För ett par år sen var Razer Boomslang-möss på allas läppar. Reklamen sjöng vackert om den ultimata spelmusen, med extremt hög sensitivitet och tryckkänsliga knappar. I realiteten blev projektet med de båda frälsarna en stökig historia, med leveransproblem, bristande kvalité och annat. När den ena av de två uppföljarna nu lanseras är det kanske dags för revansch?

Efter en tids tystnad var det i våras dags för två nya Boomslang-möss – Mystify Razer Boomslang 2100 respektive 2500 – att än en gång försöka övertyga det spelande samhället om råttans förträfflighet. Så blev dock inte fallet, lillebrodern landade inte i butik förrän nyligen och 2500-varianten lyser fortfarande med sin frånvaro. Förutsättningarna för succé är således inte de bästa, men det grundläggande kriteriet - att den finns till försäljning - är åtminstone uppfyllt.

Form och utseende

Vad innehåller då den nya versionen av det utpräglade gaming-pekdonet för nyheter som ska förmå oss att hosta upp de relativt många sekiner som den faktiskt kostar? Utseendemässigt – ny färgsättning. Formen är, såvitt jag kan bedöma, identiskt med föregångarna, det vill säga extremt lång, extremt bred över den främre delen (som tar upp drygt hälften av den totala längden), droppformad bakdel och tämligen låg profil. Två ordinära knappar (undantaget att de är gigantiska), ett scrollhjul med inbyggd tredje knapp samsas med två sidoknappar, en på vardera sidan. Den symmetriska formen ger höger- och vänsterhänta samma förutsättningar och gummerade knappar förhindrar slintande fingrar.

Vilken utformning av möss man föredrar är en högst personlig fråga, så detta är således inte en enkel recensents uppgift. Dock kan vi konstatera att den som föredrar små pekdon kommer få stora problem. Själv gillar jag lite större doningar, så Boomslangen torde passa finemang. Så blir det emellertid inte, åtminstone inte utan förbehåll. Droppformen baktill är mycket trevlig, men den låga profilen tillsammans med att scrollhjulet sitter väldigt långt fram gör att handleden hamnar i en i längden påfrestande ställning. Ett annat minus är sidoknapparnas placering och höga känslighet, vilket gör oavsiktliga tryckningar vanliga. Det låga motståndet passar bättre på knapp ett och två, även om jag föredragit en aning mer motstånd också där. Hjulet får plus för distinkta men ändå lättpasserade lägen och minus för ett irriterande klickljud vid scrollning.

Välbekant teknik

Även på det tekniska området är likheterna med den första generationens Boomslang-möss stora. Pekarrörelserna styrs av en kula (trots den optiska teknikens framsteg), USB- eller PS/2-anslutning till datorn råder, hjulet har 36 ” hack” per varv och 6 miljoner instruktioner läses av per sekund – allt precis som hos föregångarna.

Den enda tydliga skillnaden är nykomlingens högre upplösning – 2100 DPI (dots per inch, den registrerar rörelser 2100 gånger per tum (2,54 cm) den förflyttas), mot 1000 eller 2000 DPI förut. Eventuellt kan vi också notera bättre utformning av rullarna som mäter kulrörelserna, som enligt vissa ägare av föregångarna ibland snurrade när musen lyftes och därmed gav oönskade rörelser. Detta sker alltså inte med Boomslang 2100. Få nyheter, men å andra sidan lägre pris än för en Boomslang 1000.

Smaskiga inställningar

Boomslangens programvara är, i stora drag, en fröjd, sett både till användarvänlighet och innehåll. Ett snyggt och lättmanövrerat menysystem innehåller en rad användbara verktyg för att tämja råttan. Sensitiviteten kan ändras under pågående spelande, PS/2 Flex ger möjlighet att ändra kommunikationshastigheten mellan mus och dator för PS/2-anslutning, knapparna kan programmeras för valfri tangent och med makro-funktionen kan tangentbordskombinationer spelas in. Knappbindningarna fungerar med lite pillande i de flesta spel.

Mjukvaran är som synes mycket kompetent, men en reservation måste lämnas – Windows har ett par gånger ”tappat” musen. Att det är mjukvarurelaterat är säkert - första gången det skedde var vid uppdatering av DirectX, varpå musen försvann ur Kontrollpanelens musavdelning – men att det är musdrivrutinerna som spökar vågar jag inte fastslå med hundraprocentig säkerhet, även om mycket pekar på att så är fallet. Förhoppningsvis åtgärdas problemet i en framtida drivrutinsuppdatering.

En känslig kille

Den höga känsligheten ställer krav på att man som användare föredrar mycket små musrörelser. Om man har den läggningen sitter Boomslangens extrema känslighet lika fint som en pilsner på stranden, men om man sänker sensitiviteten uppstår problemet att precisionen går förlorad. Låg sensitivitet rimmar nämligen illa med dess höga upplösning, med följden att det blir svårt att få små rörelser exakta. Därtill kvarstår kulmössens kanske största gissel, att skräp på rullar och kula tar musten ur det bästa pekdon. Tillverkaren framhäver att kulan ligger inkapslad i ett smutsskydd, men även om det måhända förhindrar viss nedskräpning så kvarstår ändå det faktum att kula och rullar måste städas med viss regelbundenhet.

Sammanfattningsvis

Eftersom Boomslang 2100 i mångt och mycket är samma mus som sina företrädare blir omdömet i mångt och mycket detsamma, det vill säga att den är mycket speciell och definitivt inte kommer tilltala alla. Grundkrav är att man inte har små händer och att man kan hantera mycket hög muskänslighet (låg sensitivitet är som sagt inte att föredra). Uppfyller man dessa krav så finns förutsättningar för att man efter en del träning kan komma att ha hittat ett passande pekdon för sitt spelande.

Brist på nyheter, vissa tveksamheter i designen, krånglet med mjukvaran och det faktum att Boomslangen inte tilltalar mig ger ett medelbetyg. Men betyget kan räknas upp en bit om man är tillfreds med layouten. Försök att få testa musen innan du halar upp plånboken, ty den kräver sin beskärda dos tillvänjning.

Skicka en rättelse