Vinnarna i FZ:s läsarrecensionstävling
För en tid sedan drog vi igång en tävling där ni läsare fick chansen att tycka till i recensionsform. De tre vinnande bidragen kammar hem varsitt exemplar av filmen Alien vs Predator samt en stilig FZ-tröja. Nedan hittas de tre vinnande bidragen. FZ ber att få gratulera vinnarna för deras finfina insatser!
/FZ-redaktionen
TrackIR 4 Pro
- Björn "@Katana" Ekberg
Pang! Allt börjar skaka. Du tappar kontrollen och vet inte vad som hänt. Du och ditt plan drar i backen med en våldsam smäll. Känner du igen dig?
Att se sig omkring med hjälp av joystick-hatten är en snurrig upplevelse. Detsamma tänkte nog utvecklarna på NaturalPoint när de utvecklade TrackIR, en produkt som fått många att vidga sina vyer. Till skillnad från tidigare TrackIR-versioner så har TrackIR 4 Pro stöd för 6 DOF rakt ur paketet, vilket betyder att enheten kan läsa av ditt huvuds X-, Y- och Z-förflyttningar/rotationer. Enheten har även blivit snabbare, mindre, fått större avläsningsfält samt bättre precision.
Med i paketet får du själva TrackIR-enheten, ett TrackClip som du fäster på en keps-skärm samt en CD med installationsanvisningar och mjukvara. Bara att plugga in, installera medföljande mjukvaran och tuta och köra, eller flyga. I den medföljande mjukvaran så kan du konfigurera din TrackIR precis som du vill ha den. Med hjälp av grafer kan du ställa in hur och när dina huvudrörelser ska tolkas. T.ex. mer precision när du tittar rakt fram och mindre precision ju mer du tittar åt sidan.
Spelutbudet som stödjer TrackIR består av omkring 70 spel för tillfället, mest flyg och racingsimulatorer men även Armed Assault har hittat dit. Är ditt favoritspel inte med i listan? Gråt inte, det finns fortfarande möjlighet att använda TrackIR. Med extra mjukvara så kan man med sina huvudrörelser emulera en joystick/mus och använda i spel som har joystick/mouse-look.
Prestandamässigt fungerar TrackIR 4 Pro riktigt bra. Mina huvudrörelser avläses med största precision, någon fördröjning är det knappt fråga om. 120 avläsningar per sekund bör räcka för de flesta. En riktigt slät upplevelse så länge spelet i sig inte hackar.
TrackIR är en riktigt användbar pryl. Förrutom att (förhoppningsvis) öka ens presterande i spel så ökar inlevelsen avsevärt. I stora luftstrider har man en otrolig koll på omgivningen. Att snabbt kunna svepa med blicken runtom en på två sekunder är guld värt. Man ser mycket som man annars hade missat. För hur ofta ser ni er omkring med joystick-hatten mitt inne i en Immelmann-manöver?
Enda nackdelen är priset, mellan 1600 och 2000 kronor får du betala för denna lyxleksak, något som kan vara mycket för en vanlig gamer, men kanske överkomligt för en riktig simulatorgeek.
+ Prestandan
+ Riktigt användbar
+ Inställningsmöjligheterna
- Priset
Betyg: 4,5 av 5
#Half-Life 2
- Kristian "@z0idberg"Lumme
Valve revolutionerar - utan att komma med något nytt
Half-Life 2. Det är inte många spel som varit mer efterlängtade än uppföljaren till vad som allmänt anses vara ett av de bästa spelen, alla kategorier, någonsin. Medan felbedömningar och källkodsstöld knuffade fram releasen allt längre steg fansens förväntningar och Valve själva lät förstå att vad de hade åstadkommit var ett mästerverk som skulle vända upp och ner på våra uppfattningar om vad ett spel kunde erbjuda. Fysikmotorn skulle revolutionera sättet vi klarade av spelets utmaningar på och AI:n skulle bjuda på en problemlösningsförmåga av aldrig tidigare skådat slag.
Vad vi fått är en first person shooter byggd helt enligt mallen - standard-FPS modell 1A. Visserligen välgjord - och vad annat bör man vänta sig efter fem års arbete - men finns det något nytt? Något vi inte sett förut? Nej, vad Valve gjort, rent gameplaymässigt, är att klämma in spelsättet från Half-Life i en modern spelmotor, varken mer eller mindre. Visst är grafiken bra, visst fungerar fysikmotorn fint men vad hjälper det när spelet går ut på att springa genom förutbestämda "korridorer" där du alltid vet att det finns en och endast en väg som för dig vidare? Min tanke går istället till vad som hade varit möjligt - jag tänker på Deus Ex, de senare GTA-spelen, eller varför inte Battlefield 1942 - väldigt olika spel som ändå bevisade att en shooter inte behöver innebära ett oändligt korridorspringande.
De tekniska delarna är det som sagt inga fel på. Grafiskt sett är spelet snyggt och framför allt väloptimerat, ljudet samt röstskådespelandet fungerar och fysikmotorn är trovärdig. Banorna är välgjorda och stämningsfyllda, om än inte speciellt varierande (med ett och annat lysande undantag). Tyvärr bidrar spelets ofrihet till att ta bort en del av glädjen också från de bättre delarna av spelet. Fordonssekvenserna bjuder, trots trevlig körkänsla, inte på mer frihet än Half-Lifes tågsekvenser. Fysikpusslen känns mest som en påklistrad gimmick och det är tydligt att många objekt i spelvärlden inte står under fysikens lagar.
Slutprodukten blir alltså, trots den avancerade spelmotorn, rätt intetsägande. Sällan har ett spel varit så efterlängtat som Half-Life 2, men sällan har så många hetsat upp sig så mycket för så lite. En gravgun gör ingen revolution, och ett spel av Half-Life 2:s kaliber borde verkligen erbjuda något mer än linjärt korridorskuttande. Är Half-Life 2 alltså ett misslyckande för Valve? Inte nödvändigtvis, spelet har ju blivit väl mottaget och blivit kallat "årets spel" vid ett antal tillfällen, men kommer man om några år att prata om Half-Life 2 med samma respekt som man idag talar om dess föregångare? Knappast.
#Defcon
- Andreas "@Dvorak Wilcox
En lärare sa en gång till mig att man inte ska döma en bok efter utsidan. Synd bara att den boken jag fick läsa då var kass på insidan.
Defcon följer tursamt nog inte i samma fotspår som ovannämnda bok, även om spelet kanske inte ser särskilt intressant ut på bild så innehåller det mycket som gör det guld värt.
Spelet handlar i grund och botten om att du ska utnyttja din kontinents försvar och vapen för att decimera så många av dina fienders städer som möjligt med kärnvapen och samtidigt hålla dina egna förluster på en låg nivå. Till din hjälp har du radarstationer, flygbaser, kärnvapensilor som också agerar som luftförsvar, attackflyg, bombflyg, kärnvapenubåtar, hangarfartyg och slagskepp. Dessa saker läggs ut under de två första perioderna, Defcon fyra och fem. När klockan tickar ner till Defcon 3 så ska allt vara lagt och dina fartyg och flyg har fri eldgivning mot dina fiender.
Inget för pacifister
Kriget fortsätter men när klockan väl tickat förbi till Defcon 1, då bör du ha gömt dig i din bunker för det ger alla spelare möjlighet att skicka iväg sina dödliga laster av kärnvapen. Destinationerna kan vara militära anläggningar eller ännu värre, dina städer. När sluttimern har tickat ner till noll så är allt över och en spelare står som segrare.
Så kan upplägget i Defcon bli, men med de olika spellägena som finns och de många inställningar som går att ändra på är det lätt att få varierande omgångar. Defcon går att spela mot datorkontrollerade spelare men spelet gör sig bäst när du kör mot mänskliga spelare.
Defcon är riktigt skoj, det är ingen tvekan om saken. Datormotståndare kan vara förutsägbara i sina taktiker efter ett par matcher, vilket gör att spelet snabbt blir tråkigt för offlinespelare. Men för online- och LAN-spelare så kommer det vara bra mycket underhållning. Med tanke på de låga systemkraven så är Defcon ett perfekt spel på varje LAN. Spelet är lätt att lära sig men svårt att bemästra, vilket ger en längre livslängd. Det finns två negativa saker jag ser i spelet. Det ena är att varje spelare måste ha en unik nyckel även på LAN, alla måste då ha sin egen kopia av spelet. Det andra är att datorn som sagt kan vara lite förutsägbar. Men annars är det värt den låga kostnaden på ca 130 kronor.