Trots brist på konkurrens vågar NBA 2K14 lämna mittfåran. Resulatet – basket som ibland är världens bästa sportsimulator, ibland en tur tillbaka till 2005.

#2K Sports fegar inte direkt med sina NBA-spel. Trots att de varit ensamma på täppan ända sedan #EA Sports skrotade NBA Live hösten 2010 har de varje år infört stora nyheter och förändringar i sina spel. Som tur är har utvecklarna på #Visual Concepts lyckats gör något riktigt bra i år med den nya Pro Stickkontrollen.

Grundprincipen för Pro Stick är samma som i NHL-spelen där man nästan uteslutande använder styrspakarna. Men om NHL-styrningen är att hugga med en yxa är det här att jobba med skalpell. Man kan göra allt finlir med den högra analoga spaken (som alltså är Pro Sticken). Luta sig framåt in i motståndaren i skottögonblicket för att ragga foul, luta sig bort eller varför inte gå runt korgen och lägga i bollen bakifrån? Skott och dribblingar styrs av hur man jobbar med höger spak i samarbete med vänster (som styr riktningen) beroende på situationen på planen. Det är total omlärning jämfört med #NBA 2K13 som gäller, men så intuitivt att grunderna sitter på bara några minuter.

Även försvaret har blivit bättre. Nu går det till exempel betydligt lättare att sno bollen från en dribblande motståndare, men nyheten att man kan blocka dunkar lät betydligt fränare än det är. Det är snyggt när man lyckas, men lika ofta sitter man mest frågande och undrar vad som hände. Tyvärr finns också det stora problemet alla basketsimulatorer dragits med kvar: spelare som fastnar i varandra. Särskilt i försvar kan det vara grymt frustrerande att röra sig rätt, inte minst i karriärläget där man bara styr en spelare.

Wilt Chamberlain och Michael Jordan höjer kändisfaktorn.

För mig är vägen in i ett NBA-spel att lira det tillsammans en kompis i soffan framför tv:n. Där glänser NBA 2K14. I sina bästa stunder bjuder det på närmast autentiskt basket, där gränsen mellan att spela tv-spel och uppleva det som att man faktiskt spelar en match på riktigt blir hårfin.

Har man lite koll på verklighetens NBA har man mycket hjälp av det, men å andra sidan assisterar hela tiden NBA 2K14 med information. Symboler över spelarna visar deras status och specialitet (det finns över 30 signature moves). Mitt problem är snarast att jag litar för mycket på verkligheten. Jag förväntar mig exempelvis inte att New Yorks sjätteman J.R. Smith ska göra varenda poäng när han har Carmelo Anthony på planen, så jag passar av till Anthony så ofta jag kan. Min kompis skiter högaktningsfullt i allt sådant – en nog så bra taktik många gånger.

Högt och lågt

Karriärläget är lätt att fastna i. Man tar sin avatar, bestämmer vilken slags spelare han ska vara – storlek, position, spelstil och annat – och beger sig till en rookiematch. Var dock noga med vilken smeknamn du väljer, det är det kommentatorerna kommer att kalla dig hela tiden. Jag valde det #Bioshock-influerade "Big Daddy", vilket tyvärr gett hela min ystra karriär en ostig ton.

Rookiematchen avgör var du hamnar i draften. Jag gjorde en medelmåttig insats och gick först som nummer 19 till Cleveland, som sakta men säkert börjat bygga sitt lag runt mig. Att bara styra en spelare i ett basketspel är som den optimala mixen mellan att göra det i #Fifa eller NHL: man har bollen mycket mer och kan göra mer saker som påverkar ens betyg. Dessutom gör NBA 2K14 för det mesta ett bra jobb för att belöna dig rättvist. Du får till exempel bonus för att ha bra position när du försöker blocka ett skott oavsett om du lyckas eller inte.

Att de bästa europeiska lagen finns med glädjer alla. Förutom denna recensions layoutare, som saknar liggande skärmdumpar.

Matcherna varvas med twittrande, förhandlingar och presskonferenser. Här går tyvärr NBA 2K14 från att vara gnistrande vackert till något anno 2005. Jag finner nästan inte ord nog för att beskriva hur torftigt det ser ut när man pratar med klubbdirektörer eller är på presskonferens. Å andra sidan fyller dessa scener sina basala funktioner, och jag ser så klart hellre att Visual Concept lagt pengarna på gameplay än snygga presskonferenser.

Ett av NBA 2K-seriens starkaste kort de senaste fyra åren har varit de unika spellägen som varje årgång begåvats med. I #2K11 kunde man spela Michael Jordans mest legendariska matcher, i #2K12 historiska matcher i autentisk tv-sändning och förra året alla Dream Teams från OS 1992 och framåt. I NBA 2K14 är just det här spelläget svagt; det handlar om att skapa två alternativa framtidsvägar för LeBron James. Jag har svårt att bry mig.

LeBron James får ett eget spelläge och undrar vad han gjort för att straffas på det sättet.

Betydligt mer intressant är att det för första gången går att spela de bästa lagen från Europa i ett NBA-spel. Följer man som jag Euroleague är det hur kul som helst att spela med Barcelona, Zalgiris och Olympiakos. Spelstilen är dessutom en annan än med NBA-lagen; det blir mer gammaldags lagbasket. Jag älskar det. Tyvärr går bara Euroleaugelagen att använda i enstaka matcher, man kan inte ens återskapa senaste Final Four.

Allt som allt fortsätter NBA 2K14 att blanda högt med lågt. När allt stämmer är den världens kanske bästa sportsimulator, som gör saker inget annat spel vågar. På planen funkar det mesta galant med magiska toppar. Tyvärr blandas det med en grafik som stundtals är häpnadsväckande dålig och menyhantering som skriker efter en skicklig UX-designer.

Köpte detta till PS4 för ett par veckor sedan, det är riktigt skoj. Och då var jag inte ens insatt i basket sedan tidigare. :) Kommer troligen bli årligt köp framöver tillsammans med FIFA. 01/03 I försvaret används inte höger styrspak så ofta och i anfallet använder man den hela tiden, klart du kan ju helt skippa att använda den men eftersom det är den man gör olika dribblingar med så måste man nästan lära sig att använda den. Det finns ett alt... 18/10 Fungerar spelet med spakarna bäst i anfall eller försvar? Kan man spela "som vanligt" också? Och hur fungerar det om man spelar och vill byta spelare, byter man ofta till "fel" spelare av misstag? Det problemet har ju många sportspel, det händer ju någo... 16/10 Ni som klagar på kommentaren om att det är lika bra som GTA V borde tänka på att det kanske inte alls är avsett som ironisk kritik över att båda spelen får samma betyg utan istället ren och skär entusiasm över att ett basketspel (som personen bakom komm... 16/10 hur menar du? för att de fick samma betyg? det är ju helt olika spel! Gilllar du inte basket lär du väl inte gilla detta precis som någon som inte gillar gta inte kommer gilla det. håller med bjosarn. meningslös kommentar 16/10 Det var ju lite så en bra bit in på 00-talet, när matcherna slutade så där 165-159 och sånt. En bra guard och en stor center var allt som behövdes - och sen gjorde man kanske 30 alley oops på en match. Saknar det också faktiskt :) 16/10 Kan hålla med i ditt resonemang, men jag tycker dels att styrningen tagit ett steg framåt, att försvaret blivit bättre - och att Euroleages medverkan höjer det till en fyra för mej. Utan Euroleague kan jag hålla med om att det även för mig skulle bli... 16/10 Jag som spelat NBA spel sen 01 med ett uppehåll vid 09-11 så blir jag ju alltid lite barnsligt otålig när ett nytt NBA är på väg att släppas. Jag hinner bygga upp sådana förväntningar att det krävs ganska mycket av spelet för att göra mig överaskad posi... 16/10 Det var enklare/roligare på ett annat sätt kan jag hålla med om när man kom fri i vartannat anfall och fick dunka. Man kunde ta den största spelaren tex David Robinsson i San Antonio Spurs och blocka 2 av deras 3 anfall Det är vad jag kommer ihåg av Nba... 15/10 Jag spelade NBA 2k12 ett tag men gillade inte alls utvecklingen av basketspelen. De var roligare när det var mer arkadkänsla, men så brinner jag inte för basketboll heller. 15/10
Skicka en rättelse