Den som letar efter hjältar behöver inte söka länge. Det räcker att man slår på sin smartphone och surfar runt lite bland nyheter eller går ut i samhället och gör ett besök på den närmsta bokhandeln eller kollar upp vad filmrepertoaren på bio kan erbjuda. Fiktionens och verklighetens hjältar och hjältinnor pockar på vår uppmärksamhet bakom skärmarna eller tittar ned från postrar var vi än rör oss och bjuder in oss till främre parkett; betraktarnas habitué. Vi fascineras av dem; deras öden och gärningar och vill veta mer om dem. Vi vill veta hur de blev det som de blev och varför. Vi vill också gå i deras skor, om blott för en liten stund, för att få en glimt hur det kan tänkas vara, att vara någon som alla ser upp till och beundrar.

Wikipedia har en sida dedikerad till just “kulturella hjältar” och räknar upp ett par hundra namn mellan den Abenkiska mytologin till den Zuniskas. Det känns vettigt att börja där, i människans kulturella vagga, men jag har ingen aning om vem den kinesiske hjälten Fu Xi var (han dyker upp i Age of Empires), ej heller varför den finske hjälten Väinämöinen är så uppskattad, bara att han har ett urtjusigt skägg av illustrationer att döma och att han gillar musik lika mycket som poesi. Jag vet däremot vem Herkules är (eller Herakles om man ska titulera honom korrekt idag) i den grekiska mytologin och vem Oden är i den nordiska mytologin; detta för att sagorna om deras stordåd sedan de först dök upp i religiösa och kulturella sammanhang har varit med och finslipat i stort sett alla moderna hjältemyter. Men spåren börjar inte riktigt där. De går längre bak i tiden.

Shepard från Mass Effect.

Den brittiske författaren Fitzroy R. Somerset släppte år 1936 boken The Hero: A Study in Tradition, Myth and Drama, där han i stora drag räknar upp de tjugotvå vanligaste grundförutsättningar som alla hjältar delar. Några av punkterna han nämner sätter omedelbart hjärnan i galopp, och man kan inom loppet av ett par sekunder plocka ut en rad mytologiska karaktärer, böcker, filmer och spel som har hjältar och hjältinnor med liknande (ibland luddiga) bakgrunder. Jag tänker på guden Zeus, bibelns Moses, myternas Kung Arthur, Robin Hood, Gandalf, Han Solo, Paul Atreides (Dune), Julie (Heavy Metal: F.A.K.K.²), Harry Potter, Katniss Everdeen (The Hunger Games), Commander John / Jane Shepard (Mass Effect), Artyom Chyornyj (Metro 2033), Prince of Persia, Chell (Portal), Gordon Freeman (Half-Life), Corvo Attano (Dishonored) m.fl. Dessa figurer ur mytologin och populärkulturen har onekligen många liknande drag. De övervinner oräkneliga faror (ibland även döden), trotsar sina rädslor och kommer ut som vinnare (i de flesta fall), på andra sidan. Den stora, starka, tysta typen kan alltså också vara en kvinna om någon trodde något annat.

Några av grundförutsättningarna som alla hjältar delar var enligt Somerset:

  • Hjältens mor är oskuld, eller fadern är okänd; hjältens tillblivelse är höljd i dunkel.

  • Hjälten ryktas vara barn till en gud eller gudinna, och på så sätt en gud själv.

  • Hjältens barndom är kantad av faror och han eller hon tas om hand av släktingar/vänner.

  • Vid tillräckligt mogen ålder får hjälten ett “kall”. Han eller hon dras in i en konflikt.

  • Beroende på berättelsen, dör/försvinner hjälten på ett mystiskt vis eller blir kung/drottning.

  • Hjältens stordåd inspirerar till godhet.

Enligt flertalet encyklopedier är en hjälte/hjältinna en person, som enligt andra utmärker sig för sitt mod, har speciella egenskaper som gör att han eller hon kan betraktas som föredöme eller ideal. Hjälten definieras också som god och rättvis och når en viss mognad efter svåra prövningar, men det behöver inte alltid vara så. Vägen kan vara nog så snårig och komplicerad.

I världens äldsta litterära verk, det s.k. Gilgamesheposet är Kungen Gilgamesh mer gud än människa. Han har dåligt humör och plågar människorna i staden Uruk (den räknas som en av de första städerna i världen). Efter ett enormt slagsmål med den första människan på jorden, Enkidu, där ingen står som vinnare, inser Gilgamesh att han istället funnit en vän och de två delar massor av spännande äventyr. Saker och ting förändras drastiskt när de styrande gudarna bestämmer att Enkidu ska dö efter ett par allvarliga övertramp. Gilgamesh plågas av sorg och beger sig ut i världen för att brottas med dödens oundviklighet, för att efter långa omvägar komma till insikten att odödligheten har ett alldeles för högt pris.

Arkadversionen av Ghosts 'n Goblins spelades flitigt när Walter S.A. Iego var ung.

När jag växte upp i 1970, 1980 och 1990-talets Sverige, var spel något som jag förknippade med spelautomater man kunde hitta på köpcentrum eller pizzerior. Jag och bästa kompisen brukade hänga på sådana för jämnan och slita ut kontrolspakarna på Ghosts 'n Goblins och Shinobi. De små figurerna som kämpade mot onda makter vaknade till liv av småmynt, men dröjde aldrig kvar i tankarna efter spelets slut, det gjorde däremot hjälten på filmduken som alltid var en person som bar vapen.

Clint Eastwood, Sylvester Stallone, Arnold Schwarzenegger och Bruce Willis “hjältar” var, för att nämna några – öververkliga karaktärer som alltid hamnade på farliga villovägar där pickadollerna eller svärden och bultande muskler fick överrösta ondskan. Eastwoods karaktärer i Sergio Leones klassiska västernrullar: Joe och Monco i For A Few Dollars More, The Good, the Bad and the Ugly, satte på många sätt en bättre ribba än John Wayne i framtoning. Med Wayne var det prat och mycket verkstad. Eastwood lät det heta blyet föra hans talan, och för en grabb i unga år var det mycket häftigare. När jag upptäckte den japanske filmregissören Akira Kurosawa filmer förstod jag var Leone hade hämtat mycket av sin inspiration. I Yojimbo från år 1961, spelar Toshirô Mifune en hårdnackad samuraj (Ronin) som försöker överlista två rivaliserande kriminella gäng som slåss om makten i en liten stad. Leones A Fistful of Dollars är i stort sett en remake av Yojimbo vilket Eastwood själv har bekräftat.

Westernhjälten blev för mig en personlig favorit, därför är det kanske inte konstigt att jag älskade Rockstar Games karaktär John Marston i Red Dead Redemption, eller Call of Juarez-spelen av Techland. Den vilda västern var inte riktigt fullt så vild som spelproducenterna vill övertyga oss om att den var, men mytomspunna, förgångna tider närs inte av sanningen, utan av fantasin. Läs gärna boken: The Not So Wild, Wild West av Terry L. Anderson och få ett intressant perspektiv på hur det låg till.

Skånska hjältar växer inte på träd.

Vad det gäller spelhjältar har alla sina favoriter, och någon som slår på stortrumman just nu är Blizzard Entertainment med sitt ambitiösa Overwatch. I skrivande stund är 25 hjältar aktiva i spelet (Doomfist är det senaste tillägget). En snabbtitt i karaktärprofilerna avslöjar att de flesta av dem har en utförlig bakgrund, men Fitzroy R. Somersets lista gör sig ofta påmind. Min Overwatch-favorit Torbjörn Lindholms historia är lite dunkel. Jag vet att han är uppfinnare av sällan skådad rang som utgick från Göteborg, men jag vill ju veta om han ursprungligen kommer från Lappland, Värmland eller Skåne? Den geografiska härkomsten har en viss betydelse när man vill fördjupa sig i sin hjältes historia. Om det skulle visa sig att Blizzard har valt mina hemtrakter skulle hjärtat bulta lite extra hårt. Skånska hjältar växer inte på träd.