[TD] På tal om elefanter
Ibland önskar jag att jag vore en sådan där berömd utrikeskorrespondent. En sådan som riskerade liv och lem för att leverera nyheter om världens tillstånd enkom för att göra världen en lite bättre plats att leva på. Jag är inte en sådan, och kommer aldrig bli det. Det jag kan bidra med att öka jordens smilgropar är att lite då och då dra fram positiva nedslag från världshistorien och hoppas att det gör någon lite gott.
För det är så att jag läser mer än vad jag borde, och jag lägger alldeles för mycket på minnet. Ta det här för exempel. Mellan den 9 och 16 april 1799 hölls lagstiftande val i Frankrike för att välja en tredjedel av medlemmarna i de två lagstiftande kamrarna: Femhundrarådet och Äldsterådet. Valdeltagandet var lågt, endast 11,5 %, och valresultatet visade på en splittrad politisk scen. De vänsterrepublikanska Montagnarderna vann stort, men royalistiska grupper som Clichyklubben och ultraroyalisterna säkrade nästan hälften av platserna i rådet. Detta ökade den politiska instabiliteten i Frankrike, vilket banade väg för Napoleons statskupp senare samma år.
Vad säger du om det?
Var det intressant?
Nähej, det här då.
Samma år, dvs. 1799 - anlände en indisk elefant till London Zoo (det var då ännu inte ett formellt zoo, utan mer som ett privat publikt, men öppet visat menageri).
Det var den första elefanten många britter någonsin sett, och folk blev helt tokiga. Man skulle nästa kunna säga att dom fick elefantfeber. Elefanten blev snabbt Londons största kändis – folk köade i timmar för att få se den, och det såldes souvenirer, vykort och även elefantinspirerade hattar (japp, det var en grej).
Du kanske har noterat att farfarsfar har en sådan hemma (?). Om du är beläst och kan din historia, tror du kanske att jag mumlar om "Jumbo", men nej. Det gör jag igge (<-- insert danish language here). Den berömde Jumbo (kanske förebild till Disney-filmen), anlände till London först 1865, dvs. ett bra tag senare.
I varje fall, den första elefanten (icke namngiven), var så populär att den fick mer uppmärksamhet än vissa kungligheter, dvs. Kung George III och hans släktingar och polare.
Nu undrar du säkert om jag har sett en elefant i verkliga livet, och det har jag. I Köpenhamn och det var en alldeles förfärlig historia. Det stackars djuret stod och glodde in i en vägg och var deprimerad. Så ska det inte vara. Jag föredrar om alla djur får leva i frihet, men livets teater är inte så förlåtande.
För övrigt ämnar jag att skriva lite mer här på FZ och på Substack (se länk nedan i signaturen), och lägga ut en och annan video på YouTube. Resten av tiden har jag näsan i böcker.
FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego
SUBSTACK: https://substack.com/@iegocentric
YOUTUBE: https://www.youtube.com/@walteriego
Svårt att inte undra hur lång tid det tog att resa med elefanten till London. Det måste tagit flera månader på skepp? Sen om den första elefanten i London mådde bättre än dagens djur i fångenskap?
Jag var så avundsjuk när jag fick höra att min bror fått rida på en elefant på cirkus. Han berätta att han tyckte det var lite läskigt och att elefanten var hårig. Sen när jag och min kusin var 6-7 år fick vi också gå på cirkus. Då bestämde jag mig att jag bannemig också ska få testa på att rida på elefanter. Sen kom kom något tillfälle där Cirkusen började välja barn i publiken. De använde en stor strålkastare för att välja ut barn. Efter ett par barn valts ut kom äntligen strålkastaren upp till vår nivå. Jag försökte luta mig framåt för att hamna i ljuset. Och så stannade lampan på ingen annan än min kusin brevid! Fy vad orättvist! Han försökte inte ens! Han bara satt där kritvit, tyst och kisandes. Jag kände mig väldigt arg och vägra titta åt honom i vad som kändes som en evighet.
En eller par tjejer sprang upp och gav honom en kritvit cykelhjälm. Sen fortsatte cirkusen. Jag var inte lika sur längre. Min kusin och jag tyckte hjälmen såg konstig ut. Märklig form och det var exakt samma frigolit som i ifrån en leksaksförpackning. Så den tänkte jag att, den ville jag inte ha ändå. Sen vi såg inte heller skymten av en elefant på hela showen. Det var mer clowner på mini-cyklar? Så jag tyckte det var en konstig cirkus.
När jag var lite större hade jag en period då jag var djupt fascinerad av tigrar. Jag hade böcker, tavlor och målade tigrar. Tror jag var 13-14 och kanske lite för gammal för att va fascinerad som jag var. Det ledde till att morsan och hennes väninna tog med på en tre timmars bilresa bort till Kolmården. Där gick vi och såg djur efter djur. Många av dem gick inte se för att de gått och lagt sig ifred där man inte kunde se dem.
Sen när vi väl kom till tigrarna fanns det något rum man kunde gå in i för att se dem inifrån. Det som jag minns starkt var att de var varmt, blött och lukta kiss. De var ganska äckliga tigrar. Det var någon sektion med vatten som var stor som 2-3 badkar. Jag undrar om det inte var tigrarnas dricksvatten som de kissat i? I vilket fall var jag inte imponerad av dessa trötta, blötsunkiga kiss-stinkande tigrar. Jag har fortfarande en bild i huvudet än idag att dessa 5-6 tigrarna inte gör annat än att gå runt och bada i sitt eget kiss. Märkligt nog bad jag ändå min mor att köpa loss en tigernalle ifrån Kolmården. Något jag kände mig för gammal för att göra. Det var inte kort efter som min fascination för tigrar dog ut. Så med denna upplevelse i bagaget har jag inte tagit med mina egna ungar till Kolmården. Nalletigern har mina barn fått. Den luktar inte kiss som tur är.
”A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and he turns away. Show him facts or figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point. [fortsättning]
Svårt att inte undra hur lång tid det tog att resa med elefanten till London. Det måste tagit flera månader på skepp? Sen om den första elefanten i London mådde bättre än dagens djur i fångenskap?
Jag var så avundsjuk när jag fick höra att min bror fått rida på en elefant på cirkus. Han berätta att han tyckte det var lite läskigt och att elefanten var hårig. Sen när jag och min kusin var 6-7 år fick vi också gå på cirkus. Då bestämde jag mig att jag bannemig också ska få testa på att rida på elefanter. Sen kom kom något tillfälle där Cirkusen började välja barn i publiken. De använde en stor strålkastare för att välja ut barn. Efter ett par barn valts ut kom äntligen strålkastaren upp till vår nivå. Jag försökte luta mig framåt för att hamna i ljuset. Och så stannade lampan på ingen annan än min kusin brevid! Fy vad orättvist! Han försökte inte ens! Han bara satt där kritvit, tyst och kisandes. Jag kände mig väldigt arg och vägra titta åt honom i vad som kändes som en evighet.
En eller par tjejer sprang upp och gav honom en kritvit cykelhjälm. Sen fortsatte cirkusen. Jag var inte lika sur längre. Min kusin och jag tyckte hjälmen såg konstig ut. Märklig form och det var exakt samma frigolit som i ifrån en leksaksförpackning. Så den tänkte jag att, den ville jag inte ha ändå. Sen vi såg inte heller skymten av en elefant på hela showen. Det var mer clowner på mini-cyklar? Så jag tyckte det var en konstig cirkus.
När jag var lite större hade jag en period då jag var djupt fascinerad av tigrar. Jag hade böcker, tavlor och målade tigrar. Tror jag var 13-14 och kanske lite för gammal för att va fascinerad som jag var. Det ledde till att morsan och hennes väninna tog med på en tre timmars bilresa bort till Kolmården. Där gick vi och såg djur efter djur. Många av dem gick inte se för att de gått och lagt sig ifred där man inte kunde se dem.
Sen när vi väl kom till tigrarna fanns det något rum man kunde gå in i för att se dem inifrån. Det som jag minns starkt var att de var varmt, blött och lukta kiss. De var ganska äckliga tigrar. Det var någon sektion med vatten som var stor som 2-3 badkar. Jag undrar om det inte var tigrarnas dricksvatten som de kissat i? I vilket fall var jag inte imponerad av dessa trötta, blötsunkiga kiss-stinkande tigrar. Jag har fortfarande en bild i huvudet än idag att dessa 5-6 tigrarna inte gör annat än att gå runt och bada i sitt eget kiss. Märkligt nog bad jag ändå min mor att köpa loss en tigernalle ifrån Kolmården. Något jag kände mig för gammal för att göra. Det var inte kort efter som min fascination för tigrar dog ut. Så med denna upplevelse i bagaget har jag inte tagit med mina egna ungar till Kolmården. Nalletigern har mina barn fått. Den luktar inte kiss som tur är.
Du, det var en bra fråga. Jag ska se om jag kan ta reda på det. Hur transporterade man ett så stort djur över havet utan att det fick "tosseryck".
Vad det gäller tigrar har de alltid fascinerat mig, men det där med deras lukt, det är lätt att man tycker de är ganska skitiga när man kommer för nära. Inte så mycket romantiskt skimmer kring träck och urin.
FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego
SUBSTACK: https://substack.com/@iegocentric
YOUTUBE: https://www.youtube.com/@walteriego
Själv önskar jag ibland att jag är en sådan där kommunkorrespondent som kan rapportera om stulna cyklar i olika delar av kommunen.
Ja, man undrar ju var de hamnar. Har min cykel på balkongen, har haft den där i åratal. Känns säkrast så.
FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego
SUBSTACK: https://substack.com/@iegocentric
YOUTUBE: https://www.youtube.com/@walteriego