"Jag tittar inte på filmer äldre än 2012" – en dystopisk recension av Samtiden
Visst, de har kanske inte superskådisar, superbra specialeffekter osv..men det är en hel av dom som saker åtminstone jag och min sambo kan uppskatta
Man måste gå in med rätt inställning och inte hänga upp sig på småsaker hela tiden utan ta dom för vad de är
Absolut! Helt med dig. Har du några speciella filmer att tipsa om som är riiiiiktigt gamla? Jag känner inte till mycket om så gamla filmer förutom att man kan namnen på några klassiker. Jag ser det mesta så länge det är bra, men en förkärlek för skräck och allmän surrealism. Ikväll blir det att återse Psycho, men det är ju en yngling i sammanhanget då den är från 1960 -- purfärsk!
Taaaack!! Du gjorde precis min tillvaro 378 % enklare.
Fast det värsta är ändå de som måååste gå in i varje tråd och klaga på andras så kallade nostalgi. Varenda gång man tycker det var bättre ska någon komma och säga något. Pestalgi kommer jag börja kalla det. Många som har nostalgi var inte ens födda vid den tiden. Vet massvis av människor som vill ha tillbaka 80-talet med dess musik, vibe och liv som även lyssnar på musiken idag. Blir lite svårt att bortförklara med att man var född då när man inte var född.
Det värsta är folk som klagar på att folk klagar!
För övrigt anser jag att Marx-filmer är förjäkla bra fortfarande.
För övrigt anser jag att Tellus bör förstöras.
Jag tittar helst inte på film efter 60-talet.
Eller snarare, jag har inga problem med att se nya filmer, men de få filmer jag ser nu för tiden är nästan uteslutande i svartvitt.
Under många år (2004-2016 ca) såg jag i snitt 3(strax under 3 iofs, men runt 900/år) filmer om dagen.
Nu ser jag kanske tre filmer om året.
Ad hoc addendum
Jo, jag dras mest till äldre filmer nu för tiden också. Tycker dom har bra mycket mer charm och är allmänt trevligare att titta på.
I våras så köpte jag Prinsessa på vift (Roman Holiday) från 1953 på DVD, och medan jag väntade på leveransen så var jag bra mer hypad över att få se den än vad jag varit över en nyare film på bra länge.
EDIT: Detta kan kännas väldigt petigt, men jag gillar verkligen inte belysningen och färgerna som många filmer och deckare har från dom senaste ~20 åren. Så många filmer är bara helt mörkblåa. Känns som man tittar på en svartvit film fast istället för en gråskala så är det en mörkblåskala. Så varför inte bara titta på en svartvit film? Eller en äldre film som faktiskt har färger och är färgglad. Tex när det gäller Harry Potter-filmerna så har bara dom två första filmerna färg, resten är mörkblåa.
Lite underligt att man trånade efter superhjälte-filmer när man var ung nu avskyr man dem allt mer.
Man ska vara försiktig med vad man önskar sig!
Nu ska jag inte bli överdrivet politisk här, men jag måste ändå erkänna, att i mitt tycke, är alldeles för många filmer på tok för pekpinne-politiska.
Har egentligen inga problem med politiska filmer det är snarare "the message" som stör. Det blir lika uppenbart och störande som en reklampaus. Äldre filmer har oftast ett mer subtilt politiskt uttryck som inte känns lika påklistrat.
Jag sitter mest och är gubbgrinig och kollar 40-90-tals filmer numera.
Lägger upp en och annan pretentiös recension på Letterboxd också mest för att minnas filmen och föra dagbok.
Det var i viss mån bättre förr...
EDIT: OPs är f.ö. spot on angående överflödet och "mättnadskänslan". Det är svårare att uppskatta saker när man inte behöver kämpa för dem.
EDIT 2: Inte äldre än 2012 blev förre 2012 i min hjärna. Så jag är tvärtom helt enkelt! Även om moderna filmer också går bra om de är.. eh... bra. Nåt sånt! 😀
På musik- och filmfronten stannade jag av kring millennieskiftet. Jag kan gärna upptäcka saker jag inte hört/sett men det är i stort sett alltid gammalt, sällan senare än 80-talet. Så där är det ingen stress. Ser väldigt sällan film överlag. Tv-serier tänker jag aldrig på, ser ibland om nåt Star Trek TNG-avsnitt eller så. Har inga tv-kanaler hemma.
Vad gäller spel så gillar jag både gammalt och nytt, helst nytt (eller ja, senaste 15 åren). Men det är ganska få spelserier som ligger i fokus. Fallout, Soulsborne, Elder Scrolls och ett par avstickare.
Jag försöker undvika nyare filmer, eftersom många av dem drivs av mobiltelefonen. Figurerna kan inte prata till punkt eller göra färdigt något utan att avbrytas av en mobiltelefon.
Såå... Filmerna speglar sin samtid, alltså?
Jag försöker undvika nyare filmer, eftersom många av dem drivs av mobiltelefonen. Figurerna kan inte prata till punkt eller göra färdigt något utan att avbrytas av en mobiltelefon.
Det är en ny filmklyscha att störa sig på antar jag.
Mina "pet peeves" är när folk knappt rör maten och i actionfilm när de inte plockar upp bättre vapen när möjlighet finns.
Respons:
Har en enkel teori om det här.
Media vi ser.. ibland är serier och filmer som vi såg under ungdomens dagar för att återväcka nostalgia känslan. Denna är någonting som en del inte har lust att se tillbaka på. Därav kan det vara hennes önskemål om 2012 och framåt.
En annan teori är att hon är mera intresserad av nyare filmer. Går man faktiskt fram och tillbaka mellan åren 2024 och 2012 tar det lite tid att hitta en "bra" film eller serie. Det har under åren kommit mycket material i pipelinen... som Guillermo del Toro säger. Men allt håller inte hög kvalité eller faller in i smaken.
Önskar man titta på äldre filmer än 2012 men inte gå in i nostalgia trippen.. finns det alltid bra media som gjordes som man aldrig såg under sina barndomsår. En fråga som ... "Är det okej om vi ser en film innan 2012... om... titel är helt annorlunda från vad ni såg under de åren?". Det andra vägen är helt enkelt att störtdyka ner i åren... 00? 90? Gå ner till 70, 60 och 50 talen istället.
Finns helt underbara exempel på filmer och serier under dessa år som var långt innan frugan eller ni själv var födda.
Och en annan vinkel kan vara att leta i andra länder. Japanskt, Kinesiskt, Afrikanska eller Syd europeiska. Finns en hel drös som inte hollywoods streaming tjänster erbjuder.
Tips på lite youtubare
Lista
https://www.youtube.com/watch?v=69T4Jd489X0
Regissörens favoriter
https://www.youtube.com/watch?v=5qabOrVV3DQ
and if you just want their picks
https://www.criterion.com/closet-picks
Bra tips!
Min fru kommer långt utomsocknes ifrån så att säga och är ju uppväxt med indisk/arabisk media snarare än Hollywood. Kanske ska börja där. Hon kollar ju också på koreanska grejer och även om det oftast (för mig) mest ser ut som svårmodiga män som gråter i regn och motvind (utan paraply för EXTRA EFFEKT) så finns det säkert nåt att hämta där med.
Filmvärlden är onekligen ohemult stor!
…
Kära läsare, vad ska man ta sig till?
…
Argumentera, enda rätta! 😂
Jag har märkt att jag sällan konsumerar filmer innan de jag snappade upp under min barndom, därför sitter jag lustigt nog och kollar på ”Dirty Harry”-filmerna vid sidan av det övriga mediabruset…nostalgi är härligt
Känner väl igen mig i ”borde” vs. ”vill”, då mina filmlistor på streaming-kanalerna mestadels utgörs av sådana. Och visst är det kul att vidga sina kulturella vyer med något som är utanför ens comfort-zone, men det leder ju ibland till att man råkar se filmer som The Lobster, som får en att knåda tinningarna efteråt, i ett vanmäktigt försök att få tillbaka tiden man just förlorat. Å andra sidan kan man snappa upp guldkorn som Whiplash ❤️
Mitt tips till den egentliga frågan är att hålla dig till de säkra korten under familjegodsen, och bena igenom de där wild-carden på egen hand…när du känner för det. Ibland känner man för något lättsamt, ibland något dystopiskt…gå på känslan och gör det du känner för så blir det sällan fel
Det är först när sakerna börjar kännas som ett tvång som man borde ta sig i kragen och släppa dem helt och hållet, oavsett ifall det gäller film, serier, böcker eller spel.
Asså förstår inte riktigt problemet, har själv extremt svårt för äldre filmer och gäller även sånt som jag gillade när jag va yngre.
För min del handlar det klart och gott om ögongodis, har säkert 3-4 gånger sätt alla stargate avsnitt/filmer men är inget jag skulle klara av att kolla på idag, samma sak gäller star wars, gillar dom nya disney filmerna avsevärt mycket mer än dom äldre (gäller även film ett till tre) just då jag finns dom otroligt dåliga effekterna distraherande, något som även är ett problem med nya star wars filmer/serier just iom den stil dom har.
Oj, imponerande! Min "gräns" går nånstans vid början på 60-talet, tror jag. Jag kan absolut se riktiga klassiker som kom innan det med, men innan 60-talet börjar det ofta kännas väldigt föråldrat. Menar, jag skulle kunna tänka mig att se en stumfilm mest av nyfikenhet för hur mediet utvecklats, men skulle kanske inte få ut så mycket underhållning av den.
Och så som du ser på film pre 60-talet är på samma sätt de du kritiserar ser på äldre film än 2012.
Och visst är det kul att vidga sina kulturella vyer med något som är utanför ens comfort-zone, men det leder ju ibland till att man råkar se filmer som The Lobster, som får en att knåda tinningarna efteråt, i ett vanmäktigt försök att få tillbaka tiden man just förlorat. Å andra sidan kan man snappa upp guldkorn som Whiplash ❤️
Svårt med svår film
Och så som du ser på film pre 60-talet är på samma sätt de du kritiserar ser på äldre film än 2012.
Jaaaa, med den lilla distinktionen att jag inte utesluter ca ~75 år av film. Vid tillfället för diskussionen var det kanske 2017 eller nåt, så med andra ord en rätt snäv gräns. Visst är principen densamma, men tänker att det finns vissa nyansskillnader där.
Säger inte heller att jag INTE ser något innan, det händer. Jag recenserade ju en svensk film från 1941 här ganska nyligen.
Jag gjorde det till ett mission tidigt att min dotter som idag är 14 måste se alla klassiska filmer som man själv har växt upp med.
Hennes favorit film är idag Scream som hon säkert har sett 100 gånger.
Смерть решает вÑе проблемы. Ðет человека, нет проблем
Taaaack!! Du gjorde precis min tillvaro 378 % enklare.
Står på tv.nu också.
Jaaaa, med den lilla distinktionen att jag inte utesluter ca ~75 år av film. Vid tillfället för diskussionen var det kanske 2017 eller nåt, så med andra ord en rätt snäv gräns. Visst är principen densamma, men tänker att det finns vissa nyansskillnader där.
Säger inte heller att jag INTE ser något innan, det händer. Jag recenserade ju en svensk film från 1941 här ganska nyligen.
Nej, du utesluter ju "bara" ~65 år av film.
Ad hoc addendum
Oj, imponerande! Min "gräns" går nånstans vid början på 60-talet, tror jag. Jag kan absolut se riktiga klassiker som kom innan det med, men innan 60-talet börjar det ofta kännas väldigt föråldrat. Menar, jag skulle kunna tänka mig att se en stumfilm mest av nyfikenhet för hur mediet utvecklats, men skulle kanske inte få ut så mycket underhållning av den.
Kolla på The Cabinet of Dr Caligari vetja. Mer än hundra år gammal och riktigt jävla bra. Det finns en version där dom har gjort ett jävligt bra jobb med att fixa upp den till 4K. Riktigt snygg och imponerande med tanke på källmaterialet 😅
Den må vara liten, men den luktar som en stor.
Jag gjorde det till ett mission tidigt att min dotter som idag är 14 måste se alla klassiska filmer som man själv har växt upp med.
Hennes favorit film är idag Scream som hon säkert har sett 100 gånger.

Kolla på The Cabinet of Dr Caligari vetja. Mer än hundra år gammal och riktigt jävla bra. Det finns en version där dom har gjort ett jävligt bra jobb med att fixa upp den till 4K. Riktigt snygg och imponerande med tanke på källmaterialet 😅
Den... SKA ses! När vi nu är inne på lastgamla filmer så ska jag nog ge "Metropolis" en chans. Också. Tyska stumfilmer, alltså, vilken värld.
Den... SKA ses! När vi nu är inne på lastgamla filmer så ska jag nog ge "Metropolis" en chans. Också. Tyska stumfilmer, alltså, vilken värld.
Tyska stumfilmer är det bästa.
Min favoritperoid i filmhistorien är tyska mellankrigsfilmer (dvs filmer som egentligen gjordes i Weimarrepubliken). Murnau, Lubitsch, Lang och Pabst.
Ad hoc addendum
Tyska stunfilmer är det bästa.
Min favoritperoid i filmhistorien är tyska mellankrigsfilmer (dvs filmer som egentligen gjordes i Weimarrepubliken). Murnau, Lubitsch, Lang och Pabst.
Intressant! Jag antar att de flesta av de här filmerna finns gratis på Youtube, va?
Intressant! Jag antar att de flesta av de här filmerna finns gratis på Youtube, va?
Faktiskt ingen aning!
Men en snabb sökning säger att så verkar vara fallet! Så var det inte för 20år sedan, då fick man lägga lite jobb på att hitta dem i duglig kvalitet. Lyxigt!
Speciellt Murnau håller jag högst av dessa herrar (finns ju fler än dessa fyra, men de räknas väl som de största), som ju sedan när Hitler tog makten flydde till Kalifornien och var med och satte fart på en viss filmindustri där...
Ad hoc addendum
Intressant! Jag antar att de flesta av de här filmerna finns gratis på Youtube, va?
Här är några absoluta favoriter:
Ad hoc addendum
Här är några absoluta favoriter:
Awesome! Ska se så fort tillfälle ges. Tack för tipsen.