Att bli anklagad för något du inte gjort

Medlem

En jäkla karusell för några år sedan från min förra arbetsgivare som hävdade att jag hade snott deras kundregister och skulle enligt hans egna ord stämma mig på allt jag äger.

Fick massa fina brev från Mannerheim & Svartling men sen när dom insåg att det inte fanns något att gå på så la dom bara ner det.

Var dock brutalt stressad under några månader men det slutade ju bra så nu tänker jag inte på det längre.

Han blev butthurt för att jag slutade och har en enorm kundstock som nästan alla flyttade med mig när jag startade eget 6mån senare. Behövde dock absolut inte ha någon lista för detta då dessa kunder har hopapt med mig från ställe till ställe och jag vet allt om dom.


Смерть решает все проблемы. Нет человека, нет проблем

Medlem

Blev anklagad för att ha snattat/ljugit på en mataffär när jag var liten.

Gick först in och köpte mig en chokladbit, men efter att jag hade betalat så tyckte jag att det blev lite väl dyrt och kollade därför på kvittot straxt utanför. Där upptäckte jag att hon i kassan hade dragit dubbelt, alltså tagit betalt för 2 st chokladbitar varpå jag vände och gick tillbaka in i affären för att påpeka detta och be om pengar tillbaka.

Men då till min stora förvåning så började hon anklaga mig för att ljuga. Jag tänkte att hon ändå borde ha kommit ihåg eftersom jag precis varit där, men icke. Detta var dessutom en mindre mataffär så det var inte mycket folk. Hon menade att det var högst osannolikt att hon gjort fel eftersom det stod 2 st på kvittot, och att det därför nog var jag som försökte lura henne, ung som jag var. Men inte nog med det, bakom mig vid kassan ställde sig en gubbe som hörde vårat samtal och uttryckte sig i stil med: "nänä! försök inte" , "det tror vi inte på" och frågade kassörskan "försöker grabben att lura dig?". Och då var gubbfan inte ens där när jag först betalade så han kunde omöjligt veta vad jag köpt men började ändå alltså att anklaga mig. Hon i kassan gick trots detta med på att betala tillbaka men sa då samtidigt "för denna gång" med arg blick, som att det återigen var jag som hade lurat henne. Såg sedan hur hon och gubben stirrade på mig och stod och pratade när jag gick ut.

När jag hade kommit hem så berättade jag det hela för farsan som blev vansinnig och begav sig själv till affären direkt efteråt för att prata med kassörskan.

Det dröjde dock inte många veckor innan denna kassörska sedan slutade, enligt dom andra i personalen p.g.a. stress. Sedan var hon nog ganska nära pensionsåldern med.

Kommer ibland att tänka på detta även om det var väldigt länge sedan haha.

Medlem
Skrivet av Razken:

Kom att tänka på en sak häromdagen som jag som åttaåring blev anklagad för.

De flesta i yngre ålder har väl någon gång hälsat på bekanta tillsammans med sin familj.
Detta gjorde vi ofta på 90talet, när vi åkte och hälsade på en av pappas barndomsvänner.

Men en dag fick det ett abrupt slut.
Då fick vi minsann veta om att det "hade försvunnit pengar från hans plånbok", som han beskyllde mig och min 2 år yngre bror för.
Min pappa vart rasande (på anklagelsen) och svor vid våra liv att vi aldrig skulle göra något så fult.
Naturligtvis så hade vi inte tagit någonting, dels eftersom man knappt visste vad pengar hade för innebörd och dels för att vi fått lära oss att stjäla inte är rätt.

Efter den händelsen så sågs vi aldrig nåt mer, men själva händelsen har vi många gånger diskuterat och skojat om.
Vi gör det än idag såhär 20+ år senare att "-Är de inte dags att lämna tillbaka pengarna nu?".

Såhär i efterhand har vi fått veta att personen inte varit riktigt frisk och även lyckats klippa kontakten med sina egna söner.

Det falska anklagandet är dock en känsla som hänger med en som barn, ungdom och även nu vuxen ålder...
Jag kan samtidigt skaka på huvet åt det, men blir ändå förbryllad över själva händelsen.

Blir därav lite nyfiken på om det finns fler som har vart med om något liknande? (Ifall du blivit stämplad för något du absolut aldrig skulle göra. Och ifall det har fått några påföljder.)
Väldigt intresserad av hur ni isf känner / kände?

En grej jag blev anklagad för var under min tid på en folkhögskola, det var närmare jul och nyår och frågade en kille i min klass om vad han gör på nyår. Vilket jag blev uppmanad att fråga folk eftersom jag ofta blir ensam då. Men på något konstigt vänster fick han och hans sambo (som uppenbarligen var ett psykfall) för sig att jag försökt planera en fest hos dom och när det utbröt gräl om något under en lektion så fattade jag aldrig vad hon var arg på mig för. Hon psykade mig en massa. Jag tror det var funkofobi, det är enklare att hacka och hoppa på någon som ser annorlunda ut eller är det, för att känna sig lite bättre själv. Det enda jag hade frågat var om vad de gör på nyår och om de skulle ha någon fest.

Har också anklagats för att följa efter folk bara för att jag råkat hamna på samma krog som någon helt random. På internet så var jag förr i världen väldigt överöppen, då anklagades jag för att vara mytoman och jag har aldrig direkt ljugit om något. Min bror och hans sambo har anklagat mig för massa elaka saker, hade de, framförallt hans sambo, haft något som heter självdistans så hade de förmodligen bett mig om ursäkt för länge sen. Men i hans värld så är det bara bortförklaringar.

Sen minns jag någon gång på gymnasiet där en tjej (som hela gymnasietiden ignorerat mig, aldrig pratat med mig, hon passade på då) fick spel på mig när jag missförstod något på en gymnastiklektion. Tänker inte gå in på vad men det var så uppenbart att hon hatade mig, pga mitt utseende tror jag.

Det jag också tänker på när jag ser folks historier här är att folk förmodligen har starka fördomar om vad folk är och inte är.

Medlem
Skrivet av Zontos:

En grej jag blev anklagad för var under min tid på en folkhögskola, det var närmare jul och nyår och frågade en kille i min klass om vad han gör på nyår. Vilket jag blev uppmanad att fråga folk eftersom jag ofta blir ensam då. Men på något konstigt vänster fick han och hans sambo (som uppenbarligen var ett psykfall) för sig att jag försökt planera en fest hos dom och när det utbröt gräl om något under en lektion så fattade jag aldrig vad hon var arg på mig för. Hon psykade mig en massa. Jag tror det var funkofobi, det är enklare att hacka och hoppa på någon som ser annorlunda ut eller är det, för att känna sig lite bättre själv. Det enda jag hade frågat var om vad de gör på nyår och om de skulle ha någon fest.

Har också anklagats för att följa efter folk bara för att jag råkat hamna på samma krog som någon helt random. På internet så var jag förr i världen väldigt överöppen, då anklagades jag för att vara mytoman och jag har aldrig direkt ljugit om något. Min bror och hans sambo har anklagat mig för massa elaka saker, hade de, framförallt hans sambo, haft något som heter självdistans så hade de förmodligen bett mig om ursäkt för länge sen. Men i hans värld så är det bara bortförklaringar.

Sen minns jag någon gång på gymnasiet där en tjej (som hela gymnasietiden ignorerat mig, aldrig pratat med mig, hon passade på då) fick spel på mig när jag missförstod något på en gymnastiklektion. Tänker inte gå in på vad men det var så uppenbart att hon hatade mig, pga mitt utseende tror jag.

Det jag också tänker på när jag ser folks historier här är att folk förmodligen har starka fördomar om vad folk är och inte är.

Förstår inte att det kan gå så långt som att det uppstår en konflikt, av att ställa en fråga (ditt första stycke). 😐
Intressant att läsa dina svar.

Medlem
Skrivet av Razken:

Förstår inte att det kan gå så långt som att det uppstår en konflikt, av att ställa en fråga (ditt första stycke). 😐
Intressant att läsa dina svar.

Det undrar jag med än idag. Har inget svar på det och det verkade lite som att många snackade skit om mig på skolan.

12
Skriv svar