Crisis Core: Final Fantasy VII Reunion - "Å ena sidan, å andra sidan..."

Redaktör
Ponny
Crisis Core: Final Fantasy VII Reunion - "Å ena sidan, å andra sidan..."

Crisis Core var, och är, ett "Å ena sidan, å andra sidan"-spel för mig. En julklapp årgång 2008, som jag för fjorton år sedan spelade på tågresan hem från julfirandet under min jacka. Det såg månne udda ut, men vad skulle man göra åt starkt solsken parat med PSP-skärmen? Ni som minns, ni minns.

Också en julklapp anno 2022, nu remastrat till PS5. Jag tycker fortfarande om Crisis Core och det är ett Kul Spel™ med en egen känsla, även om jag påfallande vill skrika rakt ut åt det. Å ena sidan, å andra sidan…

One-shotting i Midgar

Stridssystemet är rappt och ett riktigt fyrverkeri för ögonen. Det är dock förtvivlat lätt att halka in i de många extremt likformade (men märkligt attraktiva?) sidouppdragen, och därmed levla skiten ur spelet. Bitvis har jag one-shottat mig igenom Midgar och pepprat ur mig Hell Blizzaga. Min Zack är starkast på hela Gaia men i slutändan blir det också lite trist att meja ner motståndet.

Håller jag mig till huvudstoryn blir jag gladare. Nostalgiskt och nytt på samma gång. Men! Även den har sina klara brister. I synnerhet är det just stora delar av berättelsen som är problemet. Det är kul, coolt, etcetera med en mörk prolog till det allra heligaste jrpg-genren har: Final Fantasy VII.

Men (eller: å andra sidan…) det finns djupa skavsår.

Det fungerar som bäst när strålkastarljuset landar på Zack, Cloud, Aerith och Sephiroth. Det floppar mer eller mindre när Genesis och Angeal kliver in. I synnerhet Genesis. När han tar ton och reciterar extremt skitnödig lyrik känns allt plötsligt fanfiction. Det hade varit så mycket bättre att stryka detta, korta spelet, och lägga all vikt vid ensemblen och de nyckelhändelser som faktiskt betyder något.

Inte heller de här bitarna är lysande, men här finns ett känslomässigt band.

Remaster med tyngd

Applåderas bör även de tekniska landvinningarna. Om man kunnat väga remasters hade detta landat närmre ton än kilo. Det ser bitvis fantastiskt ut, särskilt i vissa mellansekvenser. Lite stelt ibland, javisst, men framför allt vackert. Yta är verkligen inte allt, men ska inte heller förringas.

Crisis Core är enformig och irriterande, men har ändå någonting. Det driver mig framåt, jag tycker om Zacks dumglada uppsyn, Aeriths naiva syn på världen, den Sephiroth som var innan allt "det där" händer.

Spinoff-satsningen på Final Fantasy VII blev som helhet aldrig riktigt bra, men här var den ändå bäst.

Crisis Core: Final Fantasy VII Reunion
3
Bra
+
En rejäl remaster
+
Rappt stridssystem
+
Bitvis gripande FFVII-prolog
-
Fanfiction-utfyllnad
-
Enformiga sidouppdrag
-
Lätt att överlevla
Det här betyder betygen på FZ

signatur

En Bamseponny av folket

Medlem

Kommer ihåg att jag var väldigt intresserad av ursprungliga spelet, men hade ingen konsol.
Men efter att ha missat åtskilliga Final Fantasys sen dess blir det här nog aldrig av.
Tack för recension!

Redaktör
Ponny
Skrivet av AdamMK:

Kommer ihåg att jag var väldigt intresserad av ursprungliga spelet, men hade ingen konsol.
Men efter att ha missat åtskilliga Final Fantasys sen dess blir det här nog aldrig av.
Tack för recension!

Tack! Ja, nej. Är ändå glad över att jag återvände hit. Kom ihåg de bra sakerna och dom bekräftades – även om det var trist att bli påmind om bitarna jag förträngt.

Ska du ge dig på något Final Fantasy, kör remakesjuan!


signatur

En Bamseponny av folket

Medlem
Skrivet av Fredrik Eriksson:

Tack! Ja, nej. Är ändå glad över att jag återvände hit. Kom ihåg de bra sakerna och dom bekräftades – även om det var trist att bli påmind om bitarna jag förträngt.

Ska du ge dig på något Final Fantasy, kör remakesjuan!

Vill man försöka sig på något äldre så är remaster 12an att rekommendera. Annorlunda spelsystem jämfört med övriga spel i serien.

Avstängd

12an är sämst i serien.

Skrivet av micke1m:

12an är sämst i serien.

Storyn är så jävla kass.

Medlem
Skrivet av micke1m:

12an är sämst i serien.

Knappast. 12an har en av de bästa spelsystemen i serien samt är open world. Gambit systemet är lysande samt hur man mixar turnbased combat med active time battles i realtid. Just att det är open world gör att storyn inte är på räls på samma sätt som i övriga spel i Serien. Det är således inte superkonservativt/traditionellt. FF15 har lite samma upplägg i första halvan av spelet innan det blir extremt on rails i andra halvan.

Allt detta kommer från att FF12 började utvecklas som ett MMO då Squares mål var att alla FF spel efter FFX var tänkta att vara online spel. Men med tanke på vad som hände på MMO markanden vid den tiden så ändrade Square strategin och således ändrades inriktningen på FF12 mitt i utvecklingen. Det är bland annat därför vissa tycker att det nästan känns lite som ett MMO offline. (devsen spelade även en massa FF11 under utvecklingen)

De som tycker ff12 är sämst är ofta de som inte riktigt gillar att det inte är en story på räls, inte gillar att det är open world, inte gillar att det inte är traditionellt eller inte gillar att det just har ett unikt battlesystem. Spelet är således väldigt polariserande. Antingen hatar man det eller älskar det

Kikar man på volym av omdömen bland fans så är dock ff12 rankat mycket högt och FF13 är det som anses vara sämst av mainline spelen. Kikar man även på subspel så är FF13: Lightning returns rankat bland de sämsta. FF13/2 är dock bra, om man gillar Pokemon elementen. (För de som inte spelat FF13 så är det eeeeextremt on rails i första halvan av spelet. Sedan kommer man till en mer öppen värld men den är helt tom på intelligent liv. Inga NPCs, städer etc vilket gör det till en av de ensligaste upplevelserna i serien.)

Lite bakgrund: https://finalfantasy.fandom.com/wiki/Final_Fantasy_XII_develo...
Samt intervju med devs på senare år. https://www.polygon.com/features/2017/7/5/15916862/the-making...

Medlem
Skrivet av Aletheides:

Knappast. 12an har en av de bästa spelsystemen i serien samt är open world. Gambit systemet är lysande samt hur man mixar turnbased combat med active time battles i realtid. Just att det är open world gör att storyn inte är på räls på samma sätt som i övriga spel i Serien. Det är således inte superkonservativt/traditionellt. FF15 har lite samma upplägg i första halvan av spelet innan det blir extremt on rails i andra halvan.

Allt detta kommer från att FF12 började utvecklas som ett MMO då Squares mål var att alla FF spel efter FFX var tänkta att vara online spel. Men med tanke på vad som hände på MMO markanden vid den tiden så ändrade Square strategin och således ändrades inriktningen på FF12 mitt i utvecklingen. Det är bland annat därför vissa tycker att det nästan känns lite som ett MMO offline. (devsen spelade även en massa FF11 under utvecklingen)

De som tycker ff12 är sämst är ofta de som inte riktigt gillar att det inte är en story på räls, inte gillar att det är open world, inte gillar att det inte är traditionellt eller inte gillar att det just har ett unikt battlesystem. Spelet är således väldigt polariserande. Antingen hatar man det eller älskar det

Kikar man på volym av omdömen bland fans så är dock ff12 rankat mycket högt och FF13 är det som anses vara sämst av mainline spelen. Kikar man även på subspel så är FF13: Lightning returns rankat bland de sämsta. FF13/2 är dock bra, om man gillar Pokemon elementen. (För de som inte spelat FF13 så är det eeeeextremt on rails i första halvan av spelet. Sedan kommer man till en mer öppen värld men den är helt tom på intelligent liv. Inga NPCs, städer etc vilket gör det till en av de ensligaste upplevelserna i serien.)

Lite bakgrund: https://finalfantasy.fandom.com/wiki/Final_Fantasy_XII_develo...
Samt intervju med devs på senare år. https://www.polygon.com/features/2017/7/5/15916862/the-making...

Det har tråkiga miljöer, tråkiga karaktärer och tråkig story. Att striderna är unika (unik betyder ju inte bra) förändrar ju ej något av det.


signatur

Ännu en dag i paradiset.

Avstängd
Skrivet av Aletheides:

Exakt, det är ett singleplayer MMO. Stora meningslösa maps fulla av copy-pastade fienden.
Man går bara runt och tittar på när spelet spelar sig själv, att sätta upp Gambits är heller inte vad jag kallar roligt.
Spelade det när det kom och ansåg det var i princip det sämsta FF, enda konkurrenten om den placeringen är FF2.
Spelade även remastern nyss och står än idag fast vid att det är galet överskattat. Storyn är tråkig också.
Men däremot så uppskattade jag XIII till skillnad från alla andra, det har ett riktigt bra stridssystem där spelaren faktiskt är delaktig till skillnad från XII.

Medlem
Skrivet av micke1m:

Exakt, det är ett singleplayer MMO. Stora meningslösa maps fulla av copy-pastade fienden.
Man går bara runt och tittar på när spelet spelar sig själv, att sätta upp Gambits är heller inte vad jag kallar roligt.
Spelade det när det kom och ansåg det var i princip det sämsta FF, enda konkurrenten om den placeringen är FF2.
Spelade även remastern nyss och står än idag fast vid att det är galet överskattat. Storyn är tråkig också.
Men däremot så uppskattade jag XIII till skillnad från alla andra, det har ett riktigt bra stridssystem där spelaren faktiskt är delaktig till skillnad från XII.

Lite av samma svagheter Xenoblade-serien har alltså? (enligt mig i alla fall).
Nästan oändligt antal "side missions" som får kontrakten i Witcher 3 att framstå som en under av välskrivna intressanta side quests. För i Xenoblade, man vill ärligt atalat bara sätta spelet på autopilot när man inte gör main quests...

Redaktör
Ponny

Haha, det här tog en oväntad vändning.

Har bara spelat tolvan en enda gång (när det var nytt), och den negativa sak jag minns är: noll karaktärsutveckling under spelet. Ensemblen var som de var hela vägen igenom. Kändes trist. Är dock jäkligt sugen på att plocka upp Zodiac Age (eller vad den heter) och ge det en ny chans 16-17 år senare.

Tiden går...


signatur

En Bamseponny av folket

Medlem

Tack för recensionen. Du sätter ord på det jag tänker om spelet

Skrivet av Fredrik Eriksson:

Ska du ge dig på något Final Fantasy, kör remakesjuan!

Instämmer!

Sen utvecklades diskussionen med 12an.
Jag gillade 12an när det kom men tyckte det var lite stora ytor som man tuggade igenom långsamt. Storyn fortgår inte med jämna mellanrum. Det är mycket story i början och på slutet.

Tyckte det var bra flyt i Zodiac age versionen. Var fantastiskt kul med spolknapp och gambit-system! Storyn är annorlunda (mycket politik) men riktigt bra! Håller 12an ungefär lika högt som 6-10.

Medlem

Jag instämmer faktiskt med mycket om CC.

Miljön är helt fantastiskt med en massa detaljer, dock förväntade jag mig mycket bättre karaktärsdetaljer, vilket SE är sjukt bra på men inte här. Det blir en skarp avvikning mellan karaktärer och miljöer.

Sen är det otroligt enformigt, det går bara att röra sig i en enda riktning, inte så mycket utforskning. Det hade varit roligare att kunna utforska områden i Midgar och andra möjliga platser man besökt.

Musiken är super tycker jag, jämfört med första albumet.

Bra med story runt Zack och Sephiroth, som sedan knyter ihop berättelsen med Aerith och Cloud. Dock var det svårt att hänga med när Genesis började babbla om poesi eller vad det nu var. Ganska tråkigt och monotont när det ständigt tjafsas om ens upplevelse, särskilt Genesis. Känns mer som att det hela handlar om Genesis. Det kunde ha funnits ett annat djup i storyn.

Även alla missions är inte direkt spännande, men man får bra items så de är värda att utföra.

På det stora hela ett mysigt litet spel kring Zacks story där man får se mer av Zack, hans drömmar och mål.

1
Skriv svar