Inlägg av Ricomaniac

Vad heter getmännen? Spelar ingen roll, ge mig dom. Vermintide 3 kommer bli Epic. 2an är också rätt epic

Börja med videoklippet som aktiverar nostalgi-neuronerna i hjärnan!
https://www.youtube.com/watch?v=yGgnywWO6Ts

Jag fick googla "top PC/NES/SNES/ETC games of all time" för att få fram spel man annars hade missat! Googla också top PC games 90s, 80s osv för bättre listor!

Här är min sinnessjukt mycket utförliga lista, med korta kommentarer, över alla spel som jag växte upp med som har sina härliga eller rentav fantastiska minnen:

PC
- Age of Empires 1 (bigdaddy någon?!)
- Age of Empires 2 (sjukt rolig visuell uppgradering från 1:an!)
- Battlefield 2 (När Strike at Karkand och andra banor faktiskt var bra i BF-serien!!)
- Battlefield: Bad Company 2 (vi var 8 stycken i samma Ventrilo-kanal och ägde servrar ibland, finns inte bättre MP-minnen än dessa på PC!)
- C&C Red Alert 1 (favoritspel från barndomen på PC)
- Carmageddon (sjukt roligt utan att man blev galen bilist IRL)
- Call of Duty 4 (bästa SP COD-spelet någonsin, hands down)
- Call of Duty: Modern Warfare 2 (bästa MP COD-spelet någonsin, hands down)
- Counter-Strike 1.3-1.6 (roligaste MP-klanspelet någonsin på PC genom tiderna, hands down: CS:GO kommer inte ens i närheten)
- Crysis 1 (ett riktigt roligt SP-spel på sin tid)
- Delta Force 1 (det var något riktigt mysigt med detta SP-spel, det kände som om Red Alert 1 var ett FPS-spel!)
- Diablo 1 (LANade spelet hos polare på hans farsas gamla dator som hade världen största externa fläkt)
- Diablo 2: LOD (magiskt SP- & MP-spel på PC!)
- Duke Nukem 3D (det magiskt förbjudna SP- & MP-spelet på PC på sin tid, iaf om du bara var runt 10 bast!)
- Dungeon Keeper II (detta spelade jag inte riktigt, men tittade på hos polare när han spelade det på svenska, sjukt komiskt roligt!)
- Far Cry 1 (sjukt snyggt och segt att driva på burken på sin tid, härlig tropisk miljö)
- GTA1&2 (spelade endast sandlådan i spelet med fusk påslagna och slaktade runt, klarade aldrig ut SP och försökte aldrig ens)
- Half-Life 1 (revolutionerande på sin tid på PC så förstår varför det anses vara "ett av de bästa spelen genom tiderna")
- Half-Life 2 (revolutionerande IGEN på sin tid på PC så förstår varför det anses vara "ett av de bästa spelen genom tiderna")
- Heroes of Might and Magic 3 (favoritspel från barndomen på PC: jag klarade aldrig kampanjen men det hade helt perfekt spelkänsla ändå)
- Lego Racers (om man älskade Lego som jag gjorde så älskade man detta spel på PC!)
- Liero (klart ett av de roligaste MP-spelen på PC på delat tangentbord!)
- Mulle Meck bygger bilar & Mulle Meck bygger båtar (lade till den nu när jag såg i tråden, hade glömt bort dem spelen helt och hållet!)
- Quake 1-3 (spelade inte så mkt Quake 1-2, men en del Quake 3 i MP-läge, sjukt roligt och svårt som n0_0b jag var!)
- StarCraft 1 & Brood War (favorit MP-spel från barndomen på PC: jag glömde alltid bort makro när jag var upptagen med mikro)
- StarCraft II: Wings of Liberty (när detta kom så var SP helt magiskt och MP-delen var också rätt kul, men sedan blev det rätt "meh" efter några år)
- Twisted Metal (1:an eller 2:an, minns ej vilket: spelade hos kusinen och jag minns att det såg ut att vara roligare än vad det ser ut att vara idag)
- Unreal Tournament (roligaste spelet att spela mot bottar, hands down: jag blev så sjukt duktig att jag kunde spela utan något sikte med snipern och få monster kills och även besegra ett antal av de bästa bottarna)
- Unreal Tournament 2003 (var rätt kul, men inte lika mycket UT efter detta)
- Worms 1, 2 & Armageddon (favoritspel från barndomen på PC)

NES
- Chip n' Dale 1 (spelade detta hos en polare som hade NES, var sjukt svårt på den tiden fast det egentligen var ett typiskt plattform-spel på sin tid)
- Ice Climbers (spelade detta hos en polare som hade NES, var inte så himla kul, men ändå roligare än att vara utomhus i många fall!)
- Super Mario Bros. 2&3 (handen på hjärtat så hatade jag 1:an för det var så sjukt svårt och tilltalade mig inte, men 3:an var magiskt)
- Track and Field (sjukt svårt spel som jag spela hos polaren som hade NES, men kul var det i många fall)
(en skam är att jag aldrig föll för Zelda-spelen så The Legend of Zelda var aldrig något för mig)

SNES
- Boogerman: A Pick and Flick Adventure (haha behövde lägga till detta, idag är spelet fanimig läskigt att försöka spela)
- Lion King (sjukt svårt, men kul att titta på när ens nördiga spelpolare köttade igenom det)
- Donkey Kong Country 1-2 (svåra men mycket roliga spel med banbrytande grafik och magisk musik på sin tid)
- Super Bomberman (spelade detta med farsan som liten och kunde ibland hitta honom spelandes, tråkigt nog vill han inte spela det nu när han är 50+ T_T)
- Super Double Dragon (ett SP jag och en polare aldrig lyckades klara ut)
- Super Mario Kart (många dosor bets sönder på grund av detta spel)
- Super Mario World (mycket roligt, men blev aldrig något favoritspel)
- Super Mario World 2: Yoshi's Island (favoritspel på alla konsoler från barndomen)
- Super Mega Man X (lätt att lära sig, svårt att klara ut, men sjukt roligt SP!)
- Super Street Fighter II: New Challengers (sjukt roligt slagsmålsspel, spelade aldrig Turbo)
- The Great Circus Mystery Starring Mickey & Minnie (lätt men roligt MP-spel)
- TMNT: Turtles in Time (bästa SP-spelet på SNES för 2 spelare, lätt men sjukt kul)
(en skam är att jag aldrig föll för Zelda-spelen så Zelda: A link to the Past var aldrig något för mig)

SEGA
- Sonic The Hedghehog 1&2 (trots att jag gillade Nintendo bäst så var dessa spel ändå fantastiska!)

GBC
- Pokémon Silver (magiskt om man gillade Pokémon)
- Pokémon Trading Card Game (mycket roligt)

N64
- Diddy Kong Racing (detta spelade jag hos min storebrors polare som hade fått N64 och det så sjukt kul)
- Mario Kart 64 (spelade mycket med päronen som idag påstår vara för "gamla" för att spela TV-spel T_T)
- Mario Party 1&3 (fick aldrig chansen att spela tvåan, men 3:an var klart mkt bättre än 1:an)
- Goldeneye 007 (behöver jag säga mer? Bästa MP-spelet på alla konsoler)
- Pokémon Snap (var kul när man var liten men nu kan inte ens nostalgin göra det roligt igen)
- Pokémon Stadium 1&2 (magiskt om man gillade Pokémon)
- Star Wars: Shadows of the Empire (rätt kul på sin tid, men var aldrig något Star Wars-fan dock)
- Super Mario 64 (överången från 2D till 3D var magiskt som väldigt få idag någonsin kommer att få uppleva som unga)
- Super Smash Bros. (och så föddes en spelserie som idag är rätt "meh")
- Turok 2: Seeds of Evil (spelade MP hos polare, rätt roligt "slaktspel")
(en skam är att jag aldrig föll för Zelda-spelen så Ocarina of Time & Majora's Mask var aldrig något för mig)

PS1&PS2
- Rayman (jag testade det hos en polare och det kändes som Playstations motsvarighet till Nintendos Mario)
- Tekken 2&3 (jag minns inte på vilka konsoler de var på, men både 2:an & 3:an var sjukt roliga: lokala folkets hus höll turneringar för spelen!)

GC
- Bomberman: Generation (roligaste Bomberman-spelet för min del)
- Mario Kart: Double Dash! (minst lika roligt som de andra Mario Kart-spelen)
- Mario Party 5 (relativt roligt, men spelade inte med så många nu)
- Super Mario Sunshine (bästa sommarspelet någonsin på en konsol)
- Super Smash Bros. Melee (jag minns hur jag fick hämta ut detta spel en dag tidigare innan sitt officiella släpp och hur jag spelade det med en polare som jag glömde bort att han ens fanns när jag valde Bowser och spelade direkt)
(en skam är att jag aldrig föll för Zelda-spelen så Wind Waker var aldrig något för mig)

WII
Super Mario Galaxy 1&2 (de 2 bästa spelen på Wii någonsin, hands down)
(Här började spelandet med kompisar avta så mycket så det blev inga MP-spel som Mario Kart Wii som inte heller var så roligt för nu började det bli för mycket med modifierade fordon och sådant)

Efter Wii så blev det plötsligt inte samma "wow"-känsla i de kommande WIi U-spelen (eller datorspelen med för den delen), troligen på grund av ålderns inverkan.

Några "honorable mentions" över spel som jag testade spel men aldrig föll för att spela under längre perioder:
- Call Of Duty: Black Ops II (trots sin klyschiga story så gick jag på tvisten och tyckte det var en härlig mindfuck i slutet!)
- Diablo 3 (relativt nytt spel som var kul när det kom och man spelade med polare men det blev snabbt "meh", troligen pga. åldern)
- Doom 1&2 (jag minns inte ens om jag testade dessa spel och det är en skam för jag vet hur viktiga dessa spel var för FPS-grenen)
- Empire Earth (testade detta hos en polare, men var inte lika kul som AOE-serien)
- En drös olika PC Gamers demos som jag inte minns och vissa som aldrig blev kompletta spel men vars demon finns i mina nergrävda minnen för evigt <3
- Hocus Pokus (ett gammalt kul spel som idag jag inte ens kan förstå hur jag lyckades klara mig igenom DEMO:t)
- Portal 1 (har testat spelat spelet och konceptet är fränt, men inte min cup of tea)
- SimCity-spelen (var roligt ett tag men var helt enkelt inte min cup of tea)
- Svea Rike (1:an eller 2:an, minns ej vilket: var så ung så förstod inte så mycket vad som hände, men det var roliga strider!)
- Tetris (den tidlösa klassikern som jag dock tycker är ett extremt tråkigt spel)
- Theme Hospital (såg roligt ut men var för svårt för mig på den tiden på grund av bristande engelska)
- Thief: The Dark Project (detta testade jag och det var rätt kul, men alldeles för svårt för min smak)
- Tom Clancy's Rainbow Six 1998 (var mysigt att inte spela det riktigt utan bara försöka springa in och kötta)
- Tomb Raider (var alldeles för svårt för mig så tappade tålamodet relativt fort då)
- Wolfenstein: The New Order & The Old Blood (ett av de mycket få SP-spelen på senare tid på PC som jag klarat ut med mycket nöje från start till slut!)
- World of WarCraft & övriga WarCraft-spel (detta Blizzard-universum föll mig aldrig i smaken)

FYFAN! Det var den listan det! Förhoppningsvis hjälpen den också andra på vägen att rota fram sina gamla goda minnen! ^_^

"Sova i en säng OCH dricka drycken" eller "Sova i en säng ELLER dricka drycken"?

Hoppas nu det inte blir lika tomt spel som RDR.

"We can fight" Ennio Morricone.

Röstade på ett par st. Ser även fram mot Tropico 6 som inte fanns med på listan men det kanske bara är jag. 😊

Om han har kämpat för sina kronor såsom Ingvar Kamprad har gjort och sedan byggt upp sitt "ekonomiska imperium" efter det så förtjänar han varenda krona. Det är något jag personligen avskyr med "statlig inkomstskatt": ju mer du tjänar (oavsett hur du har tjänat ihop dem) ju mer ska du skänka till staten som om de vill "straffa" dig för att du har kämpat hårt. Okej, om jag föddes med en silversked upp i sketränna, då är det bara fram med sprutan och suga ur mig cashen.

Antingen har ett land så att alla kan ha det mer eller mindre bra hela tiden men väldigt få eller i princip ingen kan lyckas lika stort som i USA. Däremot om alla får chansen att kunna lyckas jättebra så kommer det leda till att några få lyckas och resterande har det bara okej och många har det extremt dåligt och måste välja mellan att lägga sig ner och dö eller begå brott för att överleva. Kombinera detta med lättillgänglighet till dödliga vapen och du har situationen som den ser ut idag.

Hade gärna flyttat till USA om det inte vore för alla dessa jävla vapen där... Minimal frihet på hur du kan röra dig omkring på nätterna. I Sverige kan jag iaf gå ut och gå kl01:00 på natten varje dag året runt utan att behöva oroa mig om att bli skjuten eller överfallen. Risken för sista finns, men är så mycket lägre, mycket tack vare att vi inte har lika stor fattigdom som USA.

Det borde tillkomma ett mer nyanserat skattesystem för de som tjänar extra mycket. Alla som kämpar hårt från botten och uppåt till rikedomar ska belönas med det, medan de som föds med en miljon upp i häcken ska "straffas" för att de väljer den enkla vägen till framgång: låna mycket pengar som låter en investera i saker och ting som få kan investera i redan från början.

Jag vet att du inte gillar rika personer :). Personligen anser jag inte att beloppet är något som ska fokuseras på om man ska vara rättvis. Om en person har jobbat och lyckats med ett företag och tjänar pengar (15 000 eller 15 miljader) så har han all rätt att göra vad han vill med dom, oavsett belopp. Däremot kan man ju ifråga sätta sig om det verkligen är en person som man skulle tycka om, en person som tjänar multum och inte hjälper människor när han sitter i en ekonomisk situation där han skulle kunna. Det säger faktiskt rätt mycket om en människa. Själv tycker jag att "Notch" skulle kunna förfina Sverige jättemycket, men han väljer att köpa hus i Hollywood istället :P. Det är tråkigt att rika Svenskar inte hjälper staten mer. "Vad får jag ut av att betala skatt?".