Inlägg av Grimmy-

Inlägg som Grimmy- har skrivit i forumet

Laddningstider på konsol. Ens intelligens ifrågasattes inte av en jobbig tutorial utan man fick upptäcka själv. När det inte fanns tusen spel att välja mellan llärde man känna spelen mer på djupet.

Och - framförallt - : nyheter. Zelda var nytt. Doom var nytt. Quake var nytt. Nu är det få revolutioner och det är inte samma sak. Även om spelen är bättre (det är dem) överraskar de inte lika mycket. Mycket är gjort.

Därför jag mest spelar indie som vågar vara mer nyskapande.

Kolla rtings. De har mycket utförliga test. 32” är oftast dumt att köpa då det knappt görs bra tv i den storleken. Köp en vanlig tv på ca 40” istället. Billigare och bättre.

I ett litet rum funkar ljudet oftast helt ok. Det är i vardagarum som de gör bort sig.

Jag har haft alla Nintendos stationära konsoler. De exklusiva titlarna är helt enkelt för bra och unika för att missas. Visst har det under alla generationer funnits unika titlar på andra plattformar, men då finns det ofta alternativ i genren på en annan plattform. Men Super Mario Galaxy saknade konkurrens förra generationen och Super Mario 3D world saknar konkurrens den här generationen.

Men jag förstår om inte alla har råd att lägga så mycket pengar som det blir att köpa en konsol för att spela tio spel. Men som begagnatpriserna ser ut så kan man nästan köpa-spela-sälja utan förlust....

Har själv liknande hörselskada. Panorera ljudet är det viktigaste. Näst viktigast är att reducera dynamiken i ljudet. Finns en i windows som kallas loudness men det är inte så jättebra. Night mode, audyssey dynamic volume m.m. på receivers är ofta bättre. Dolby volume är ett annat exempel Detta hjälper ENORMT mycket om man har dålig hörsel på ett öra eftersom man då har dålig dynamik på det örat och genom att sänka dynamiken på ljudet så balanserar man upp. Dessutom så hörs svaga ljud mycket högre och det blir då lättare att höra t.ex. fotsteg. Med dålig hörsel är man ofta känslig för höga plötsliga ljud också och detta hjälper mot att man blir trött i öronen också!

Nackdelen är att ljudet blir lite trist. Det blir som radio ungefär: tydligt men platt.

Finns mycket annat man kan trixa med: parametriska equalizers, delay på olika öronen m.m. Är ganska insnöad på psykoakustik och mina erfarenheter är att de flesta andra försök att justera är för knepiga att få till för att fungera. Hörseln vänjer sig ju också vid att fungera på ett visst sätt i vardagen så försöker man kompensera för mycket med annat än hörapparat så kan det lätt bara bli sämre.

Mitt recept som jag kör själv är alltså: panorera ljudet och komprimera dynamiken. Har man bra koll på sin hörselskada kan även en parametrisk EQ fungera (t.ex. equalizer APO) och vara värd att leka runt lite med.

Variabel upplösning känns mindre störande än variabel fps i den här typen av spel. En sak som kunde blivit fint i den här generationen hade varit om konsolerna fanns i extra kraftiga konfigurationer. Tex en standard xbox och en 4k version för säg 5k extra som då klarar 4k i 60 fps. Sedan kunde spel ha särskild certifiering för att de har stöd för 4k versionen.

Jag vet inte vad som är fånigast. Att Good Old Games ska sälja *early access*-spel eller att CDON säljer vitvaror....

Både jag och frun är flitiga magic-spelare. Detta är inte samma sak och att jämföra är lite orättvist. Men magic har fungerat dåligt digitalt. Hearthstone går sin egen väg och kanske får kritik för enkelheten och mkt RNG. Men det är det som är styrkan. CS fick massiv kritik när det kom för att det var för simpelt och random jämfört med skillsbaserade quake. Men det var den perfekta balansen som gjorde att en skicklig spelare alltid vann stort i det långa loppet men att en nybörjare ändå kunde ta en billig frag eller få lotto hs som var del av framgången. Jag tror att hearthstone träffar helt rätt. Ett av de bästa spel jag spelat helt enkelt. Men visst är det causual!

Twilek:

Vad bra för dig. Då kan du sitta där med 24 fps och vetenskapliga referenser medan vi andra tar på oss foliehattarna, vässar våra hdmi-kontakter, och njuter av våra onödigt höga bilduppdateringsfrekvenser.

Utifrån ditt resonemang skulle jag även göra följande rekommendation:

Köp en riktigt billig dator som fixar 12 fps minimum. Sitt sedan med lapp för ena ögat och spela. Du kan ju varva ögon från dag till dag om du vill. Detta blir ju mycket billigare och lika bra eftersom ett enskilt öga maxxar vid 12 fps. Stereoeffekten av två ögon är ju rätt onödig när man spelar på en 2d-skärm ändå.

Kanske kan vara något för Xbox One? Jag ser det framför mig?

One box. One eye. Because 12 fps ought to be enough for any eye.*

* Eye patches sold separately.

Gillade verkligen mitt Dreamcast. Men även om Shenmue är en av de mäktigaste spelupplevelserna någonsin och Soul Calibur är världens bästa beat-em-up m.m., så gick de inte att komma från att spelen tog slut rätt snabbt. I slutändan var det bättre att pumpa ut många halvbra spel än en handfull fantastiska. Gamecube hade också några få fantastiska spel, men sedan tog det slut. Detta blev Segas fall och kanske blir det också Nintendos fall på sikt. Man tappar de som spelar mycket spel om spelen tar slut helt enkelt.

Jag spelade nog varenda bra och hyggligt bra spel som fanns på dreamcasten men det tog slut för fort...

Nej det är en framgångsaga att producera bra (men inte fantastiska) spel på löpande band. Gears of War, Halo etc. är lite av dagens lunch på en ok resturang. Det gör ingen besviken och man kan gärna äta samma sak om och om igen. Nu menar jag inte att Dreamcastens spel är så fantastiska idag om man ser till utvecklingen (det är de inte, de håller än idag men allt har gått framåt), utan mer att jag saknar spel som verkligen känns så unika och intressanta som de gjorde då. Och det är inte bara nostaligi. Ibland blir man överaskad på senare år också av något fantastiskt (Super Mario Galaxy, Walking dead) men allt som oftast är det bara mer av samma sak.... Tänk om de nya konsolerna hade en sådan bredd av unika och intressanta spel som Dreamcast när det kom, istället för bara spel som har en 3:a eller 4:a efter sig i namnet...

Håller verkligen inte med. Det finns många spel (absolut inte bara indie) som har budskap trots att huvudfokus är något annat. Typexempel är Bioshock.

Ungefär som Män som hatar kvinnor också har ett budskap, även om huvudnumret är underhållning.

Tittar vi historiskt så är det knappast de övertydliga exemplena som saknar något värde utöver budskap som går till historien. Istället är det samhällskildringar som har flera olika nivåer som folk läser om och om igen. Varför satsa på något annat för spelmediet?

Super Mario Sunshine?

RobbinC:

Ja men det beror ju lite på vilket spel det är. Vissa portar är ju dåliga. Men om vi tar t.ex. Dirt 3 så kan man få ut väsentligt mycket bättre grafik från en PC i 60 eller 120 fps. I övrigt är spelet samma.

Skillnaderna har ju framförallt varit FPS och upplösning samt kvalitet på grafiken (t.ex. texturer) i den här generationen. Spelen har ju varit ganska lika i grunden för multiplattform.

Har hela tiden misstänkt att de använde sig av det klassiska psykologiska knepet "dörren i ansiktet" . Först begär man helt orimligt och sedan backar man och då framstår det andra som bra i jämförelse. Smart pr-kupp

Som det tidigare varit inne på är ju grundproblemet att den inte tillför något. Detta är synd för om de hade spelat sina kort rätt kunde Wii U varit en Xbox 360/PS3 ersättare som dessutom innebar en hög med exklusiva nintendospel (Mario, Zelda etc).

Nu släppte de den för tidigt. De skulle släppt den samtidigt med PS3 och xbone och sett till att ha haft samtliga klassiker färdiga. Wii klarade sig på att de hade wii sports och zelda två starka titlar.

Med tanke på konkurrensen så var det inte så illa den de valde. Även om det är världens fulaste spelkonsol någonsin. Det enda som slår den är en helt pimpad sega mega-drive (med 32x osv.)

Äsch, detta är ju ett mål att sikta mot det tror ju inte själva på det

tillägg angående påverkan. Resultatet kan lika gärna ha uppstått av att de som far illa av att spela våldspel undviker dem. Sett ur det perspektivet är detta ungefär lika spännade som att upptäcka att en grupp som spelar fotboll aktivt är mer intresserade av sport än en grupp som inte spelar fotboll.

Nä fy vad trött man blir på meningslösa studier. Till forskarnas försvar ska sägas att det ÄR svårt att undersöka de här frågorna. Men bättre då att man låter bli och sparar sig till ordentligt undersökningar än gör sådana här halvmesyrer som bara missuppfattas i media... *suck*

För det första kan studien inte säga något om påverkan. Det är inget experiment utan de som spelar spel mycket eller litet kan skilja sig åt på en rad olika aspekter. För det andra är det inte lätt att uttala som att det är våldet och inte andra saker som ligger bakom det hela. För det tredje är studien märklig statistisk. Tittar man på sadness-effekten har den så lite variation att man kan ifrågasätta dess validitet. Ingen blev ledsen helt enkelt och testet är förmodligen inte signifikant med en vettigare statistisk metod än den som de använt. Dessutom är det bra märkligt med ensidigt t-test för en interaktionseffekt för sömnkvalitet och den är alltså *inte* statistiskt säkerställd om man använder normal standard för den analysen....

30 deltagare är dessutom så förbannat dumt litet urval att man borde refuserat studien direkt. Hur tänkte man med power-analyserna?

Sist, men inte minst, är det fynd man hittar stöd för - hjärtfrekvensen, tämligen banal. Vi vet inom psykologin att man habituerar och det är därför helt självklart att man blir mindre exalterad av ett normalt stimuli än ett mindre normalt stimuli. Mer allvarligt hade ju varit om de som spelade mycket våldsamma spel i vanliga fall mådde dåligt av detta (vilket de alltså inte gjorde) då hade det varit ett uppseendeväckande resultat. I nuläget är det svårt att förstå relevansen för detta.

Men visst, man blir avtrubbad inför våldsamma spel om man spelar mycket våldsamma spel. Något annat hade varit otroligt märkligt.

Håller med CFW: jag vill verkligen älska the witcher-spelen men det går bara inte.

En faktor för mig är det estetiska. Spelen är helt enkelt i min smak brutalt fula. Man kan lösa en del genom att sänka grafiken så man slipper alla detaljer men inte hela vägen. Själv art-designen är så extrem att jag undrar om jag spelar Super Mario Kart eller ett rollspel. Det ser helt enkelt hemskt ut. Lägg därtill att animationerna i spelet är så otroligt ryckiga och hela spelet känns "konstigt" när man spelar det. Allting känns helt enkelt så hafsigt gjort. Hade spelet varit lika öppet som t.ex. Skyrim hade jag nog haft överseende...

Nåja det kanske är fel på mig men kan bara inte begripa hur någon kan tycka att de där bilderna är vackra

Tramsade bort det med heroes? HoM & M 1 - 3 var ju helt fantastiska.