Barndomsminnen
Kul idé.
Jag har ingen direkt historia som jag kommer på nu, men jag kan berätta att när jag var liten så var jag väldigt rädd för att slänga eller ge bort saker till typ barn i andra länder. Det var nämligen så att jag tyckte att det var synd om grejerna. Det gjorde visserligen ingenting att slänga något i soporna eller så, men att slänga ut saker när man åkte bil, det var jobbigt!
Vi brukar åka till mormor och morfar en gång per år med bil. De bor nere i Hjo, och vi bor uppe i Skellefteå. Det är knappa 100 mil ner dit, så resan blir dryga 13 timmar.
Hur som helst, jag var väl runt 7 år då tror jag, och hade just ätit klart ett äpple och gav det till mamma i fram och hon slängde ut det genom rutan och då började jag gråta - det var ju så synd om äpplet som hamnade där i diket mitt ute i ingenstans.
Jag har faktiskt lite såna känslor nu för tiden också, även om de gått över till största del, bl.a. så kommer jag ihåg att när vi var i våran stuga i Lappheden 25 mil bort så kom det in en mygga i bilen när vi skulle åka hem, och den kom inte ut förrän vi kom hem. Det var ändå lite synd om myggan som hamnade 25 mil bort när de knappt ens flyger 100 meter bort från födelseplatsen.
Har rätt många minnen, men eftersom vi är på ett spelforum så kan jag berätta om när jag fick min Playstation :D.
Det var en dag(vinter eller sommar vet jag inte, men det var en dag!), jag satt i mitt rum och hade det extremt tråkigt, men så öppnades min dörr och in i rummet kom min pappa med den fina Playstation-boxen. Barbariskt slet jag upp kartongen och kopplade in min nya Playstation :D. Jag satte in "Crash Bandicoot" som jag hade fått till och njöt av den snygga grafiken och det roliga gameplayet :D, livet var skönt...
Har rätt många minnen, men eftersom vi är på ett spelforum så kan jag berätta om när jag fick min Playstation :D.
Det var en dag(vinter eller sommar vet jag inte, men det var en dag!), jag satt i mitt rum och hade det extremt tråkigt, men så öppnades min dörr och in i rummet kom min pappa med den fina Playstation-boxen. Barbariskt slet jag upp kartongen och kopplade in min nya Playstation :D. Jag satte in "Crash Bandicoot" som jag hade fått till och njöt av den snygga grafiken och det roliga gameplayet :D, livet var skönt...
Har ett likadant.. jag hade beställt från en tidning, Playstation med Red Alert tror jag det var..
Så en morgon kom det, innan jag skulle till skolan.. så mamma hämtade det och när hon kom hem så började jag må illa. SEdan satt jag där i nåra timmar
Calle säger att jag är influencer
kommer ihåg att jag var livrädd när min bror berättade att han sett en trehjuling cykla in i skogen utan att nån satt på den... innan dess var jag inte ett dugg rädd för skogen och mörkret
det är sånt syskon är till för :).
min syrra lurade i mig att de som trillar ner i avgrunden i slutet av "Indiana Jones: Det fördömda templet" var självmordskandidater som ställde upp på att hoppa ner där. i efterhand kan man ju undra hur jag gick på den lätta med tanke på hur tydligt inklippta de är, men sen var jag nog bara 6-7 år gammal också
För de ord, som till andra man har sagt, ofta man bitter får böta.
På låg/mellanstadiet lekte vi alltid herre på täppan på en snöhög (det var på den tiden det fortfarande fanns snö innan jul söder om Östersund) på skolgården. Sexorna mot alla andra. Jag hade en mössa, röd med vita mönster och en stooor blå tofs som jag var hemskt förtjust i. Leken började i vanlig ordning på lunchrasten, men under brottningsmatcherna som följde så råkade någon stackars sexa ha av bollen på min mössa och jag såg rött för första gången (av typ tre hittills) i mitt liv. Vilt slagsmål följde, rastvaktande lärare tillkallades, min far fick komma från jobbet för samtal med min lärare (jag gick i trean har jag för mig) och den stackars sexan blev rätt illa tilltygad. Jag älskade min mössa
Såg du Indiana Jones och de fördömdas tempel när du var 6-7 år gammal Hwergelmer?! Den är ju sjuk! Om jag hade sett den när jag var så gammal hade jag nog aldrig vågat gå ur sängen.
ja, det var syrran som lät mig kolla på den när hon var "barnvakt", tror inte att det var vad mina föräldrar hade velat
edit: sen blev jag ju som jag blev också
För de ord, som till andra man har sagt, ofta man bitter får böta.
I 3an så bestämde vi oss för att det skulle vara ganska roligt att kasta kottar mot bilar på motorvägen. Givetvis har mina kompisar jättekul och de lyckas inte träffa en enda bil på över 10minuter.
Givetvis bestämmer jag mig också för att pröva, och tar upp ungefär en knytenäves stor sten, och kastar den med all min kraft.
Sekunder senare så ser man en silverfärgad Volvo tvärnita mitt på vägen i 80km/h och häkta ut genom dörren och springa efter oss.
Panik som jag får så springer jag minst en kilometer innan jag stannar för att kolla tillbaka, fortsätter att springa hela vägen hem.
Nästa dag så sitter jag på fritidsgården och gubben kommer instromades och frågar efter *mig*, gömmer mig givetvis på toaletten.
Tur är att polarna påstod att jag vara bara här på besök, och så såg jag inte mer av honom. Måste nog vara det sista buset jag gjort, fastna ju vid spelen ordentligt något efter det
haha tacka dina kvicktänkta kompisar för den
inte många småungar som skulle vågat ljuga sådär väl hehe.
här kommer ett minne som jag tror många varit med om
Jag och min familj kör ute på landet för att besöka mina morföräldrar. Allt är frid och fröjd tills min mammas kompis som kör bilen ger efter när jag tjatar om att jag också vill köra bilen Det var absolut sista raksträckan, en smal väg med diken vid sidan om. Jag kommer ihåg hur liten jag var när jag satt där i hennes knän framför ratten så jag kanske var runt 5 år. Vi kör i snigel fart och när kompisen släpper ratten och låter mig köra själv ligger vi i diket sekunden senare. Dock ingen skada gjord pga av den låga farten och vi var tillräckligt många för att få upp bilen igen. Kommer även ihåg att en överviktig bonde med bar överkropp kom och hjälpte oss haha. Kommer ihåg detta som ett glatt minne faktist för det bjöd och har bjudit på många skratt.
Ironiskt är väl att det är enda gången jag har suttit framför en ratt...
Hwergelmer - jag såg också Indiana Jones i din ålder men sprang ifrån soffan när det serverades aphjärna hehe.
"Publiken undanbedes från att kasta in bilder på knasiga katter, som kan distrahera spelarna."
- noaxark
Har ett ganska kul minne från när jag var liten.
Jag var hos min mormor och morfar ute på landet (där dom bodde). Jag hade väl inte så mycket att göra just denna dag så jag gick ner till diket för att se om det fanns något skoj där. Gissa att jag blev glad när jag insåg att hela diket var fullt av små grodor, säkert över 200st. Glad i hågen tog jag en hink och samlade ihop så många jag bara kunde. För vem vill inte ha en egen privat godarmé!
När jag samlat ihop så många som jag kunde hitta så insåg jag att godor dom tycker minnsan om vatten.
Sagt och gjort. Jag tog min grodarmé i hinken till badrummet där jag fyllde handfatet med vatten och hällde i dom. Blev lite sur när inte alla grodorna fick plats så jag ställde hinken på golvet och gick ut på gården för att hitta en ny större hink eller balja som dom kunde få simma i. När jag går runt boden och letar så hör jag ett gällt skrik...
Det var min stackars mormor gått in i huset och upptäckt att alla mina grodor flytt från mitt fängelse.
Det visade sig att hinken hade vält av en dörr som stängts av vinddraget och dom grodorna som var i handfatet hade hoppat ut då jag fyllt på med vatten till brädden...
Hittade säkert grodor i huset 3 dagar efteråt. Många gick nog åt då dom hade en rätt stor schäfer som smakade på det mesta
En annan kul grej var när jag lurade min mindre kusin att pissa på ett kostängsel (ett med el i givetvis). Hohoho han skrek som en liten flicka!
En rätt korkad sak jag och min kusin gjorde (ja det är samma, han förlät mig visst )
Vi fick en gammal tv av en bonde (vi var hos ovan nämda mormor och morfar).
Vi hade en liten kärra som vi rullade den på. Det gick väl lagom bra, men ännu sämre när kärran tappade ett hjul. Jaha, så va tusan gör man nu? Vi slår våra kloka huvuden ihop såklart, vi kan ju rulla hem tvn!
Kan ju tipsa alla om att man inte ska rulla en tv på en grusväg.
Det hela slutade med att tv imploderade (exploderade?) och hamnade i diket. Kommer ihåg att farsan frågade sig vad det var för pucko som dumpat en tv i diket på vägen hem....
Det var väl dom jag kom på just nu.
Såg du Indiana Jones och de fördömdas tempel när du var 6-7 år gammal Hwergelmer?! Den är ju sjuk! Om jag hade sett den när jag var så gammal hade jag nog aldrig vågat gå ur sängen.
De Fördömdas Tempel är den första filmen jag kommer ihåg att jag sett, var väl typ fem år då eller något. Tyckte filmen var skit häftig.
Jag trodde seriöst på att en arkeologs jobb gick ut på att bekämpa nazister och hoppa över avgrunder som i filmerna, så när jag var runt fem så ville jag bli arkeolog när jag växte upp :D.
Det var mitt första drömjobb.
<3
Bra idé.
När jag var riktigt liten hade jag en padda, en sån där man matar med äckliga mjölmaskar. Jag bestämde mig att kalla honom för Stenis eftersom han hade en så vårtaktig hud.
Jag gjorde allt med min Stenis, tog med han på trehjulingen, cyklade runt i kvarteret och flashade honom för kamraterna. Efter några veckor gick en av lamporna sönder i "akvariet" eller vad det nu kallas, och eftersom paddor(i alla fall den här) påverkas av vissa temperaturer, så började han förändras. Hans hud började torka, och "ögonlocken" började växa inåt typ. Efter några dagar hade hans ögon svällt upp till två vita klumpliknande saker. Någon dag senare hittade vi honom liggandes på rygg på en av stenarna i akvariet. Jag var helt förtvivlad verkligen. Jag bad min mor att begrava honom i trädgården, men det visade sig flera år efteråt att hon hade chittat honom i papperskorgen när jag inte såg på. Jävla skata.
Over and out.
Bra idé.
När jag var riktigt liten hade jag en padda, en sån där man matar med äckliga mjölmaskar. Jag bestämde mig att kalla honom för Stenis eftersom han hade en så vårtaktig hud.
Jag gjorde allt med min Stenis, tog med han på trehjulingen, cyklade runt i kvarteret och flashade honom för kamraterna. Efter några veckor gick en av lamporna sönder i "akvariet" eller vad det nu kallas, och eftersom paddor(i alla fall den här) påverkas av vissa temperaturer, så började han förändras. Hans hud började torka, och "ögonlocken" började växa inåt typ. Efter några dagar hade hans ögon svällt upp till två vita klumpliknande saker. Någon dag senare hittade vi honom liggandes på rygg på en av stenarna i akvariet. Jag var helt förtvivlad verkligen. Jag bad min mor att begrava honom i trädgården, men det visade sig flera år efteråt att hon hade chittat honom i papperskorgen när jag inte såg på. Jävla skata.
Over and out.
Varför bytte ni inte bara lampa? Vetrinär?
Det där med föräldrar som säger "vi begraver honom i skogen" känner man ju igen... Sen så hör man ett ljudligt spolande från toaletten
Bra idé.
När jag var riktigt liten hade jag en padda, en sån där man matar med äckliga mjölmaskar. Jag bestämde mig att kalla honom för Stenis eftersom han hade en så vårtaktig hud.
Jag gjorde allt med min Stenis, tog med han på trehjulingen, cyklade runt i kvarteret och flashade honom för kamraterna. Efter några veckor gick en av lamporna sönder i "akvariet" eller vad det nu kallas, och eftersom paddor(i alla fall den här) påverkas av vissa temperaturer, så började han förändras. Hans hud började torka, och "ögonlocken" började växa inåt typ. Efter några dagar hade hans ögon svällt upp till två vita klumpliknande saker. Någon dag senare hittade vi honom liggandes på rygg på en av stenarna i akvariet. Jag var helt förtvivlad verkligen. Jag bad min mor att begrava honom i trädgården, men det visade sig flera år efteråt att hon hade chittat honom i papperskorgen när jag inte såg på. Jävla skata.
Over and out.
Påminner lite om när jag fick min första mus, den va BÄST! Nikita hette hon, den sötaste och snällaste som fanns.
Det varade i en månad tills min plastsyrra också skulle ha en jävla mus. Hennes mus fick en sjukdom och smittade min Nikita.
Båda dog kort därefter.
Jag gick och begravde Nikita under ett träd, så hon skulle tas upp av trädet och bli ett med trädet.
Min plastsyrras mus däremot, den va jag så förbannad på, så jag gick till sopprummet och kastade den så hårt jag kunde i sopbingen.
Calle säger att jag är influencer
Bra idé.
När jag var riktigt liten hade jag en padda, en sån där man matar med äckliga mjölmaskar. Jag bestämde mig att kalla honom för Stenis eftersom han hade en så vårtaktig hud.
Jag gjorde allt med min Stenis, tog med han på trehjulingen, cyklade runt i kvarteret och flashade honom för kamraterna. Efter några veckor gick en av lamporna sönder i "akvariet" eller vad det nu kallas, och eftersom paddor(i alla fall den här) påverkas av vissa temperaturer, så började han förändras. Hans hud började torka, och "ögonlocken" började växa inåt typ. Efter några dagar hade hans ögon svällt upp till två vita klumpliknande saker. Någon dag senare hittade vi honom liggandes på rygg på en av stenarna i akvariet. Jag var helt förtvivlad verkligen. Jag bad min mor att begrava honom i trädgården, men det visade sig flera år efteråt att hon hade chittat honom i papperskorgen när jag inte såg på. Jävla skata.
Over and out.
Varför bytte ni inte bara lampa? Vetrinär?
Det där med föräldrar som säger "vi begraver honom i skogen" känner man ju igen... Sen så hör man ett ljudligt spolande från toaletten
Vi bytte lampa, men den var inte "kompatibel" med paddans temperaturskrav.
[quote=Chief Red Cloud]
Bra idé.
Varför bytte ni inte bara lampa? Vetrinär?
Det där med föräldrar som säger "vi begraver honom i skogen" känner man ju igen... Sen så hör man ett ljudligt spolande från toaletten
Vi bytte lampa, men den var inte "kompatibel" med paddans temperaturskrav.
så han körde en /quit alltså... Illa.
Såg du Indiana Jones och de fördömdas tempel när du var 6-7 år gammal Hwergelmer?! Den är ju sjuk! Om jag hade sett den när jag var så gammal hade jag nog aldrig vågat gå ur sängen.
De Fördömdas Tempel är den första filmen jag kommer ihåg att jag sett, var väl typ fem år då eller något. Tyckte filmen var skit häftig.
Jag trodde seriöst på att en arkeologs jobb gick ut på att bekämpa nazister och hoppa över avgrunder som i filmerna, så när jag var runt fem så ville jag bli arkeolog när jag växte upp :D.
Det var mitt första drömjobb.
Såg Starship Troopers eller vad den heter när jag var 7. Såg också Battle Royale när jag var 11
Jag hade en hemsk uppväxt.
Don't tell me i got no life, im a gamer, i got millions.
Såg också Battle Royale när jag var 11
dålig stil, hur ska jag kunna kontra det då? jag var ju typ 18 när battle royale släpptes :evil:
såg iaf a clockwork orange någon gång i lågstadiet
edit: starship troopers ska ingen behöva se, oavsett ålder. jag känner med dig klosterkatten!
För de ord, som till andra man har sagt, ofta man bitter får böta.
Jag såg hajen när jag var 7-8 år, vågade inte ens duscha på flera månader sedan... jag hör fortfarande det där "dum-da-dum-da-dum-da-dum" när jag badar, jag är fortfarande dödligt rädd för hajar även när jag badar i vättern eller i bassäng.
Äcklig fisk.
My goal in life is to be the person my dog thinks I am.
Jag såg hajen när jag var 7-8 år, vågade inte ens duscha på flera månader sedan... jag hör fortfarande det där "dum-da-dum-da-dum-da-dum" när jag badar, jag är fortfarande dödligt rädd för hajar även när jag badar i vättern eller i bassäng.
Äcklig fisk.
Jag var alltid säker på att det skulle öppnas värsta luckan och det skulle komma ut en gigantisk haj. När jag badade i pool då...
Jag såg hajen när jag var 7-8 år, vågade inte ens duscha på flera månader sedan... jag hör fortfarande det där "dum-da-dum-da-dum-da-dum" när jag badar, jag är fortfarande dödligt rädd för hajar även när jag badar i vättern eller i bassäng.
Äcklig fisk.
Jag var alltid säker på att det skulle öppnas värsta luckan och det skulle komma ut en gigantisk haj. När jag badade i pool då...
Jag trodde stenhårt på att andra halvan av en halvmeters djup bassäng var flera meter djup och att det bodde en jättebläckfisk där. Sen var jag ju självklart för rädd för att kolla efter så jag lekte bara i andra halvan
"People don't plan to fail, they just fail to plan"
Ett minne som har präglat mitt liv skarpt är näer jag var liten runt 6 - 7 år gammal så hade jag svårt för att hålla mig. Tiden på dygnet var väll runt 21 - 22:00 Så det var läggdags. Kommer inte ihåg men mamma var inte hemma och inte min storegbror heller. Iaf min pappa sitter i köket och pratar i telefon.
Någon minut efter att jag har lagt mig blev jag akut kissnödig och var tvungen att gå på toa. Sagt och gjort, påväg till toan ser jag att pappa stirrar surt på mig. Vältillbaka till sängen blev jag kissnödig igen! Aha tänkte jag och gick på toan igen, pappa stirrade igen på mig fast nu ännu surare. Jag blir lite nervös och rädd och får även lite ångest.
Efter att ha kissat en andra gång och lagt mig igen så blir jag kissnödig igen! Hur kan detta vara sant? Hur mycket kan jag kissa? Påväg till toan en tredjegång så bryter pappa ihop och går emot mig och skriker saker jag inte exakt kommer ihåg, han höjjer även handen emot mig och jag duckar som vanligt, men inget händer.
Efter denna lilla genomgång är jag riktigt rädd men får kissa i toan iaf. Väl tillbaka i sängen blir jag det som inte får hända jag blir kissnödig igen! Vad är fel på mig? Påväg till toan blir jag stoppad av pappa som skriker åt mig och slänger mig i sängen och smäller igen dörren till mitt rum efter sig. Med gråten i halsen kissar jag ner mig i sängen. Efter några minuter blir jag kissnödig igen men vågar inte lämna sängen så jag kissar ner mig igen.
Efter att ha tillbringat hela natten i mitt eget urin så väcks jag av pappa som märker att det är kiss i hela sängen. Han tar tag i min arm och sliter ner mig på golvet och slänger sängkläderna på mig och skriker saker till mig så som "hur fan kan du kissa ner dig? du är ju för fan # (vet inte vad gammal jag var vid tillfället) år gammal."
Vet inte om det ahr med saken att göra men jag var sängvätare tills jag var runt 14 - 15 år. Är nu några år äldre.
Detta inlägget är skrivet av en på forumet som har mer än 1500 poster men vill inte att det ska synas att det är jag som har skrivit det.
Måste även säga att det var skönt att få skriva av sig lite.
Sängvätare vid 14-15? Ledsen kan inte undvika att skratta av ditt inlägg
(barndomsminnen)
Sängvätare vid 14-15? Ledsen kan inte undvika att skratta av ditt inlägg
Skrattar du åt det och sen känner dig tvungen att skriva att du skrattar åt det bevisar ju att det är du som har problem.
Right on.
Calle säger att jag är influencer