Inlägg av brewitz

Om man inte vill spela spelet för dess utmaning eller om man tröttnar på att grinda... då slutar man ju spela spelet. De flesta spel har ju inte grinding som koncept för grundspelet. Ja visst kan du döda samma mobs sjuttielva gånger i WoW men du måste ju inte göra det. Du kan mycket väl spela spelet som ett singelplayerspel med inslag av co-op och när du kommit upp till en nivå när du är nöjd med allt helt enkelt bara slutar spela spelet eller börja om med en ny karaktär typ.
Men tycker du det är kul att spela om samma instans eller gå ut och bara kötta goblins nånstans och sakta gå upp i level så gör man väl det för att man vill, inte för att man måste.... och nej, du måste inte komma upp i maxnivå på varenda reputation-stege, vill du det får du skylla dig själv om du måste grinda men det är ju faktiskt frivilligt.

Det är ett lätt sätt att förlänga livstiden på WoW/Diablo-liknande spel och jag håller med om att det är skittråkigt att grinda och ser ingen nytta med att låsa upp det där skinnet på vad vet jag, din flygande häst men om du kämpat dig upp till maxlevel på varenda ställe i WoW så är det ju en bragd i sig och bör faktiskt hyllas lite... om då en snöflinga till snorunge har samma status på sin karaktär men inte gjort jobbet när då är det ju ännu mindre anledning att göra "jobbet" alls och de som faktiskt gillar att maxa sina karaktärer vill ju ha utmaningen i just DET får man anta.

Det jag däremot skulle vilja se på alla spel är att de raderar de korta sekvenser där man ser samma animation och text varenda gång man gör något ordinärt. Eller bara visar dem ett par tre gånger i början.
T.ex om man böjer sig ner för att plocka upp en blomma i Kingdomcome: Deliverance så är det en animation, efter de tio första gångerna räcker det. Gör som i Witcher3 där du magiskt plockar på dig blomman om du springer över den och trycker på knappen. Bättre på alla sätt.

Ett ännu värre exempel är Zelda-spelen när du skall öppna en kista och hittar något t.ex en BOMB... då måste spelet förklara hur du använder bomber med en seg textruta som du måste trycka dig igenom... okey de två, tre första gångerna i en genomspelning men när du öppnar kista 142 och måste läsa "You found bombs. etc etc"... gaaah!

Det är ett kul spel men man lär ju tröttna förr eller senare, det blir kul igen en stund när de släpper nya vapen osv och man kommer nog ha det kvar på HDD för att logga in och köra en match eller två då och även i framtiden, framförallt om man har några polare som kan sätta sig samtidigt.

Uppskattar att uppdragen är korta och att på lägre/mellannivåer går att spela solo så att man kan sätta sig framför PS5an och köra några korta uppdrag innan kneget utan att känna att man fastnar på nåt som drar ut på tiden.

Det kommer garanterat att läggas till ytterligare uppdragsparametrar vad det lider så man inte blir allt för stöddig när man skall pumpa olja eller starta en atombombsbestyckad raket för tusende gången.

Åfan. Det hade jag ingen aning om men nu när du säger det så minns jag inte att jag gjorde så när jag spelade vid release så det kanske var en av detaljerna jag lackade ur på och lade ner spelet då.

Det gör det säkert, men jag moddar aldrig av ren princip. Antingen så spelar jag spelet som det är tänkt med alla skavanker som de har eller så får jag hitta en "inbyggd" work around som i KC:D.
När man gör det så bökigt att spara som jag så hamnar man lite halvvägs så som det är tänkt och man går inte "all in" och sparar var femte sekund som det ibland slutar med i en del spel

Nä, det är skönt att kunna spara inför en strid då jag är i princip alltid tar mig vatten över huvudet och när jag väl förlorar så slipper jag starta upp en sparfil som gjordes1,5h IRL-tid tidigare i spelet för att jag bara lullat runt i skogen och plockat svamp o bär och luktat på blommorna innan jag väl sprang på banditerna och råkade mucka gräl.

Winamp... it really kicks the llamas ass.... underbart program.
I windows borde du hitta det i ljudmenyerna ganska lätt, i PS5an borde det finnas under hörlursinställningar men inget jag sett.

Fattar det som att du vill ha 100% av allt ljud på vänster sida? Eller vill du ha Youtube på vänster och ett spel på höger?

Men varför? Hörselnedsättning/döv på höger antar jag?

Det går säkert att lösa rent mekaniskt med ett gäng stereo/mono-adaptrar och lite kreativitet.

Körde det när det var nytt men sen kom nåt annat och man blev distraherad tills nu i veckan när jag läste recensionen

Installerade på nytt och det är gemytligt långsamt spel utan någon större stress. Striderna är jäkligt svåra för jag har inte riktigt listat ut hur i h-e man använder svärden och skölden intuativt. Jag förstår principen men det sätter sig aldrig i ryggraden så man får hela tiden försöka om och om igen när man är så kass som jag är på fighter i detta spelet, tur att det inte går ut på att fightas konstant.

Sen stör jag mig på att det inte går att spara utan att slösa Schnapps men hittade en work around genom att SAVE & QUIT och helt enkelt starta om spelet istället för att slösa stålar på att köpa "spara-dricka" snål som man är

Med tanke på att Nintendospel på 90talet kostade 8-900kr så har ju priset stått still men kvalitén gått upp. Men med tålamod så kan du köpa spelen för runt halva priset 6 mån efter release.

Spelar oftast ett par åt gången, oftast radikalt med olika koncentrationsbehov.
Nu körs Helldivers 2 och Blasphemy 2

Sen om man kan spela Co-op från samma "spelköp" låter jag vara osagt men antingen går det eller så går det inte när du väl laddat hem spelet till båda konsolerna.

Testa att logga in med ditt konto på PS4an och se om du kan ladda hem spelet. Det brukar gå bra om spelet finns till båda konsolerna.

Njae, svårare utan men inte omöjligt. Lägger man skillpoints på potions blir det ju ännu lite lättare. I regel får man ha mer tålamod och inte gå bananas, upp med quen också.

Håller med om att det var större skillnad på att använda rätt potions i Witcher än Witcher 3 (Witcher 2 kommer jag knappt ihåg nåt av tyvärr). Fastnade totalt i början när man kom ut ur huset och blev omringad av byborna att jag helt enkelt inte klarade av den fighten alls, gav upp för kvällen och var irriterad på mig själv och tänkte jag på nåt sätt soft-lockat mig och började om från början... samma problem tills jag kollade runt bland mina potions... helt plötsligt så gick det ju galant... sen var jag såld på spelet, att hitta rätt stil och rätt potions för de olika fienderna var nåt helt nytt och faktiskt grymt roligt.

I Witcher 3 så är det mindre av sånt tyvärr och inte speciellt knepigt att hacka-slasha sig fram på svåraste nivån bara man har lite tålamod. Synd faktiskt, skulle hellre se en uppdatering av W3 till att bli svårare utan rätt potions oavsett hur bra man är "IRL". Det är ju lite grejen med Witchers att de hinkar grumliga drycker av en anledning

Undrar om det är för LÄTT att släppa spel på STEAM eller till PS, XBOX, NINTENDO idag. Man scrollar igenom utbudet och högst upp kommer titlar man förväntar sig hitta. AssCreed, Battlefield, Baldurs Gate, Star Wars-spel, LEGO-spel, Pokemon-spel, Zelda och Mario såklart, men även med obskyra men bra titlar som Salt & Sanctuary eller de alltid lika trevliga Steamworld-spelen, Dave the Diver, Dredge, Mutant: Year Zero, spel som är välgjorda, med kärlek och eftertanke om än kanske inte så superkända (än?). Det släpps några bra unika spel ibland på din prenumerationstjänst, senast nu Nobody saves the world som jag nog aldrig hade köpt men spelade igenom hela och hade väldigt roligt hela tiden (ok, det blev lite tradigt på slutet att levla upp alla karaktärer men det var ändå bra).

Men så dyker det upp ett spel som "Im in love with your dead grandmother" eller de där skumma spelen som säljs för 37,90kr och där du hittar spel 1-5 utgivna samma månad, typ Burger, Taco, Donut, Pizza -Fun... eller Jumping Burger som mest känns gjorda för att mjölka billiga trophies. Ta alla trophies i ett spel på 1 minut typ.

Dessa spel borde aldrig bli insläppta efter en kvalitetskontroll.

Om man är skcklig nog att porta ett spel till N64 och PC (som det redan finns till) kanske man skulle ägna sin tid till att göra ett eget spel istället... fattar verkligen inte vad tjusningen är att porta någon annans spel till en gammal konsol (som få ännu spelar på) som man ändå vet att Nintendo eller Valve kommer ha åsikter om. Det är som när en graffittimålare gör sin grej på någon annans vägg när man vet att det ändå kommer bli åtgärdat. Slöseri med tid i min värld.

Inte minimalistiskt berättad iaf. Cutscenes med pladder.

Gillade faktiskt Lords of the fallen 2013(14?) när det begav sig men å andra sidan lirade jag Demons soul från dag 1 i Sverige och älskade det så när Lords kom var ju utbudet tunnt jmf med idag. Dark Soul mosade det lätt.

Nya Fallen har jag mest snuddat vid men faaaan vad massa olika funktioner man får slängt i ansiktet den första tiden, kom igen... storheten med Demons soul o Dark Soul är ju; Varsågod, här är ett svärd o sköld... leta reda på nåt att klippa till!

Det finns många fördelar med korta spel och få fördelar med spel ENBART för att de är långa.

Kortare spel som BATMAN - Arkham Asylum & City, Dark Souls 1 & 3, Monkey Island 1 & 2 är bra för att de är just genomtänkta och precis så långa att storyn/spelet går att köra om och om igen, det går att dra igenom Arkham Asylum på en helg utan att anstränga sig, det går bra att börja på Dark Souls 3 och testa en ny build ett varv för skoj skull eller köra den gamla beprövade bara för att det är roligt och man vet hur långt det är kvar.
Fördelen är att världen är kompakt och du behöver inte tappa bort dig på en gigantisk karta... ärligt talat... behövs en karta i ett spel pga du inte känner igen vart du är så är spelet inte igenomtänkt. I början av Witcher 3 så känns allt stoort men du har några punkter i horisonten som skvallrar om ungefär var du är, helt briljant... Elden Ring... fuck, jag hittar inte nånstans utei världen efter +100h i det spelet. Allt är lika trist brunt typ.

Witcher 3 ser jag som ett bra exempel på ett långt stort spel som inte tappar förrän precis i slutet, det finns alltid nåt att göra och du slår inte i level-taket halvvägs genom spelet. Baldurs Gate 3 är nästan tvärtom, jag minns ärligt talat inte ens varför det är så viktigt att bli av med sin hjärnmask... jag verkar funka bra ändå, sen när man har flera karaktärer att spela så kan man inte koncentrera sig på sin "hjälte" lika mycket. Därför funkar Witcher 3 så mycket bättre.

Det jag skulle vilja sett i D&D-spel är faktiskt... ett kort huvudäventyr, som sedan mynnar ut i ett annat kort äventyr och ett annat kort äventyr osv, lite så som man faktiskt spelar D&D. Du har din karaktär och du kör en kampanj som kanske sprider ut sig över 10 spelomgångar med 3-5h speltid. När detta äventyr är över så är du inte överlevlad (om du har en bra DM) så du känner fortfarande ett sug att köra ett nytt litet äventyr med din karaktär för att kanske levla upp lite till eller hitta ett coolt vapen. Men i datorversionen känns det som att huvudäventyret skall vara så överdrivet stort att det handlar mer om att störta Gudomar istället för att rädda en by ifrån en orch-arme, det gör man på en kvart... Jag vet inte ens hur mycket jag har kvar i BG3 men jag är redan maxad och då försvinner hela sugen på att spela... storyn... tja... den sög inte tag i mig direkt. Så i BG3 är det definitivt längden på spelet som är nackdelen medan i Witcher 3 så håller längden hela vägen förutom den sista fighten och eftermälet som är trist.

Däremot kan ju Valheim som egentligen är ett väldigt litet spel med väldigt lite att göra hålla väldigt länge istället.

Det finns spel som man vill spela igen men som man inte tar fram för det är föööör långt...

Dark Souls... igen...

Nu vet jag ju inte vad du har för lurar då du inte nämner det men om lurarna synkas via handkontrollen så fundera på vart du har kontrollen när du spelar jämfört med när du kollar på film.

Det kan vara så enkelt som att nåt stör när du har kontrollen i knät och när kontrollen läggs undan så är det inga störningar.

Testa o se om det finns nåt samband.

Jag var väl en sex år gammal och det var vår, strålande solsken och jag var hos farmor och lekte med en kompis som bodde i grannskapet. Vi tog våra cyklar och tävlade runt kvarteret som tokar. Det var skitkul tills jag tog en kurva för snabbt vid hans hus och rullgruset gjorde att cykeln tappade greppet och jag dängde skallen i metallstaketet. Det blev några stygn i pannan och det var ju inte direkt till hjälp att min kompis sa han kunde se min hjärna... ja sexåringar är korkade på flera plan!