Hur ska spel spelas?

Man kan välja att spela ett spel med lite olika inställning, låt mig förklara. När man gör ett spel så har man oftast avsikter med det mesta. I och med att det är extremt tidskrävande att göra minsta lilla grej så måste allting vara genomtänkt och motiverat. Många gånger så blir man dock hemmablind och man ser inte det mest uppenbara. Så ser man en galen grej i ett spel så var så säker på att utvecklaren hade säkert en fin tanke med det hela men villade bort sig på vägen. Men allting har i alla fall sina skäl, tro mig. Men det här var inte alls det jag skulle skriva om egentligen...

Som spelare ser man, i alla fall jag, vad avsikten är på specifika ställen i spelet. T ex är det ganska uppenbart när man kommer till ett pusselmoment i ett actionspel, spelaren får hintar om att man ska stanna upp och ska göra något annat. Sådana fall är inga problem, för det är väldigt påtagligt och tydligt för spelaren, och löser man inte problemet så kommer man helt enkelt inte vidare. Svårare blir det när man ska få spelare att uppleva (se och höra) specifika events i handlingen, samtidigt som man inte vill ta kontrollen från spelaren och tvinga till något. Ett utmärkt exempel på detta är Half-Life 2.

Anta nu att man lyckas med att framgångsrikt förmedla avsikten för spelpartiet, men som spelare kan fortfarande välja att strunta i det. Det ligger i människans natur att jävlas och tänja på gränserna. Det är ju så man hittar fusk och exploits. Definitionen av en exploit är att man göra saker som inte utvecklaren har tänkt på och ändå följa spelets regler, är det fusk då? På det här viset kan man också avsiktligen förstöra vissa events, bara för skojs skull. Det fina med spel är just friheten att fucka med spelet! Man skulle nästan kunna säga att det är en del av spelupplevelsen att kunna förstöra det i den bemärkelsen.

Frågan är, ska man som spelare spela som det är avsett? Eller ska man välja att "förstöra" för att man har överlistat utvecklaren?

#blogg