Rapporter som hävdar att det inte finns något samband mellan våldsam underhållning och våldsdåd i verkligheten, och vice versa, kommer titt som tätt. Den senaste, skriven av psykologen Christopher Fergusson, är dock en av få som spänner över en längre tidsperiod - de har studerat våldsskildringar i underhållning sedan 1920-talet och jämfört dessa med utvecklingen i samhället. Man kan bland annat se att filmvåldet ökade under 1900-talets andra hälft medan det sociala våldet faktiskt minskade.
Detsamma gällde spel. Fergusson har studerat ESRB-utlåtanden (amerikanska motsvarigheten till PEGI) från 1996 till 2011 och jämfört mängden våldsklassat innehåll med rapporter om ungdomsvåld och även där sett att det fiktiva ökat och det verkliga minskat.
I sin rapport, som publicerats i Journal of Communication, riktar han också kritik mot studier som säger sig se ett samband. Han menar att dessa ofta genomförts i laboratorium som inte avspeglar verkliga förutsättningar.
Eftersom studien inte nämner rockmusik får vi anta att det fortfarande är lika skadligt.
