Tidernas spelår – Bronsmatch
Det blev dom inte.
Haha, du uppdaterade ditt inlägg samtidig som jag tryckte citera antar jag 🤣🤣
❤️
De är inte kända därför att de släpptes till en konsol som ingen köpte. Riktigt bra spel likafullt (och som synes inte bara Segas).
Jag gillar min Dreamcast också, men allvarligt, bara ett fåtal titlar i den där uppställningen hade uppbådat ett större mainstream-intresse om de släppts till PS2. Dreamcast var en schysst konsol, men ofta när folk pratar om det "oslagbara" spelbiblioteket så hänvisar de till 2D-fighting-spel, shmups eller andra obskyra japanska spel som bara tilltalar en viss nisch. Dreamcast har många bra spel men det är lite tröttsamt ibland när folk pratar om konsolen som Guds gåva till gamers. Den hajpas extra hårt bara för att den dog i förtid. Det fanns många bidragande anledningar att DC misslyckades. Det nischade, arkadiga och smala spelutbudet är en av dem.
2002 var mitt favoritår till att vinna turneringen. Jag röstade på bredd och 2002 är för mig ett av de åren då flest kvalitatvia spel har släppts. I listan saknas även Metriod Prime, Resident Evil Remake och Resident Evil Zero (0).
GTA Vice City
Battlefiled 1942
Mafia
Halo Combat Evolved
The Elder Scrolls 3: Morrowind
Warcraft 3
Splinter Cell
Neverwinter Nights
Super Mario Sunshine
No One Lives Forever 2
Jedi Knight: Jedi Outcast
Ratchet & Clank
Kingdom Hearts
Freedom Force
Timesplitters 2
Age of Mythology
NFS: Hot Pursuit 2
Medieval: Total War
Tony Hawks Pro Skater 4
Metriod Prime till Gamecube
Resident Evil Remake
Resident Evil Zero (0)
År 2000 är ett väldigt bra år det också. Men jag tycker inte riktigt att det har samma bredd eller att det kom lika många bra och kvalitativa spel som det gjorde år 2002.
Baldur's Gate II: Shadows of Amn och Diablo II Ground Control, Icewind Dale, Dues Ex, Red Alert 2, Soldier of Fortune, Escape from Monkey Island, Sacrifice, Mechwarrior 4, Thief 2, Dead or alive 2, Homeworld Cataclysm. Legend of Dragoon.
Så 2000 för mig:D Men nästa omröstning är typ omöjlig för mig.
1997 Har
Age of Empires
Carmageddon
Quake 2
GTA
FF7
Riven
Golden Eye
Dark Forces 2
The Curse of Moneky island
Turok
Gran Turismo
Oddworld
Blood
Wing commander
Shadow warrior
Grandia
och mer.
Så det finns mycket mer än bara FF7 även fast det är ett bra spel.
Smaken är ju som baken, men jag känner spontant att 1997 inte nå upp till de där riktigt höga höjderna. Turok är nostalgiskt liksom, men är inget superspel liksom. Age of Empires känns lite som betan för AoE2 som är spelet som satte serien på kartan typ. Golden Eye är ett spel jag älskade på den tiden men känner väl att det inte står sig väl mot tidens tand.
Många bra spel, men 2002 spelen står tidens tand mycket bättre tycker jag. Resident Evil remaken är än idag av många anset som det ultimata sätter att spela RE t ex. Men alla får ju ha sina åsikter, därför vi röstar om det
Heja Blåvitt
Jag skulle säga att 2002 är oerhört svårslaget med: Halo, The Elder Scrolls 3: Morrowind, Warcraft 3, Dungeon Siege och Neverwinter Nights. Vilket sjukt bra år, måste nog vara en av de bästa åren någonsin gällande spel.
Här utmärker sig Dungeon siege, Morrowind och Neverwinter nights särskilt mycket, spelar fortfarande samtliga lite av och till. Kan även lägga till en liten pärla som inte nämnts i listan: Evil islands, som är ett ryskt RPG som verkligen sticker ut från mängden. Spelade om det för cirka 2 år sedan och håller än idag, har ett riktigt intressant craftig-system och fantastiskt soundtrack.
2000 har ett av Raven software bästa spel (Soldier of fortune), en av de bästa loot-RPG genom tiderna (diablo 2), en av de bästa, om inte det bästa RTS-spelet som någonsin gjorts (Red Alert 2) samt innan "cyberpunk" som sate ny standard inom RPG-FPS (Deus ex).
Ryzen 7 5800x | Sapphire pulse rx 7800 xt | samsung 980 pro |
2002 på grund av Morrowind. Första gången jag blev "mindblown" av världen och skyboxen på natten. Annar så har nog 2000 mera spel som vara bra än 2002.
Känslan man fick av Morrowind kommer aldrig slås av något spel igen, man är helt enkelt för gammal och grinig för att imponeras på samma sätt igen.
Enkelt beslut för min del.
Efter att jag spelat, vad jag minns som ett demo av Battlefield 1942, och som rullade i uppskattningsvis 5 fps på den dåvarande datorn, beställde jag en ny dator på stående fot. Enbart minnet av BF1942 gör 2002 till en given vinnare för mig.
Något roligt som inträffade hösten 2001 var att jag helt oväntat fick ett telefonsamtal från en budfirma som berättade att de hade ett brev från USA till mig. Jag hade ingen aning vad det kunde vara, men när jag öppnade och fann en cd-rom med ett beta-test av Age of mythology mindes jag att jag signat upp för det typ ett halvår innan. Det blev ett hyfsat spel men det når enligt mig inte upp till BF1942. Jädrigt fränt dock att få ett beta-test budat hem från Microsoft
Jag gillar min Dreamcast också, men allvarligt, bara ett fåtal titlar i den där uppställningen hade uppbådat ett större mainstream-intresse om de släppts till PS2. Dreamcast var en schysst konsol, men ofta när folk pratar om det "oslagbara" spelbiblioteket så hänvisar de till 2D-fighting-spel, shmups eller andra obskyra japanska spel som bara tilltalar en viss nisch. Dreamcast har många bra spel men det är lite tröttsamt ibland när folk pratar om konsolen som Guds gåva till gamers. Den hajpas extra hårt bara för att den dog i förtid. Det fanns många bidragande anledningar att DC misslyckades. Det nischade, arkadiga och smala spelutbudet är en av dem.
Visst, nostalgi kan försämra kognitionen och få oss att minnas saker på ett överdrivet fördelaktigt vis. Så är det. Men jag vidhåller att Dreamcast fick väldigt många bra spel, anmärkningsvärt många rent av, givet hur kort tid den fick på marknaden. Ser man till helheten tycker jag inte alls att det är särskilt många obskyra titlar. Mycket arkadfokus, ja, och det var så här i efterhand ett misstag eftersom det inte var lika attraktivt längre.
Vi måste minnas att i Väst var ju Dreamcast bara ute i ungefär 18 månader innan allt brakade samman, vilket är en oerhört kort tid. Många av de spel som senare släpptes till PS2, Xbox och Gamecube hade ju blivit Dreamcast-titlar också, så det skulle inte ha saknats spel under de följande åren heller.
Skälen till att Dreamcast misslyckades har diskuterats livligt i över 20 års tid, men jag tror att Peter Moore är inne på något viktigt när han lyfter FUD – fear, uncertainty, doubt – som en avgörande faktor. Det spelade ingen roll vilka spel som kom till Dreamcast eller hur mycket de sänkte priset, Sony lyckades med sin FUD-kampanj få många konsumenter att tvivla på om Dreamcast skulle klara sig i konkurrensen.
Visst, nostalgi kan försämra kognitionen och få oss att minnas saker på ett överdrivet fördelaktigt vis. Så är det. Men jag vidhåller att Dreamcast fick väldigt många bra spel, anmärkningsvärt många rent av, givet hur kort tid den fick på marknaden. Ser man till helheten tycker jag inte alls att det är särskilt många obskyra titlar. Mycket arkadfokus, ja, och det var så här i efterhand ett misstag eftersom det inte var lika attraktivt längre.
Vi måste minnas att i Väst var ju Dreamcast bara ute i ungefär 18 månader innan allt brakade samman, vilket är en oerhört kort tid. Många av de spel som senare släpptes till PS2, Xbox och Gamecube hade ju blivit Dreamcast-titlar också, så det skulle inte ha saknats spel under de följande åren heller.
Skälen till att Dreamcast misslyckades har diskuterats livligt i över 20 års tid, men jag tror att Peter Moore är inne på något viktigt när han lyfter FUD – fear, uncertainty, doubt – som en avgörande faktor. Det spelade ingen roll vilka spel som kom till Dreamcast eller hur mycket de sänkte priset, Sony lyckades med sin FUD-kampanj få många konsumenter att tvivla på om Dreamcast skulle klara sig i konkurrensen.
Jo, Sony var ju en koloss som knappt ingen hade kunnat rå på, oavsett vad. Jag tror också att mycket av problemet med DC låg i att Sega varit väldigt ojämna i sina tidigare framgångar. Master System t ex var stor i UK vill jag minnas, Genesis/MD höll jämna steg med Super NES i USA och Saturn var hyfsat populär i JP. Men det var nog svårare både för konsumenter och återförsäljare att våga tro på DC när deras tidigare konsoler varit väldigt hit or miss i olika regioner. Sen har ju Segas styrka mot konkurrenterna varit snabba, arkadiga upplevelser och den typen av spel var ju på nedgång kring millennieskiftet.
Det är jäkligt synd att Sega sabbade mycket av sitt momentum med alla tillsatser till Genesis, och felprioriteringen av 2D framför 3D i och med Saturn. Jag hade verkligen velat ha Sega kvar i hårdvaruracet åtminstone nån generation eller två till.
Känslan man fick av Morrowind kommer aldrig slås av något spel igen, man är helt enkelt för gammal och grinig för att imponeras på samma sätt igen.
Måste nog säg att No Man's Sky had nog lite samma effekt också då man lämna första planeten.
1997/1998 känns fantastiskt riktigt gaming aktigt.
Har ni tänk på tidsepoken?
Nu kan jag ha fel men tror jan-mars typ 1998 kom Voodoo II korten som hade bataljer med bland annat nvidia Riva 128 pro, Ati rage pro mm.
Typ CPU Pentium II 450mhz osv..
Dagens datorer flyger fram i jämförelse och grafiskt ser det overkligt ut ibland med UE5.
Att vi trots allt kommer fram till 1997 / 1998 glädjer mig för jag minns personligen dessa år med sjuk glädje.