Sensible Soccer hade redan tagit världen med storm. Såväl Amiga- som Atari- och PC-användare lirade det gulliga fotbollsspelet redan 1992, men den versionen var inte på långa vägar så avancerad som sin uppföljare. Själva fotbollsspelet var likadant (bortsett från några obetydliga detaljer), men upplägget var hyfsat basic. Man kunde spela några cuper, välja de största lagen - men inte så mycket mer.

Mer av allt

- Spelarnas röst räknas

Till Sensible World of Soccer, vars första upplaga kom ut 1994, hade tillverkarna Sensible Software verkligen lyssnat på sina få kritiker (till skillnad från vad många andra spelutvecklare gör) och förbättrat spelet på alla sätt möjliga. I Swos fanns i stort sett alla lag i olika länders högsta ligor - inklusive Allsvenskan. I England fanns det så många som de fyra högsta divisionerna, där alla spelare var hämtade från verkligheten - även om man inte riktigt kunde se skillnad på Martin Dahlin och Paul Ince.

Men det räckte inte där. Det fanns dessutom en inbyggd karriärsdel, där man kunde träna eller spela i en valfri klubb på ett - åtminstone på den tiden - oerhört realistiskt sätt. Det gick inte så långt som att man kunde diskutera taktik eller psykologi med spelarna, men man fick åtminstone reda på när de inte trivdes på en viss position. Gick det bra för dig som tränare/spelare i karriären, fick du så småningom ett bättre jobb (om du ville) - kanske till och med som förbundskapten. Gick det mindre bra kunde du räkna med att bli arbetslös efter en rad misslyckanden. Precis som Sören Cratz.

Men den bästa delen i spelet var ändå själva matchdelen, där man inte behövde Playstation-kontrollens alla knappar för att spela - man behövde bara en. En enda. Ett snabbt tryck för pass, håll in länge för skott. Och så kunde man skruva om man hade rätta känslan i vänstertummen. Glidtacklingar var lika enkla - ett knapptryck om man inte hade bollen. Ville man göra en brytning behövde man bara springa på motståndaren som hade bollen och dra lite åt alla möjliga håll så fick man bollen med sig (om man hade rätt bollkontroll). Visst fanns det tveksamheter, som att man kunde lära sig hur man gjorde mål i varje situation man hamnade i (den artificiella intelligensen var väl inte lika avancerad på 90-talet), men sånt kändes inte så viktigt i sammanhanget. Det blev i alla fall snygga mål.

Nostalgisk framtid väntar

- En åldring som säljer nya konsoler?

Nostalgi säljer, det har även utvecklarna fattat. Tidigare i år släpptes en ny, snygg version av Sensible Soccer - enkelt kallat Sensible Soccer 2006. Spelet har fått ljummen kritik, men är ändå en hyfsad nyversion av det gamla spelet. Dock är det orättvist att jämföra dem, eftersom Swos redan var ett perfekt spel - även utan snyggare grafik och bättre kontroll.

Och nästa år kan alla Swos-nostalgiker dröm bli sann när det släpps en nyversion av Sensible World of Soccer till Xbox 360, som man kan spela på Xbox Live Arcade mot andra swosare världen över. Är det ens i närheten av 90-talets version är det en anledning i sig att skaffa Xbox 360 över huvud taget.