Inlägg av Quas

För att inte haft något att spela alls den sista tiden så formligen exploderade det den sista veckan med Far Cry 2, Fallout 3 och Dead Space. Efter att varit säker på att jag nästan var färdig med FC2 för att märka att jag bara klarat 48% hoppade jag tillfälligt över till Fallout 3 istället.

Jag börjar med att häda och säga att jag faktiskt aldrig spelade de tidigare Fallout spelen. Ibland funderade jag på att försöka ta mig igenom dem bara för deras kultstatus men det har aldrig blivit så.

Jag blev däremot fängslad ganska direkt av att man faktiskt börjat spelet som Bebis. Man väljet namn och utseende bara några sekunder efter man blivit född.. och ett år gammal lär man sig ta sig runt genom att springa runt i sitt lekrum. Underbar idé.

Än mer fängslad blev jag när man ganska snart lämnade sin säkra bunker för att komma ut i den radioaktiva ödemarken. Utan att ha en aning om vad jag skulle göra började jag bara försiktigt irra runt i den okända världen, livrädd för att en muterad jättemyra skulle anfalla när som helst. Jag blev ganska förvånad och glatt överraskad.. skickar spelutvecklarna bara ut mig här utan att ha en aning vad jag ska göra.. så underbart. Jag fick lite känslan av osäkerhet och bortkommenhet som jag gissar min spelkaraktär borde ha..

Självklart var så inte fallet.. det var mitt tröga jag som inte hittat listan med mina mål och kompassen som visade vart jag skulle.. men i vilket fall som helst så känns Fallout 3 väldigt bra så här långt... tänkte faktiskt fortsätta med det nu.

#blogg

Tack för det. Dock har du fel. Jag har absolut inte snackat om CA:s support, den har jag inte en aning om hur den är. Däremot har de släppt patchar snabbt efter sina spelsläpp för att fixa de stora felen. Nej, de kanske inte fortsätter släppa patcher för att fixa alla småsaker, men det var inte heller det jag talade om.

De gjorde så till M:TW och också till R:TW. Därför är chansen väldigt stor att de också gör så denna gången. Att de däremot inte kommer fixa allt smått håller jag med dig om.

Nej det finns säkert inga kvar, för de har gått över till M:TW. Total War spelen är ett av de få spelen jag spelar tills nästa del i serien kommer ut. Det var högst någon månad sen jag spelade igenom en kampanj. Jag tycker patchningen var fullt tillräcklig för att göra spelet otroligt underhållande. Visst kunde de fixa flera småsaker, men det är inget som förstörde spelupplevelsen.

Turbaserat är överlägset när det gäller strategi. Realtid fokuserar på taktik, turbaserat på strategi. Man kan i lugn och ro planera vad man ska bygga, hur man ska bygga sina arméer och vart man skall flytta dem. Har aldrig sett ett realtidsspel som har nån vidare strategihantering. Total Wars-mix mellan strategi och taktik är det som gör serien oslagbar.

Tyvärr fortfarande inte möjligt.

Kavalleriet känns värst på den fronten. Infanteri är relativt likt Rome. Förhoppningsvis något de fixat eftersom AIn känns buggig emellanåt.

För närvarande har F.E.A.R Extraction Point fått lägga sig på hyllan till förmån för Neverwinter Nights 2. Det dröjer väl tyvärr inte så länge tills den vedervärdiga skräcktiteln fångar in mig igen. Men just nu sitter jag faktiskt på jobbet och därför är det något helt annat jag sitter och tänker på.

För en herrans massa år sedan när MP3orna precis började dyka upp föredrog jag ändå helt klart MIDI-musik framför den mer högkvalitativa brodern. Nu är det väl inte alltför ofta man lyssnar på musik från gamla retrotitlar men den har på något sätt ändå en fruktansvärd charm. Dels för att man minns massa gamla spel, men även för att den oftast är förvånansvärt bra. Just nu har jag fasnat för diverse Shoutcast-radiostationer som endast spelar spelmusik, både gammal och ny. Favoriterna som tur nog spelas ganska ofta är för närvarande Monkey Island, Dune och Doom.

Så ett tips är att antingen söka på 'Video game' på ShoutCast eller hoppa direkt till Gaming FM - Total PC

#blogg

Finns det något mer korkat än att ge sig in i en ventilationstrumma när man vet att man är jagad av läskiga demoner som dyker upp lite varstans. Alien-filmen var ett utmärkt exempel på att man skall hålla sig borta från trånga gångar där man inte vet vad som väntar runt nästa hörn. Men just på grund av det så skall ju ALLA skräckspel innehålla mängder av ventilationsgångar man måste ta sig igenom. Och som alla skräckspel är de ofta så pass linjära att den där ventilationstrumman verkligen är det enda sättet att ta sig vidare.

Denna gången kom jag så långt att jag gick in, men när radion började knastra på sitt karakteristiska sätt i F.E.A.R. och den lilla hemska flickan sprang förbi framför mig valde jag att stänga av och göra något annat. Men jag gav mig på det snart igen, men fick sätta mig i någon sorts temporär paniktrans där jag kravlade igenom gångarna så fort som möjligt utan att vända mig om och och hoppades att det inte skulle dyka upp någon illasinnad demon bakom hörnen.

När jag äntligen kom upp ut så hade alla vanliga trevliga icke demoniska fiendesoldater förvandlats till skelett och blodpölar. Därefter hamnade jag istället i ett rum dränkt i blod med röster som viskade till mig att gå in. Då var det dags att säga godnatt igen och försöka drömma om fluffiga får och ängar.

#blogg

Jag vet inte varför jag alltid har haft så svårt att ta mig igenom skräckspel. Jag kommer fortfarande ihåg första gången ett spel lyckades skrämma mig. Det var Doom som när jag var 12 lyckades få mig rädd med hjälp av Imp:arnas kusliga kväkande. Idag krävs det lyckligtvis lite mer för att skrämma mig, men jag undrar varför vissa personer kan gå helt oberörda från ett skrämmande spel som andra (läs jag) har svårt att ta sig igenom. Har det med inlevelsen att göra? Oavsett vad är jag faktiskt djupt tacksam över det. Att spel kan skapa sådana verkliga känslor är bara ett bevis på hur överlägset det är som medium.

Idag har skrämselterapin handlat om att försöka ta mig igenom F.E.A.R Extraction Point. Jag spelar i ungefär 10 minuter, sedan blir det för mycket, och jag får ta en lugnande omgång av Company of Heroes, och sedan ge mig på det igen. Dagens sista femminuterspass avslutades med en lång korridor där ljusen plötsligt började släckas. När det blev beckmörkt sa jag tack och hej och tyckte det var dags att sova. Så godnatt, och mata inte monstret under sängen.

#blogg

Genom tiderna har det funnits vissa spelutvecklare jag haft fullt förtroende för. Det innebär i stort sett att jag varit beredd att köpa alla spel de släpper utan att läsa några recensioner eftersom jag vet de är bra. ID Software, Blizzard och Westwood har varit sådana. De senaste åren har det i stort sett bara funnits ett, nämligen Creative Assembly. Få spel har fångat mitt intresse och gett mig så många timmas underhållning som de i Total War-serien.

Varför fullkomligt älskar jag då inte Medieval 2? Med Rome - Total War satt jag till och med och spelade demot i flera dagar. Medieval 2 demot däremot testade jag en gång och blev rädd för hur oengagerad jag var. Idag gjorde jag ett nytt försök och blev något mer positivt inställd, men känslan att det var strategispelens strategispel fanns absolut inte där. Jag hoppas jag har fel och att kampanjläget i fulla spelet fångar in mig som det gjort tidigare. Men är det bara jag som fått rädslan att tidernas bästa strategispelsserie inte längre lyckas leva upp till de skyhöga förväntningarna som ligger på det?

#blogg

Det förklarar ytterligare varför vi hörde att många Galaxies spelare gått över till Ryzom. Själv slutade jag spela galaxies för 1.5 år sedan.. så därför jag missat det.

Ska inte säga att det är så generellt, men i 1280 så var det problem, i 1024 funkade det fint. Samma resultat på både en stationär och bärbar.

Ojsan, hade tydligen råkat skriva in en gammal spec. Uppdaterat nu. Även om grafik inte är allt hade den där riggen faktiskt haft svårt att göra Prey rättvisa.

För att inte skriva alltför långa recensioner endast för skrivandets skull så tar jag oftast inte upp sådant som varesig utmärker sig som dåligt eller utmärkt. Att skriva att ljudet och musiken får godkänt och att det inte är något fel på rösterna ger inte läsaren något mer.

Är det inte något exceptionellt med grafiken så bedömer läsaren oftast detta bäst från bilderna eftersom vilken typ av grafik man uppskattar ofta är så subjektivt. Det här spelet var inte fult, men inte heller någon bländande skönhet.

Storyn brukar jag undvika att skriva om helt enkelt för att inte riskera att säga för mycket. Jag nämnde att den var bra, mer speciell än det var den inte heller.