Kontroversiell King of Kong

Billy Mitchell har ett sås-imperium.

Jag har just sett speldokumentären <em>King of Kong</em>. Om någon bestämmer sig för att göra en remake på <em>The Terminator</em> har jag den perfekta kandidaten att reprisera Schwarzeneggers roll som den onda roboten: Billy Mitchell.

Billy Mitchell är mannen som var först med att sätta världsrekordet i <em>Donkey Kong</em>. Filmen följer den bittra kampen mellan Mitchell och utmanaren Steve Wiebe (uttalas weebee) när de försöker bräcka varandras rekord.

Grejen med Billy Mitchell är att han har helt uttryckslösa ögon. De stirrar kallt framåt eller ibland åt sidan, medan han drönar på om hur fantastisk han är och hur han är den ende som kan spela under press. Man ogillar honom instinktivt, från scen ett. Det är dels hans obehagliga ögon; dels det faktum att han häver ur sig självförhärligande plattityder kombinerat med direkt obehagliga uttalanden.

Ämnet för många kontroverser.

Som när han videobandat en spelsession där han sätter ett nytt världsrekord i <em>Donkey Kong</em>. Istället för att själv leverera bandet till lämplig instans ger han det till en av sina vänner och säger:
"You can lose your life. You cannot lose this tape."
Schysst grej att säga till en kompis?

Eller när filmteamet frågar honom hur många som nått den legendariska sistabanan i <em>Donkey Kong</em> (kallad "kill screen" eftersom man automatiskt dör efter fem sekunder oavsett vad man gör -- det var aldrig meningen att någon skulle komma så långt). Mitchell gör en lång konstpaus:
"Gee, nu när jag tänker efter är det bara jag som gjort det i hela världen."
Det där låtsade gee:et, som om han någonsin tänker på någonting annat än att han är bäst i världen, räcker för att jag ska placera honom i facket "självgoda muppar".

<em>King of Kong</em> har en febrig spänning över sig som gör att man eldar upp sig över den rasande maktkampen. Det är också intressant att möta så många fascinerande nördar där de rör sig som fiskar i vattnet bland retromaskiner i olika arkadhallar och på spelmässor. Det är något med folk som ger sig fullständigt hän åt en hobby som gör mig glad. Det är så bejakande. Och det blir automatiskt bra film. Sedan tycker jag det är intressant att majoriteten av människorna som fastnar på bild i den här filmen verkar ha OCD (kanske behövs för att kunna spela <em>Donkey Kong</em> i tre timmar på en 25-centare?) och/eller drag av Asperger.

Steve Wiebe under ett av sina världsrekordförsök, övervakad av
Twin Galaxies huvuddomare.

Filmen är hårt redigerad och vinklad för att få Mitchell att framstå som en slemmig översittarskurk, medan Wiebe visas som en godhjärtad familjeman som skulle få ro i livet om han bara en enda gång kunde få credit för någonting -- till exempel att vara bäst i världen på <em>Donkey Kong</em>. Men det är naturligen vad som händer om man som filmteamet i fråga sitter med 300 timmar film och ska kapa ner det till två timmar. Man väljer och skär och klipper, och en story framträder.

Nu betvivlar jag inte för en sekund att Mitchell verkligen är självgod på gränsen till osportslig. Bland annat passerar han Wiebe på en spelmässa när Wiebe försöker sätta nytt poängrekord och säger högt med sin troféfru i släptåg:
-- Det finns så klart vissa människor man inte vill lägga för mycket tid på.

Att vara otrevlig betyder nödvändigtvis inte att man är direkt ond. Efter att filmen släpptes 2007 väckte den rabalder i den Mitchellska borgen. Mitchell känner att filmen svartmålar honom. Det gör den. Som alla goda filmmakare har folket bakom <em>King of Kong </em>sett en story och drivit den. Kanske lite väl hårt. Baksidan av det är att Mitchell fått mängder av hatmail från folk som tycker att han är ett svin.

Oavsett så är <em>King of Kong </em>en berg och dalbannespännande thriller med arkadestetik som jag varmt rekommenderar alla att betitta. Efter att creditstexterna rullat på skärmen loggade jag in på <a href="http://www.twingalaxies.com">Twin Galaxies</a> -- den officiella instansen till vilken man anmäler världsrekordförsök -- för att se vad som hänt sedan filmen släpptes.

Den 13 juli 2007 sattes ännu ett rekord i <em>Donkey Kong</em>. Jag ska inte spoila något. Men det verkar som att kampen om titeln King of Kong är långt ifrån över.

P.S.
Varför är det så kul att säga "sås-imperium"? Det är vad Billy Mitchell livnär sig på. Sitt sås-imperium.
D.S.

<a href="http://www.mtv.com/movies/news/articles/1560691/20070529/stor...">Mer om kontroversen kring <em>King of Kong </em>här.</a>
<a href="http://www.mtv.com/news/articles/1565744/20070727/index.jhtml">Vad hände egentligen den 13 juli 2007?</a>
<a href="http://www.n4g.com/News-338814.aspx">Steve Wiebe spelade <em>Donkey Kong</em> live på E3-mässan i år.</a>

Den här bloggen finns även på Wordpress.

#blogg

Nej, jag menar det!