Inlägg av StormCraXx
Inlägg som StormCraXx har skrivit i forumet
När det dyker upp massa nytt material utan Blizzard själva som avsändare är det lätt att tro att det är läckor, särskilt efter helgens trailer.
Materialet dök inte bara upp utan avsändare, det postades på diverse stora nyhetssidor. Alla sidor nämner väl varifrån de fått sitt material i det här fallet? Den enda sidan som inte gör det vad jag har sett är FZ. Teamliquid.net skriver att det är blizzardmaterial i sin förstasidenyhet. Gametrailers skriver att det är officiellt material från blizzard. Ign är väldigt tydliga med att det är Blizzard som visar upp nyheterna i sin artikel. Jag har förståelse för att man inte väger varje ord på guldvåg i en snabb nyhetsuppdatering, men då får man också räkna med att bli utvärderade av uttråkade surfare som mig.
Alltså, det är inget som har läckts, det är Blizzard som har visat upp spelet för bland annat teamliquid.net.
Deras preview hittas här:
http://www.teamliquid.net/forum/viewmessage.php?topic_id=2282...
Ganska klumpigt av FZ att först skriva en nyhet om att HoS kommer visas upp för press i maj. Sen i slutet av månaden verkar man ha glömt detta och skriver förvirrade nyheter om "läckor". Det enda som läcktes var en kort teaser-trailer för några dagar sen, det här är en riktig förhandsvisning av spelet för bla fansidan teamliquid.net
SC2, With friends like me, ouweschater!
En gång, fanns det en blogg. Bloggen hette Starcraft 2-bloggen och skrevs av StormCraXx. StormCraXx skrev många krönikor om hur han besegrade sina fiender.
Detta är dock inte en krönika skriven av StormCraXx.
Ty, det fanns en ännu större krigare, en mästare av de tre raserna, ett strategiskt geni, vars dådkraft och hårdförhet StormCraXx blott var en skugga av. Denne legendariske krigares namn var ouweschater.
Det här är ouweschaters egen historia, förtäljd av honom själv. Det är främst en historia om en taktisk snilleblixt, som fick till och med den mäktige StormCraXx att tappa hakan.
Krönikan om ouweschater:
Jag, ouweschater, anlände till slagfältet och reste mitt Högsäte på en vindpinad kulle västerut.
Ett magnifikt Högsäte!
Morgonen var kall och klar. Jag skådade min allierade, en krigare vid namn StormCraXx på en kulle österut. Han var av den uråldriga rasen Protoss.
De Förstfödda är i sanning mäktiga byggherrar!
Hur uråldrig denne StormCraXx än var så var jag i begrepp att visa honom något som skulle få till och med en Protoss att häpna. Jag åkallade guden Lift-off och se! Mitt Högsäte svävade i luften!
Ett herresäte, höjt över alla andra!
Jag visste att våra fiender var lokaliserade norrut. Fast besluten att inte låta de värdefulla guldmineralerna falla i deras händer lät jag mitt svävande Högsäte bege sig ditåt. Våra fiender hade sig en diger överraskning att vänta!
Min allierade klagade dock en smula på min taktiska snilleblixt. Vad lite han visste...
I hopp om att undkomma upptäckt från våra fiender gömde jag mitt herresäte noggrant. Dock syntes det mig att gudarna ej var på min sida, ty fiendens svävande kunskapare upptäckte nästan genast mitt Högsäte.
Frukta ej, mina trogna.
Jag påbörjade skyndsamt resandet av en barrack, en smedja och en förskansning. Men ack! Fienden kom hastigare och i större antal än någon hade kunnat sia om.
Med tänder och klor anföll de vilda horderna mig!
De usla hundarna gav sig på mina trofasta trälar.
Blod och förödelse!
Mina trälar offrade mången tapper man ur sin skara för att slå tillbaka anfallet.
Med fruktansvärda förluster.
Varsamt och med spejande blickar återupptog de få överlevande sina sysslor.
En sorgens dag.
Under tiden hade de första förstärkningarna från min hitintills oduglige allierade StormCraXx anlänt. Jag smålog åt honom, i sin iver att ge sig in i striden hade han rest dubbla Vägportar och hans styrkor tog sin post på min ramp. Man kunde nästan tro att han inte litade på min hårdförhet.
Hans otränade styrkor blir hårt ansatta
Min allierades styrkor begav sig oklokt nog djupare in i fiendens marker.
Dårskap.
Och blev bortdrivna.
Det saknades en karismatisk ledare som mig, ouweschater.
Men säga vad man säga vill om Protosserna och deras ledare StormCraXx, deras törst efter stridens raseri var stor. De åkallade ständigt Kronos, tidens härskare, i sina tempelmässor och bad för att han skulle välsigna deras Vägportar och föra Zealoterna snabbare till slagfältet.
Deras liv för Aiur.
Det var som lugnet före Ragnarrök.
Några tappra få.
...Genom rymdens ofattbara vidder färdades Aiurs söner och larmet från deras strid skakade själva jorden under deras fötter...
En storartad kamp.
Mina trupper var för värdefulla för att riskeras i strid, som en vis krigsherre offrade jag min allierades trupper först.
Så säger jag, ouweschater!
I sin iver att försvara mig, ouweschater, hade min allierade StormCraXx positionerat sina trupper långt norrut. Fienden utnyttjade detta enkla misstag genom att de cirklade runt hans styrkor och attackerade hans värdefulla mekaniska arbetare.
Detta hade aldrig hänt mig, ouweschater!
Men trots detta enkla misstag lyckades min allierade driva bort fienden när han väl omplacerat sina trupper.
Hans gruvdrift var dock en skugga av sitt forna jag
Under tiden hade jag, ouweschater, andra problem. Fienden utnyttjade min allierades hastiga trupptillbakadragande för att anfalla mitt högsäte!
Det var dags att de fick smaka på min fruktade fortifierade försvarslinje!
Jag, ouweschater, gissade att de inte hade räknat med min Planetära Fästnings oerhörda makt. Ty vilken Terran bygger sig en Planetär Fästning först? Ingen utom jag, ouweschater...
Fruktansvärda förluster för fienden!
Och dårarna fortsatte att anfalla!
Jag, ouweschater kunde inte annat än att hånskratta vid stridens slut. 18 enheter hade fallit för min mäktiga fästning.
Jag fröjdades länge efter den utdragna slakten!
Min allierade gjorde ett försök att beröva mig, ouweschater, från min rättmätiga ära och anföll fienden!
Han klagade även på sin gruvdrift.
Den skurken tog all ära när han ensam, desperat anföll in i demonernas högborg.
Ära som borde varit min, ouweschaters!
Efter sitt desperata, men ändock lyckade anfall hade han fräckheten att be mig, ouweschater, om guld.
Mitt guld, bara mitt!
Jag, ouweschater, lät hellre mitt guld stå på kö i mina barracker än att ge dem till den fähunden!
Hehehe!
Fast besluten att min allierade inte skulle få någon av min ära den här gången, passade jag på att ta mina knektar och anfalla. Min allierade svor över min kvicktänkthet.
Jag, ouweschater slog dövörat till för hans lama protester!
Jag, ouweschater, stötte dock på mer motstånd än jag hade räknat med. Fienden hade en eldsprutande drake i sitt läger!
Mina knektar kämpade och dog tappert.
Min allierade rensade upp det sista motståndet på slagfältet. Jag, ouweschater beslöt mig för att ge mig själv lite välförtjänt beröm. Utan mitt lagspel, min taktik och mitt samarbete hade vi aldrig lyckats bärga denna segern!
Visst är det tokigt, men det fungerar.
Så slutar krönikan om ouweschater.
SC2, Balls to the wall.
Matchen var 2v2, jag och en polare satt med skype och var taggade. Battle.net hade valt att placera oss i LEAUGE of AWESOME LEGENDARY DUDES, även känd som Platinum Leauge. Han var Random (Zerg), jag var Random (Protoss). Motståndarna var Terran och Zerg.
Efter en trevande start har våra motståndare fått upp en liten armé och väljer att attackera mig.
Varför just mig?
Jag gör som jag brukar göra, backar hem och börjar bygga tre stycken photon cannons bakom mina gateways.
Även kända som OhCrapOhCrap-Cannons
Tur att man har en polare i 2v2. Det hade varit svettigt annars. Även om jag brukar få fajtas halva striderna ensam innan han dyker upp...
Hell, it´s about time...
Efter att vi har drivit iväg motståndarna, så infinner sig ett kort lugn. Bägge sidorna bygger upp sina styrkor. Våra fiender gör sitt drag och skickar ett gäng med mutalisker till polarens expansion. Hans ekonomi är i fara. Jag får stå för anti-air biten.
Jag tar hand om det här. Bara att blinka efter. Åh, jag har visst inte researchat blink än...
Under tiden som jag springer och jagar mutalisker genom tre baser, så går polaren in genom fiendens bakdörr för att göra en räd med sina burrow-roaches.
Överraskning!
Han gör lite skada på fiendebasen, innan de dyker upp och driver bort honom med hjälp av scans. Motståndarnas sista mutalisker flyger över mina photon cannons och dör. Mina muta-buster-stalkers dyker upp och förstärker honom, så vi går in i deras bas igen. Vi blir dock slagna och bortdrivna av fiendens kombinerade styrkor.
Siege Tanks. Aj.
Dags att se över våra styrkor. Våra motståndare har en imponerande blob efter att ha söndrat och härskat i föregående stridigheter.
Vi kommer behöva sätta in de tyngsta, tuffaste enheterna vi har mot den här bloben!
Min arme med stalkers rör sig ut för att försvara polarens expansion. Hoppas han har några riktigt, riktigt tuffa enheter att sätta in...
Han har Zerglings...
We´re screwed?
Zerglingsarna pallar inte. De vägrar ge sig på fienden i en självmordsattack och väljer istället att hoppa in i ett Nydus Network.
Mot Sherwoodskogen!
Eller iallafall motståndarens bas!
It´s time to go Frank Herbert on their asses!
Jag harassar motståndarnas blob med min armé så de har svårt att fortsätta vidare in i polarens bas.
Backa tillbaka...
Anfall...
Blink!
Under tiden som fiendens roaches river polarens bas...
Obra.
...Så river polaren 70+ speedlings alla fiendens baser och expansioner.
Bra.
Fienden avslutar polarens bas och börjar röra sig mot mig. Deras två huvudbaser är nu samtidigt i ruiner, likaså deras tre expansioner. Min bas och expansion är nu de enda baserna på hela kartan som samlar resurser. Mina ärrade stalkers ställer upp sig i en sista stridsformation för att ta emot fiendens doomblob. Om de bara på något sätt kan överleva...
Stalkers, tonight, we dine in hell!
Hold the line!
Hold the li..
Hold th..
*Dödsrosslingar*
Polarens Zerglings är klara med sitt och springer för att hjälpa mig.
Kavalleriet kommer!
Zerglingsen uppehåller iallafall motståndarna.
Ett litet tag.
Under tiden har jag byggt mig en Colossus och fortsatt warpa in Stalkers. Backar tillbaka och skjuter roaches samtidigt. Polarens sista få roaches röjer marines bakom.
Thermal lances, meet roaches. ROACHES, MEET THERMAL LANCES!
Backar långt, långt tillbaka. Warpar in mer stalkers! Fienden försöker gräva ner skadade roaches, men colossusens thermal lances bränner sönder dem ändå.
Brinnande roaches överallt, mmmm.....
Efter episka stridigheter är fiendens krigsmakt bruten. Våra hjälteenheter pushar ut för att börja avsluta resterna av den sista motståndarbasen. Motståndarna skriver GG och lämnar. 1 vinst bärgad i platinaligan för oss.
SC2 Battle Report (Img heavy)
Så, jag tänkte prova bloggfunktionen på forumet och samtidigt skriva en Battle Report i Starcraft 2.
Jag valde random och spawnade som blå protoss.
Min motståndare var röd protoss.
Jag börjar lite slappt med nån form av tech build, Pylon -> gateway -> gas -> cybernetics core. Jag hoppades att motståndaren var noob och skulle turtla i basen hela matchen. Förhoppningen faller dock när motståndaren scoutar mig först. Min scout hittar motståndarbasen och ser det här:
En dubbel gatewaybuild. Oh crap :S Jag överger tankarna på void ray tech och slänger ner en till gateway och en forge.
Hans vilda horder av Zealots anfaller, men mitt försvar är online.
Han försöker slå ut pylonsen som powerar cannonsen. Han lyckas nästan.
Victory! Jag utnyttjar faktumet att hans early rush failar och tar en expansion. Techar till en Colossus för att ta hand om hans eventuella horder av Zealots och Stalkers.
Eh...en hord av arga Immortals? De som gör bonus i skada mot mina stalkers och tar reducerad skada av min Colossus? Oh crap. :S
Adjö, herr Colossus.
Men mina stalkers will surely hold the line!
...Eller inte...
Han dödar mina expansionsprobes och går rätt in i min main. Han targetar mina två pylons som powerar två gateways, en cybernetics core, en forge och två cannons. Jag försöker micra mina patetiska styrkor och göra skada på honom.
Pylonsen är nere. Det ser mörkt ut i min bas.
Men mina cannons fixar biffen.
Efter en kort paus dyker han upp igen, med en fet armé. Jag börjar känna mig som Polen under andra världskriget.
Han är inne i min bas igen. Jag funderar på att skriva GG vid det här laget.
Okej, jag har nu två gateways, tre cannons och en observer.
Där går min forge och min cybernetics core. TT
Mina två zealots och en immortal anländer för en final stand... >:/
Och driver bort honom, igen! Starcraftgudarna är på min sida idag.
Jag warpar in en runda med Zealots och nån immortal. Min observer i hans bas ser dock något jobbigt: Han har Void Rays.
Mitt Antiair: Inte så mycket. Dum som han är så låter han mig targetfira hans void rays med mina två stalkers och tre cannons.
Jag slår tillbaka honom, ännu en gång.
Han har fortfarande inte tagit sönder mitt expansionsnexus, så jag återbygger probsen där för andra gången och tar en till exp nere i hörnet. Scoutar och ser att han har en egen exp uppe sen ett tag tillbaka. Jag skickar dit hela min armé.
Och dödar den. Pushar mot hans main. Där jag och min armé stöter på hans styrkor.
Som jag krossar.
Ger mig på hans naturalexp som han har startat nyligen. Men vad är detta han har i bakfickan? Dark Templars!
Synd för honom att jag hade en observer i hans bas. Jag dödar de två DT:sen och spammar attack move mot hans bas, när han ger upp och leavar.
Victory! Det var en riktigt jämn match där jag hamnade i en defensiv position nästan hela matchen, han var lite för dålig på att utnyttja sitt övertag och ville avgöra för snabbt, det gick nästan. Några få, välplacerade inwallade cannons gav honom väldigt mycket trubbel.
Han kunde skickat sina void rays bakvägen, eller containat mig och tagit massa expar, eller macrat lite bättre, så hade han nästan säkert vunnit. Att techa DT:s när jag har Photon Cannons och byggnaden med Observers i är också bara dumt.