Ingvars ruta (som Ika i rutan, fast inte alls)

Chefen för Alvesta Postterminal heter Ingvar Palm och i det månadsbrev som alla anställda får hemskickade har en en hel A4-sida kallad "Ingvars ruta" till sitt förfogande. Oftast handlar det om vad som sker på jobbet för tillfället men det finns alltid något nerplitat som får en att dra på smilbanden. Vad jag förstått orkar många av ungdomarna inte läsa månadsbrevet, men jag tror inte jag skulle klara mig utan min månatliga Ingvarfix och att diskutera senaste brevet med arbetskamraterna är ett nöje i sig.

Här är ett utdrag ur februaris månadsbrev:
"Nu är vi inne i den härliga tiden när solen slåss mot snön i en ojämn kamp och jag har redan sett de första snödropparna titta fram. Nu inväntar vi bara att våra flyttfåglar har tröttnat på Nordafrika och längtar hem till vårt avlånga land. Det finns ju många fåglar som övervintrar i Sverige också, bland annat har vi haft en stor mängd färgglade bergsfinkar hela vintern utanför fönstret hemma i Dörarp. Det som varit väldigt spännande med dem är att när fågelfröna varit slut har de kommit fram och satt sig på fönsterblecket, hackat lite på plåten och talat om för Palms att nu är det dags att fylla på frön. Du får tro vad du vill, men i lördags morgon innan jag ens klivit upp ur pyjamasen så lät det som en hel tatueringssalong vid sovrumsfönstret".

Jag tror att Ingvar var krönikör för Allers, Landet Runt eller någon liknande tidning i ett tidigare liv.

#blogg