På senare tid har en hel del off road-racingspel dykt upp på marknaden. #5188, #8422 och för bara någon vecka sen #8532. De har – som tur är – olika inriktningar, men är ändå hyfsat snarlika. #6961 har därmed inte bara sin föregångare att tampas mot, utan även habila konkurrenter i genren.

Trots det kör utvecklarna vidare på samma spår, men samtidigt har de förbättrat det som behövde förbättras (det kan låta logiskt, men inte alla använder sig av logik vid spelutveckling). Dubbelt så många banor finns denna gång (sexton, mot tidigare åtta), och de är dessutom mer intressanta och avancerade. Det finns massvis med sätt att ta sig igenom banorna, beroende på spelstil, fordon och kanske även humör.

Att få välja rätt fordon för din personlighet är en av de bästa aspekterna med Pacific Rift. Kanske gillar du att köra över dina fiender med monstertruckar eller stora lastbilar? Kanske vill du slalomåka mellan dina motståndare med en lätt moppe? Inga problem. Det finns sju olika fordontyper med flertalet modeller för varje typ. Samtidigt är det smart att välja fordon efter bana. På vissa passar det helt enkelt bättre med en liten lättstyrd maskin än en storhjulad traktor.

16 härliga banor

- i alla fyra element

Banorna är också väldigt olika varandra. De är så olika att de uppdelas i de fyra olika elementen (vatten, eld, luft, jord). Du kommer hitta dina egna favoriter bland dessa, och även favoritsätt att ta dig igenom dem. En hel del speltid, alltså, för dig som ser sånt som en viktig ingrediens när du ska köpa spel. Särskilt i festival-läget där du ska jobba dig igenom en massa utmaningar för att ta dig vidare i spelet. Ett sorts karriärläge, ungefär. Om än ett inte helt utförligt sådant.

Styrningen är nästan obehagligt behaglig i Motorstorm: Pacific Rift. Det är lätt att lära känna sina kontroller – på gott och ont. Är du en sån som vill ha lite mer hjärnutmaning i dina bilspel kan du bli besviken här. Du behöver i stort sett bara två-tre knappar totalt (gas, boost, knuff). Sen om du vill göra det mer avancerat är det helt upp till dig själv. Men det räcker i normala fall med att bara gasa dig igenom banorna och undvika alla hinder för att klara dig bra.

Just boosten är fortfarande ett riktigt välkommet element. Eldlågor ur avgasrören kanske inte låter särskilt hälsosamt, men det ger dig en fartökning som heter duga – under en viss tidsperiod. Sen brinner du upp. Det faktum att det är lättare att boosta i vatten (vattnet kyler ner motorn) och svårare när du rejsar genom lava känns riktigt smart.

Och om det inte är nog roligt att lira mot de hyfsat realistiska AI-förarna så är online-läget minst lika skoj. Du får spela mot upp till elva andra i ett par spellägen, och det går förvånansvärt smärtfritt trots att jag (av någon anledning) har Glocalnet som internetleverantör. Sen att jag aldrig vinner för att jag suger på bilspel är en annan femma.

En nyhet jämfört med förra upplagan av Motorstorm är flerspelarläget, där du kan lira med upp till fyra förare på samma burk i split screen. Det fungerar riktigt bra för två spelare, men med fyra blir rutorna lite väl små om du inte har en jätteskärm. Och med alla ljud och bilder samtidigt blir det lätt att ögonen glider över till motståndarnas skärmar. Men då får man egentligen skylla sig själv. Det är sjukt roligt, hur som helst.

Adrenalinet pumpar

- men inte hjärtat

Visuellt är detta ett magnifikt spel. Såväl banor som bilar, bakgrunder och filmsekvenser är häpnadsväckande snygga. Ljudet är inte sämre – effekterna är stämningshöjande och verklighetstrogna med härligt motorbrummande och våldsamma explosioner. Spelmusiken består av ett 50-tal licensierade låtar med kända artister i allt från ren metal (Megadeth, In Flames) till alternativ rock (Queens of the Stone Age, The Hives) och annat actionladdat. Genomtänkt, smart.

Det är just så jag upplever hela spelet också. Det är genomtänkt och smart. Detaljer är finslipade, spelet pumpar med adrenalin och utmaningarna i perfekt nivå. Ändå får inte Motorstorm: Pacific Rift en femma. Varför? Det finns egentligen inga direkt fel i spelet. Men det saknar ändå ett djup, någonting extra. En story, kanske. Eller en huvudperson; en hjälte. Det är ett fantastiskt roligt spel, men jag tror att det inte bara är jag som kommer att brinna helhjärtat för det.

En icke betygnedsättande negativ grej är att Pacific Rift är rakt översatt till svenska. Actionfyllda bilspel ska inte finnas i skandinaviska versioner. Det funkar helt enkelt inte. Det är som om GTA-spelen skulle vara på svenska (eller norska, för den delen...). Visst, det kanske finns en del icke-engelsktalande Motorstorm-kids där ute, men den inledande Bengt Magnusson-monologen som säger "En ö. Född ur eld. Skapad av elementen. Återtagen av naturen. Och övergiven av människan. Tills nu. Spelet kan börja. Landet samlar sig. Välkommen till MotorStorm." är bara början på ett uselt hantverk i svensk översättningsteknik. Se till att du slår om till engelskt språk i systeminställningarna innan du börjar spela.