Efter ett år fullt av halvfärdiga releaser är det frågan alla ställer sig: Hur resonerar företag som gång på gång släpper trasiga titlar?

Varför släpper spelutgivare halvfärdiga spel? Vad är det som driver dem, och lär de sig inte av sina misstag?

Frågorna har ställts så länge det har funnits en spelindustri men den har aktualiserats och intensifierats de senaste åren då fler och fler storbudgetitlar nått handeln med skrämmande uppenbara brister. Spelare kliar sig i huvudet och kan inte för sina liv förstå hur man helt medvetet kan dra sitt eget varumärke i smutsen så till den milda grad. Borta hos Gamasutra har man försökt sig på att bena ut frågan. Och man har några intressanta teorier.

Den här bilden illustrerar på ett överskådligt sätt hur det hela blir en ond cirkel, och hur företag tycks begå samma misstag om och om igen:

Och det är just cirkelfenomenet som är det farliga, och intressanta här. För hur kommer man ur en sådan spiral?

Keith Fuller är en branschveteran som har fungerat som konsult åt många utgivare.

Det här är en gammalt problem inom mjukvaruutveckling. Och vår ständiga oförmåga att ta tag i det grundar sig i ledarskapsproblem.

Det är inte ofta en utvecklare går till marknadsavdelningen och säger att "nu kan vi lansera, buggarna är fixade". Istället så är det marknadsavdelningen som berättar för dig att det är dags för release, oavsett buggfixar. Om man vill ändra på det måsta man lista ut hur man säljer miljontals exemplar utan att berätta för någon att ditt spel existerar.

Resultatet ser vi idag. Spel som släpps ofärdiga, varumärken som sjunker i aktning och aktieägare som kräver avkastning ändå, vilket resulterar i ännu fler förhastade releaser.

Hur tycker ni att man ska komma till roten med problemet? Och har du haft problem? Rösta och diskutera nedan!

Skicka en rättelse