blev jag aldrig.
Till skillnad mot Cyberpunk 2077 där jag verkligen gillade storyn och karaktärerna. Trots att spelet i sig troligtvis är sämre än AC Valhalla.

Det får inte bli för mycket stora spel på rad. Då tror jag man tröttnar. Varja med lite små spel. Speciellt spel i stil med Anno 1800, Evil Genius osv. Som inte riktigt har ett slut. Men är enkelt och kul att spela.

Det handlar väl mest om prioriteringar och vad man har själv har i rullning, familjelivet och andra saker som man prioriterar högre än spelandet.

Skulle själv säga att 40 timmar kanske inte är så långt spel, men sen på andra sidan så sitter jag själv och spelar spel betydligt längre. Skulle "prova" Final Fantasy 14, slutade i cirka 900 timmar provspelade. Nu håller jag på att "prova" Warframe, och är uppe i cirka 340 timmar och tycker fortfarande det är roligt.

Men kan ha lika roligt i spel som tar någon / några timme och klara ut. Journey är ett det närmsta perfekta spelet jag kommer ihåg på rak arm, det är kort, väldigt intensivt och väldigt kort. Brukar återkomma till det någon gång per år.

Sen tycker jag själv det är lite beroende på vad man spelar, om man spelar på PC så sitter jag betydligt längre för varje spelsektion, än vad jag gör på konsol. På konsol så spelar jag någon timme / timmar och känner mig nöjd, för att återkomma några dagar senare för att återuppta sektionen igen för att fortsätta.

Sen finns det vissa tider som jag absolut inte orkar spela någonting, kan vara någon vecka upp till någon månad som jag totalt tröttnar på att spela. Hjärnan behöver återhämta sig och få tillbaka lusten att hoppa in i en spelvärld.

Ett tips för att ”hinna/orka” open world spel så kör bara main q, vore trist om du missade horizon zero dawn då dess main q inte är så otroligt lång ändå.

Annars är jag på samma linje, spelar egentligen bara en kväll i veckan så allt över 40 h vill jag nästan inte ta mig an men har ändå lyckats spela valhalla och andra bra spel

"Råkade" fastna i dark souls 3 häromveckan med ny gubbe. Klockat 45 timmar med den precis. Har inte med åldern att göra, då jag snart fyller 40

Däremot är jag mer eller mindre sugen på open world, det är nog mer vad man gillar för slags spel. Om du tänker efter, har du någonsin spelat "klart" dessa gigantiska open world spel? Jag orkar aldrig spela från början till slutet. Fortfarande inte klar med botw och Ac odyssey (stavning?) . Tar en spelpaus nåt år me dom och kommer tillbaka och plöjer 20 timmar åt gången... fat botw kände jag mig alldeles för "lost" i när jag gick tillbaka till det sist. Orkar inte börja om, men vet knappt vad jag ska göra med min nuvarande save.. men så är jag rätt nöjd så också. Jag MÅSTE inte klara spel, extremt sällan jag blir engagerad i story och måste få veta hur det slutar.. klart det är kul att klara ett spel men inte superviktigt för mig

Många som vrider sig i stolen nu säkert, må så vara, vi är alla olika

Jag är periodare. Efter att ha klockat 150ish timmar The Witcher 3 och ändå ha Blood & Wine kvar pausade jag det och började köra lite multiplayer för att rensa paletten. Sen blev det 70 timmar i Valhalla, 13 timmar i Control och nu håller jag på i God of War.

Fråga dig själv, varför känner du att du måste fylla ditt liv med så mycket spel?

Jag kände precis likadant för ett år sedan men insåg då att det är helt galet att plöja ner hundratals timmar i något som inte ger en särskilt mycket längre.

Det är så lätt att bli bekväm och rädd för förändringar. Istället för att utmama sig själv så tuffar man bara på som vanligt. Varför? Jo, för att det är tryggt och bekvämt.

Bestämde mig för att dra ner på spelandet rejält i Augusti förra året. Tröttande helt enkelt. Började träna och jobba på andra för mig mer utvecklande saker.

Nu är jag i mitt livs form rent fysiskt, råkat bli avdelningschef eftersom att chefen tyckte att jag jobbat på bra (troligtvis ett resultat av att inte fylla hela skallen med spel) och lyckats dra ihop 300k genom att lära mig att spara i aktier. Allt detta på 9 månader typ.

Nu börjar jag känna mig sugen på att spela igen och tänker köra igång rejält igen under semestern.

Seriöst, var inte slavar till bilden av er själva. " Jag har alltid spelat så att inte spela vore konstigt".

Testa något nytt. Spelen finns kvar.

Man behöver ju inte sluta att spela, men jag tror VERKLIGEN att det skulle vara hälsosamt för många att frigöra sig från identiteten som "gamer". Sluta "beta av" spel som släpps på löpande band, sluta känna sig tvungen att "hänga med" i allt som händer i spelvärlden osv.

Detta kanske inte är så populärt bland folk på ett spelforum, men i stort sett alla "gamers" som jag känner som verkligen dragit ner på spelandet verkar otroligt mycket lyckligare än de som fortfarande är fast i träsket. Det tillåter en att utvecklas på andra sätt när man helt plötsligt inte plöjer ner all sin lediga tid på en och samma sak.

Det har mycket med tid och en förändrad livssituation att göra, åtminstone för min egen del. Jag hinner inte med några gigantiska spel längre. Jag får verkligen slita för att ta mig igenom spel som ligger på 25 timmar. Jag är glad att jag klarade Metro Exodus på drygt 26 timmar tidigare i år. Men det var ju ett riktigt bra spel, vilket underlättar. Då blir det lite som att läsa en riktigt bra bok. Min upplevelse är att det är rätt få spel som når dit.

Jag känner igen mig i ditt problem TS, men det kan även variera mellan spelen för min del.

För ett par månader sedan dammade jag av Dragon Age inquisition då jag aldrig spelade klart det när jag lirade vid release.
40+ timmar in i spelet kom jag nära slutet av main story och kände att faktiskt inte hade så mycket mer att hämta...jag tröttnade liksom. Gav upp.

När jag strax därefter köpte Cyberpunk 2077, och i skrivande stund är ungefär 40 timmar in i spelet känner jag att det aldrig någonsin FÅR ta slut.
Jag är såklart medveten om att det är förstapersonsskjutar-rpg kontra tredjepersons-fantasy, men upplägget är ju i grund och botten detsamma.
Tror det sitter mest i sidogrejerna för min del. När jag känner att mainstoryn håller på att ta slut "för snabbt" vill jag dryga ut med så mycket sidequests som möjligt och där vinner Cyberpunk med hästlängder, tack vare att dem är så välregisserade.
Jag bryr mig inte så mycket i customization-grejer som verkar dominera många spel idag, föredrar mycket hellre ett sjysst litet sidouppdrag som helt plötsligt blev sin egen lilla mini-kampanj om 6 timmars spelande.

Sedan varvar jag alltid med en hälsosam dos MOBA-spelande (Smite) så att man inte kör in sig för hårt

Jag känner igen mig i det du skriver @pskjonte. I mitt fall tror jag mycket handlar om att jag inte hinner sätta mig tillräckligt länge för att komma in i rätt "feeling", sen kan det gå några dagar innan jag hunnit köra spelet och därför närstan glömt story m.m. och därför tröttnar jag.

Känner absolut likadant. Och som NOS4A2 nämnde så fokuserar jag på andra delar i mitt liv. Men när jag vill koppla av och spela så orkar jag inte oändligt stora open world spel. Eller spel där det krävs 100 timmar för att bara lära sig allt. Simpla single player spel gillas. Men med tanke på utbudet så spelar jag istället oftast äldre spel

Känner precis likadant som många i tråden. Är 34 år och känner att tiden och orken inte riktigt finns där alla ggr.

Jag älskar spel, verkligen ÄLSKAR spel och att spela men har med åren inte riktigt tid, ork eller lusten många gånger att verkligen sätta mig ner för att spela.
Har blivit en riktig periodare när det gäller detta.

Vissa helger förr började jag köra en del Multiplayer som Battlefront, Battlefield m.m. för att man då kunde köra nån match och logga. Detta har tappat sin charm för mig nu.

Satte mig ner när TLOU 2 släpptes, var helt inne i spelet och körde flera dagar i veckan i några veckor. Sen kom annat mellan, man tappade en del av intresset och sen kändes det som en uppförsbacke att lära sig kontrollerna och försöka komma in i storyn igen.

Har tyvärr inte fortsatt spela det sen dess.
Väntar bara på nästa ”sug” att spela kommer och hoppas den håller i sig då jag saknar att spela många ggr, bara det att, som sagt, ”orken” inte alltid finns där.

Mitt hopp ligger i RE8 nästa vecka där jag ska sätta mig ner den fredagen (och förhoppningsvis helgen) för att verkligen spela spelet.

Fyller 36 i år och har liknande problem. Jag känner inte det där drivet att klara ett stort spel längre. Har inte orkat igenom zelda botw fast jag alltid älskat Zelda spelen. Har inte ens orkat spela igenom rdr2 fast jag spelat 40+timmar.
Jag tror bristen på engagemang handlar om att jag inte har 6-12 timmar per dag att spela längre. Jag har inte råd att "slösa" min tid på spel som rdr2 där jag råkar göra ett sidouppdrag som tar 40 min. Jag vill ha den där känslan av att komma framåt, vilket man knappt gör på 1-2 h i ett större spel.

Just nu spelar jag bf5 och csgo. Det är lätt att bara hoppa in och spela en stund utan att bry sig om progress. Har dock upptäckt att en negativ effekt av mitt otåliga spelande är att jag köper fler spel, spel som jag sällan klarar.

Känner lite likadant.

Önskar att jag ibland bara kunde köra main story från början till slut, men min OCD-hjärna säger alltid åt mig att "du måste göra allt!".

Är lite av en "allt eller inget"-människa, så även i spel.

Tja, är väl bara att ta en paus från spelandet? Har hänt att jag inte spelat på flera månader då jag haft annat som varit intressantare, ibland spelar jag varje dag

Så ta en paus, eller spela sånt som känns ok. Spelen blir inte sämre om du tittar på den nästa månad, eller kanske inte alls ^^

Det är okej att tappa sugen ibland. Helt ärligt kan jag inte säga att jag känner igen mig för jag tycks aldrig tröttna på att spela (kanske för att jag gillar typ alla genres någonsin så det går alltid att variera sig) men om man är lite less på långa/segdragna spel kan du ju ta det lugnt ett tag, testa på lite kortare spel eller testa något helt nytt spel i en helt ny genre som kanske kan vara lite uppfriskande. Tror det viktigaste är att i alla fall komma ihåg att det inte är "fel" att tappa sugen eller vilja göra något annat. Så överanalysera inte ditt spelande.

Eller så bara tar du en paus från spelandet ett tag och kommer tillbaka när du känner för det. Ditt Steam-bibliotek kommer inte att rymma iväg, lovar.