Kanadensisk vinst när den storslagna Starcraft 2-turneringen nådde tids ände

Det här kommer säkert låta malligt, och jag har inget sätt att bevisa detta förutom en ganska obskyr kommentar i slutet på fredagens artikel om MLG Orlando, men redan i fredags när jag såg EG HuK spela på huvudskärmen sa jag till de bredvid mig på pressraden framför den stora scenen att detta skulle bli HuKs MLG. Inte nödvändigtvis att han skulle vinna – i princip alla jag pratade med i Orlando var övertygade om att Bomber skulle ta hem det hela – men när den blyge lilla grabben från Kanada skriver kärleksbrev till publiken i spelchatten och ritar hjärtan i sina waypoints när han probe-scoutar, samtidigt som han utklassar en av Sydkoreans mest framgångsrika proffsspelare MC, finns det inte någon i publiken som inte håller på honom. HuK har en otroligt stark fan-bas som jag tror motiverar honom mer än något annat att träna så hårt som han gör och att ständigt vara på resande fot från turnering till turnering.

Senast jag såg HuK och MC spela mot varandra var i Code S i GSL för någon månad sedan, då MC klev segrandes ur striden och ännu en gång grusade det största ”utländska” hoppet för GSL pokal sedan Jinro i våras. När de möts på MLG Orlando under fredagkvällen är det tydligt vem som är den bättre spelaren. HuK visar prov på starkare microhantering av sina enheter och en större förståelse för spelets nyanser och taktiker, och besegrar den koreanska stjärnspelaren utan större problem i gruppspelet. När de sedan möts igen i finalen på söndagen, i en förlängd serie i bäst av sju matcher där HuK redan leder med 2-1 finns det inte längre några tvivel om saken: HuK sveper mattan under fötterna på MC i två snabba matcher och vinner MLG Orlando överlägset. Kanske är det för att han är på hemmaplan och har över tusen fans på plats som vrålar hans namn i körsång, kanske har han helt enkelt tränat mycket hårdare, men samtidigt som MCs stjärnstatus sakta tynar bort så lyser HuKs starkare än någonsin tidigare.

Det här med hjärtan är tydligen väldigt populärt, vare sig det gäller Probe- eller hand-varianten

En lustig grej under helgens gång när man gick runt inhägnaden där den öppna delen av StarCraft2-turneringen pågick, var att det då och då vid vissa tidpunkter under dagarna samlades ett gäng åskådare vid ett av borden. Normalt kunde man enkelt snegla över axeln på de som satt och tävlade i spelarområdet, men varje gång allas favorit-Protoss WhiteRA slog sig ner vid ett tangentbord trängdes hundratals fans bakom honom i hopp om att kunna få se prov på hans specialtaktiker och patenterade Warp Prism-drops. När än han inte spelade blev han omringad av fans som ville ta kort med honom eller få sitt tangentbord signerat. Tyvärr tar inte WhiteRA sig längre än ett par matcher in i slutspelet innan han blir utslagen, vilket även är fallet för våra två svenska hopp: Haypro klarar inte att hantera koreanska Polts tidiga bunker-rushar och aggressiva marinespel, och SaSe åker ut mot SlayerS BoxeR efter en hårdspelad tredje match på Tel’Darim Altar.

Dennis kamouflerar sig bland de mest dedikerade fansen för att med sin kamera föreviga WhiteRAs profil för efterlevande

Överlag är dock slutresultatet från MLG Orlando någonting att vara glad över om man som jag hoppas på en internationellt utspridd topp i StarCraft2-världen, istället för en scen som helt domineras av de koreanska proffsen. HuK bevisar för oss att om man tränar hårt och har stort hjärta kan man besegra oddsen och vinna ännu större. Särskilt om man dessutom har top3-micro och tusentals fans som hejar fram en.

Söndagens bästa match: IdrA mot Bomber (Zerg mot Terran) är en otroligt välspelad serie mellan två av världens främsta macrospelare, där varje match sträcker sig mot eller bortom 30 minuters-gränsen och matchbalansen ständigt svänger. Absolut sevärd!

Söndagens ögonblick: När SlayerS BoxeR tar sig an IdrA i slutspelet, efter att ha förlorat deras första matchup. Tidigt inser han att han inte har någon chans mot IdrA om han låter honom bygga upp sin ekonomi för länge, så istället väljer han att attackera honom tidigt på de fantasifulla sätt som bara BoxeR kan. Uttrycket på IdrAs ansikte är prislöst när han sakta märker hur ännu en utökad serie där han startar i ledningen håller på att glida honom ur händerna.

Skicka en rättelse