Krönika: World of Warcraft två decennium senare
Triggad? Men nej, jag har inga "framtidsplaner" för WoW, jag lirar så länge jag har roligt, men det det sagt så hade jag inte varit okej att släppa min main som jag lirat på i cirka 18 år. Vi snackar flera hundra dagar irl playtime rätt ner i sjön samt en stor mängd emotional attachement till kontot i stort. För mig är MMO's det enda jag kan lira just för att det känns som att jag hela tiden bygger på och progressar mitt konto samt mina karaktärer, det känns som jag åstadkommer något när jag lirar MMO's (givetvis är så inte fallet, det är bara ett spel) vilket gör att alla andra typer av spel känns som totalt bortkastad tid. Blizzard är nog väl medvetna om att den storm som hade uppstått om spelarnas progress inte följde med in i ett WoW 2 hade varit ohanterbar.
Ledsen ifall jag lät för brysk, men det kan nog vara hälsosamt ibland med en verklighetskontroll. Tiden du "investerat" i WoW, dina karaktärer och dina färdigheter stannar där. De där 18 år playtime är redan i sjön, du, liksom jag, har redan haft det roliga under den tiden, men det är ingenting som du borde känna låser dig i spelet.
Man spelar ju för att det är roligt, det säger jag naturligtvis ingenting om, och jag förstår att ditt nöje ligger i WoW, men din känsla av att ha åstadkommit något, den ägs helt och hållet av Blizzard, och de tvekar knappast till att utnyttja den. Så länge folk betalar är det ju frid och fröjd, men när siffrorna dalar så kommer servrarna gå ner.
Nu kanske det aldrig kommer att hända, tragiskt nog får jag nog säga, men poängen är att dina framgångar inte är knutna till dig, utan till dem, och de fortsätter att existera så länge det är lönsamt för dem. Ifall du låter det sjunka in, tror du då inte att det är rätt hälsosamt för dig och alla andra i samma sits att lägga lite distans till den känslan?
Jag försöker lära grabben samma sak i Fortnite, där han tycker butiken är intressantare än spelet. Allt man köper där, alla "framgångar" är en investering som sitter fast i spelet, och därmed inte har någon verklig betydelse.
Ledsen ifall jag lät för brysk, men det kan nog vara hälsosamt ibland med en verklighetskontroll. Tiden du "investerat" i WoW, dina karaktärer och dina färdigheter stannar där. De där 18 år playtime är redan i sjön, du, liksom jag, har redan haft det roliga under den tiden, men det är ingenting som du borde känna låser dig i spelet.
Man spelar ju för att det är roligt, det säger jag naturligtvis ingenting om, och jag förstår att ditt nöje ligger i WoW, men din känsla av att ha åstadkommit något, den ägs helt och hållet av Blizzard, och de tvekar knappast till att utnyttja den. Så länge folk betalar är det ju frid och fröjd, men när siffrorna dalar så kommer servrarna gå ner.
Nu kanske det aldrig kommer att hända, tragiskt nog får jag nog säga, men poängen är att dina framgångar inte är knutna till dig, utan till dem, och de fortsätter att existera så länge det är lönsamt för dem. Ifall du låter det sjunka in, tror du då inte att det är rätt hälsosamt för dig och alla andra i samma sits att lägga lite distans till den känslan?
Jag försöker lära grabben samma sak i Fortnite, där han tycker butiken är intressantare än spelet. Allt man köper där, alla "framgångar" är en investering som sitter fast i spelet, och därmed inte har någon verklig betydelse.
Håller inte med. Så länge jag har kul och känner jag jag "åstadkommer" något så struntar jag helt i om det är jag eller blizzard som äger mitt konto i slutändan. Det är ett spel och jag har kul, mer än så behöver jag inte tänka på det
Håller inte med. Så länge jag har kul och känner jag jag "åstadkommer" något så struntar jag helt i om det är jag eller blizzard som äger mitt konto i slutändan. Det är ett spel och jag har kul, mer än så behöver jag inte tänka på det
Helt ok med mig
Saknar också gamla Wow! Minns lyckan när man fick möjlighet att köpa sin första mount-skill och sin mount. Kunde springa runt med hästen som jag köpte i Elwyn forest i timmar. Jag och några polare drog runt och fiskade, besteg berg och craftade. När det kom hordes i Goldshire så varnade man i chatten och en massa lvl 60:s kom och hjälpte en. Var en mera samhörighet bland spelarna.
Idag när man quear upp en dungeon och försöker fråga lite saker bland partyt så får man knappt något svar. Helt osocialt. Dessutom kan man knappt spela med sina vänner eller familj. Min plastbror och jag skulle spela Dragonflight i somras och jag var före han i kampanjen. Vi kunde inte se vararandra fast vi var på samma server och stod bredvid varandra. Jävla sk*t. Ursäkta mig!