Diablo III

Jag tar mig igenom hela första akten och första gången det blir lite spännande är när jag några timmar in i äventyret kommer in i en spindelgrotta. Men överlag känns det lite för enkelt och handlingen eller karaktärerna griper inte tag i mig. Lyckligtvis blir det både svårare och mer intressant i akt två och när jag är på väg mot akt tre är jag betydligt mer upprymd. Den är, ska det visa sig, också riktigt bra men samtidigt känns det plötsligt som att jag redan påbörjat slutet. Hela akt tre och akt fyra känns som en slutbana, om än en utdragen sådan. Just när det börjar bli intressant på allvar så förbereder man för slutet och det får mig att känna mig snuvad på innehåll. Speltidsmässigt är säkert akterna lika långa, men jag lämnar ändå intrycket med att spelet – och framförallt andra halvan – är alldeles för kort.

Det är också extremt linjärt, faktiskt mer så än Diablo II. Vilket säkert har sina anledningar, men jag känner ändå att det är något som Blizzard verkligen kunnat göra annorlunda. Jag förväntar mig absolut inte något #Skyrim i öppenhet, men som det är nu går du från område till område till område. Det finns ingen backtracking förutom i grinding-syfte och det finns i princip inga parallella uppdrag eller områden som du får ta i den ordning du önskar. När jag besökte Blizzard förra året så pratade Leonard Boyarsky varmt om hur de byggt upp en så stark bakgrund till världen, men när jag spelar Diablo III märker jag väldigt lite av det. Jag inbillar mig sällan att det finns något i världen bakom kulisserna jag ser och spelets karaktärer, städer och områden känns nästan aldrig som om de är en del av en större värld.

Allt det här gjorde att mina första känslor när jag sett klart eftertexterna (som bara har musik i en femtedel ungefär, wtf Blizzard?) var negativa. Men när jag sedan tänkte efter, gick tillbaka och testade andra klasser och utnyttjade spelets extremt enkla co-op-funktion, insåg jag alltmer att Diablo III inte är ett storydrivet spel så mycket som det är ett mekanikdrivet spel. Spelet går i huvudsak ut på att komponera en karaktärsklass och handlingen och uppdragen är mest en ursäkt för att kasta fiender på dig så att du kan testa din komposition. Det kanske låter banalt, men det är fruktansvärt underhållande och när jag tänker efter vill jag ju mycket hellre ha ett spel med fattig inramning och riktigt starkt gameplay, än tvärtom. Och när jag säger ”fattig”, så menar jag fattig med Blizzards mått mätt.

Förväntningarna

Då är vi tillbaka där igen; Blizzards mått. Nostalgi. En del av mig kan inte släppa det faktum att det är tolv år sedan det senaste spelet i serien. Det är fyra år sedan spelet utannonserades och visades upp fullt spelbart och då inte alls särskilt olikt slutprodukten. Väldigt lite har hänt sedan jag såg spelet i L.A. för ett år sedan. I normala fall har AAA-spel en utvecklingscykel på 2-3 år. Diablo III har varit under utveckling i 11 år, med Blizzards resurser och kapacitet i ryggen. Är Diablo III ett bra spel? Ja, tveklöst. Är det ett spel som motsvarar utvecklingstid och produktionskostnad? Nej, jag tycker inte riktigt det. Jag hade förväntat mig något större, längre, mer dramatiskt och med färre tekniska fel. Förutom serverproblemen och rapporter om tappade frames och försvunna achievements så kraschade spelet för mig vid ett tillfälle. Visst, det händer i en del spel och vanligtvis har jag inga större problem med det. Men här snackar vi en studio med kanske världens bästa betatestningskapacitet.

Inget blev sig likt efter att Sanctuarys invånare upptäckte Dance Dance Revolution.

Så, Diablo III är inte den spelgudom som man kunde trott på förhand och de som säger att det inte är en värdig uppföljare kanske inte är helt fel ute, men det är ett bra spel. Ett riktigt bra spel. Det är underhållande, fungerar föredömligt smidigt i multiplayer och det finns livslängd så att det räcker och blir över. Det är dessutom upplagt för expansioner och lär få ytterligare livslängd när pvp-läget släpps så småningom. Kampen mot helvetet har bara börjat.

• Diablo 3 i vår databas

• Diablo 3 – första intrycken