Inlägg av Love
Inlägg som Love har skrivit i forumet
Höstlov i Afrika
Okej, titeln får mitt lov att låta lite mer spännande än det faktiskt var. Med Afrika syftar jag i det här fallet på Far Cry 2 och inte något någon häftig upplevelse IRL. Hursomhelst, efter lite lanande med ett par kompisar blev jag "tvingad" till att åka till familjens landställe i fiske/sommargästbyn Mollösund som i sin tur är placerad på ön Orust, västkusten. Jag såg dock till att jag fick med min dator för att kunna spela Far Cry 2.
Nu tänker jag inte dra igång någon lång recension av spelet, vill ni läsa det får ni antingen köpa PC Gamer eller gå in i forumtråden. Vad jag däremot tänker svamla om idag är det här med berättande och diverse liknande saker i spel. Jag älskar nämligen allt som har med story och handling att göra. Hypen inför FC2 har varit nästintill enorm och vad jag framförallt hängde upp mig på var snacket om alla de val man skulle ställas för och konsekvenser man sedan skulle bli tvungen att handskas med. Nu blev det ju tyvärr inte så. Tvärtom så var det kring det här som spelet sjönk som en sten. Det fanns inga som helst konsekvenser att av det jag gjorde, uppdragen återupprepades gud vet hur många gånger och slutet var något av det värsta jag varit med om. Jag fick inte ens välja vilken fraktion jag ville tillhöra, efter ett tag såg spelet till att jag vart tvungen att göra uppdrag för dem båda utan någon som helst förklaring.
Överlag var dock spelet utmärkt och jag hade verkligen kul när jag lirade. Men, det här med historien fick mig att tänka lite. Skulle jag få beskriva det perfekta spelet (enligt mig, såklart) så är det just ett actionspel i en öppen värld med stark story och mycket valfrihet. Ett shooter-RPG helt enkelt. Nu finns det ju en massor med spel som kommer i närheten av det jag har i åtanke. Men att verkligen, verkligen lyckas med ett sådant här spel är nog bland det svåraste man skulle kunna göra. Förutom detta med handling och valfrihet behöver man dessutom en öppen värld, snygg grafik och välgjorda actiondelar med variation. Och det var just det jag hoppades att Far Cry 2 skulle kunna uppnå. Tyvärr föll det på en del väsentliga saker, så nu sätter jag mitt hopp till Fallout 3 och Deus Ex 3. Någon gång kommer någon utvecklare att lyckas...
13:e november
För de flesta på forumet ringer det ingen klocka när de hör det datumet. För mig, och ett par miljoner människor till, gör det det. Wrath of the Lich King släpps. Lite sorgsen måste jag medge att, ja, jag spelar WoW. Jag har haft ett uppehåll från sommarens början tills nu, men den trettonde november är jag fast igen. Det är något nästan magiskt med det här spelet. Man kan inte riktigt bli fri.
Många kommer säkert rycka sitt hår när de ser det här, men World of Warcraft toppar min lista över bästa spelen någonsin utan problem. Jag skulle verkligen vilja säga att jag gillar Half-Life 2, Baldur's Gate 2 eller Deus Ex bättre, men det vore att ljuga för mig själv. Jag har lyckats spendera hundratals timmar WoW, utan att någonsin helt och hållet tröttna på spelet. Visst, jag har lyckats hålla mig borta ett par månader flera gånger, men jag kommer alltid tillbaka. Det är egentligen det bästa betyget jag kan ge ett spel. Att man inte kan sluta spela (tillika vad man kan säga om ganska många droger, hmmm...).
Freebies
Som om ni inte redan var avundsjuka nog på min situation kan jag stoltsera med att jag genomförde en lyckad räd mot redaktionen och fick med mig lite freebies hem.
Två härliga spel(geek)-T-shirtar, check.
Ett headset á la Razer Barracuda, check.
Och så kronan på verket, en Headcrab i tyg. Så häftigt det kan bli.
Jag kallar den Lamarr för tillfället
The Return
Efter en lång och stärkande helg var det dags att återvända till galenskapen. När vi senast lämnade kontoret var det lämning och mängden stressframkallande hormoner kunde antagligen mätas i liter hos Thomas och Petra. Så döm om min förvåning när jag åter trädde in på kontoret och upplevde ett lugn som bäst kan beksrivas som harmoni. RR kommer säkert flina åt det här, men skillnaden var tydlig.
Hursomhelst, lämning av ett nummer betyder att det är dags at börja jobba på nästa. Så en stor del av gårdagen gick åt till att få se lite av den processen. Först fick jag åter studera plannern som de arbetar utifrån medans Thomas förklarade lite av varje. På eftermiddagen var det dags för redaktionsmöte med Bennet och än en gång lyckades jag ta mig in och spionera. Samma regler gäller though, inget avslöjas av mig iaf. Resten av tiden har spenderats på att arbeta med en längre och mer välskriven World of Goo recension som kommer läggas upp här på sajten senare. Förhoppningsvis blir den tillräckligt lockande för att få fler att prova detta underbara lilla spel.
Nu skriker magen dock, det är dags att hugga in på min carbonara.
Vi hörs
/Love
In Der Fuerher's Face
Goo
Thomas, stackarn, kämpar för sitt liv för att få klart novembernumret nu och verkar ha bostatt sig på redaktionen 24/7. För att låta honom spendera så mycket tid som möjligt på tidningen ägnades dagen åt lite spelande i det legendariska spelrummet. Och det spel som dagen ägnades åt heter närmare bestämt World of Goo. Om ni inte hört talas om det sedan tidigare, det är okej. Det hade inte jag heller. Men jag är glad att jag har det nu.
World of Goo beskrivs lättast som ett indiepussel-spel. I korta drag går det ut på att i The World of Goo bygga broar och torn för att ta sig förbi olika hinder på korta, kluriga banor. Tornen byggs av Goo, små gulliga bollar i olika färger, som beroende på sort har olika förmåger. Vissa är lättantändliga, andra stretchiga, men alla behövs i olika kombinationer. Det där var väl det grundläggande, och det verkar inte vara annorlunda gentemot ett ordinärt flashspel. Men det här är mycket mer än så.
World of Goo är utvecklat av 2D Boy, ett team bestående av Kyle Gabler och Ron Carmel, två f.d EA anställda som hoppade av från sina välbetalda jobb för att låta kreativiteten flöda i egna projekt. Schysst av dem att göra det, för det har resulterat i ett riktigt mysigt spel för alla oss andra.
Spelmekaniken funger perhört bra, med gravitationen som drar i dina Goo-torn att hela tiden ta hänsyn till. Bygger du en bro rakt ut i luften kommer det att svikta nedåt mer och mer desto längre du bygger. Tar du bort en Goo från botten av ett torn kommer det rasa precis som man kan tänka sig att det borde. Det hela är alltid logiskt utan att man behöver göra avkall på kreativiteten när man konstruerar sina torn.
Storyn förs framåt av skyltar, signerade av den mystiske "The Sign Painter" och är både rolig och smart.
Utöver den excellenta fysiken så är både grafik och ljud kungligt gjorda. Hela spelet är animerat i tecknad 2D med vackra och varierande bakgrunder, och musiken (som 2D boys också gjort själva) passar väl in på banorna och bättrar på den gemytliga stämningen ännu mer.
Spelet har till och med multiplayer där det gäller att bygga det högsta tornet med de Goo's du fick över från kampanjen. Det enda jag egentligen kan se som dåligt var att det blev lite långtråkigt efter en stund, eftersom banorna i vissa fall blev ganska snarlika och många. Allt som allt tog det ca 4-5 timmar att ta sig igenom.
Time well spent tycker jag.
Peace
/Love
*Edit* World of Goo får 4/5 Toasters. Kanonkul.
Hej. Vem är du?
Ja, nu vet ni vad det här är för blogg och hur det står till på redaktionen. Men, ni vet inte vem som skriver allt! Detta måste åtgärdas. Det kräver en presentation.
Let us begin with the basics. Jag heter Love Hansson och är 15 år gammal. Det betyder att jag går mitt sista år i grundskolan, vilken i det här fallet är Mälarhöjdens skola. Det, i sin tur, leder mig in på mitt boende. Jag bor tillsammans med en pappa, en mamma, en lillebror och en lillasyster ute i villaförorten Mälarhöjden, mitt ute i ghettot på röda linjen, söder om Söder. Där bor också min dator och mina PC Gamer tidningar :). Underbara maskin, 4-kärnig processor, 4 GB RAM, 8800 GTX-kort, 22" skärm...
Eh.
Eftersom det här är ett spelforum, så ska jag självklart nämna vad jag spelar för något. Uppmärksamma personer såg i igårdagens bloggpost att jag just nu har som projekt att ta mig igenom klassiska Deus Ex.
Utöver det så är jag ganska stolt över min spelsamling. Lirar det mesta, RTS, FPS, RPG, MMO, you name it.
Äger också en krysslåda, men den står till stor del och samlar damm just nu till följd av en crappy TV.
Annars då? Jo, trots en förkärlek för mer eller mindre nördiga aktiviteter umgås jag mycket med ett par goda vänner och tränar en del nuförtiden. Spelade fotboll och innebandy förut, men tack vare dåliga tävlingsnerver och taskig bollkänsla, så blev det tråkigare med åren. Slutade för ett par veckor sen och tränar nu istället bujinkan budo taijutsu och stentuffa bågskytte.
Livet leker, ska hitta på nåt att göra nu.
/Love
p.s: Fick pröva Battlefield Heroes igår. Skoj!
Day One
Steg precis ut ur duschen efter ett träningspass (huzzah!) och tänkte att jag skulle skriva lite om vad som står på här på PC Gamer efter två dagar som praktikant. Jag dök upp på redaktionen igår morse med ett glatt humör och hälsade på Thomas och Petra.
Jag tycker lite synd om dem, de har stressigaste veckan possible just nu med lämning av megafeta novembernumret (tro mig, det är bra) och dessutom mig att ta hand om. Ouch.
Hursomhelst, Thomas visade mig runt lite och förklarade vad de höll på med och liknande.
Efter en stunds ihärdigt lyssnande på Tveskägg ryckte plötsligt Joakim Bennet tag i mig och släpade ut mig på en bakgård där jag fick agera modell för den oerhört vackra bild som bepryder min blogg.
När jag kom tillbaka upp blev jag satt på plats och fick den först lite överväldigande uppgiften att föra in alla spel från det senaste årets PC Gamer i en databas. Japp, en databas dit alla betyg, artiklar och liknande info ska föras in. En ganska massiv uppgift som jag knappt hann börja med innan det var dags för lunch tillsammans med Thompa, Petra, Jocke och John från FZ.se.
Efter en smaskig lunch som PC Gamer tog notan för återgick jag till det stillsamma arbetet med databasen och höll på med det fram tills jag kom på att jag hade en pianolektion och blev tvungen att hastigt lämna 'Gamers HQ bakom mig.
Dag ett sammanfattad, jösses vad långt det blev. Tradigt att läsa? Lämna gärna en kommentar eller fråga.
Nu ska jag spela Deus Ex, vi hörs.
/Love
Huh? What's this?
Jo, god vänner, det här är praktikantbloggen! *dramatisk trumvirvel*
Som namnet antyder har jag genom diverse ljusskygga metoder lyckats nästla mig in i det allra heligaste, PC Gamers redaktion, i form av en oskyldig praktikant. Här sitter jag just nu tillsammans med redaktör Tveskägg och Petra ('Gamers layoutare) och arbetar hårt med att ta reda på så mycket jag kan om kommande nummer. Min heder och moral håller mig dock borta från att avslöja frukten av mitt spionage för resten av er *host* "gåvor" lämnas i förseglade kuvert" *host*. Eh...
Anyways, ni kommer få höra mer från mig de närmsta två veckorna, så håll utkik.
Ha det gott
/"Inside Man" a.k.a Love