Senaste gången jag hängav mig åt ett spel baserat på det amerikanska inbördeskriget var det tidigt 90-tal och titeln hette North and South (ni som vet vilket får gammelgamerpoäng). Nu, 15 år senare, är det dags för nästa spel, nämligen Take Command: 2nd Manassas. Frågan är om det bara är ett bortglömt tema eller om det finns någon anledning till att spel baserade på amerikanska inbördeskriget är så pass sällsynta.

Varför återges inbördeskriget egentligen så sällan på PC:n? En för amerikanerna så välkänd konflikt borde ha nått ritbordet oftare. Kanske är det en smula känsligt eller så handlar det helt enkelt om spelkänslan. Strider där båda sidor radar upp sig som måltavlor i långa led passar knappast för förstapersonsskjutare eller många andra genrer.

Take Command: 2nd Manassas är ett renodlat strategispel. På ett liknande sätt som i Rome: Total War styr man trupperna från ett fågelperspektiv men i Take Command är slagfältet desto större. Här utkämpar man nämligen inte endast en strid åt gången. Efter att ha vunnit en strid kan man ha bråttom att marschera några kilometer för att ta sig an nästa. Allt detta görs på ett och samma slagfält så ett uppdrag kan bestå av ett flertal mindre och större slag.

Uppställda måltavlor

Slagen under inbördeskriget kan i jämförelse med andra tidsåldrar kallas något stela. De båda sidorna radar upp sig framför varandra med sina gevär och avlossar salva efter salva in i fiendens led. Efter hand blir det en och annan sammandrabbning mellan infanteristerna när de rusar på varandra. Med kavalleri och artilleri så utökas så klart de taktiska möjligheterna, men samma dynamik som i bataljerna under romartiden eller på andra världskrigets slagfält finns inte. Striderna består oftast av att ta de bästa positionerna, ställa upp sina män i en lång skyttelinje och att skydda sina flanker.

Mycket realism

Det märks att utvecklarna fokuserat på att skapa ett spel med stark realism. Uppdragen tar tid då man kan behöva marschera långa sträckor för att skynda mellan slagen. Även striderna är långlivade då gevärens träffsäkerhet hade fått vilken gamer som helst att börja gråta. Realism är i sig inget problem, men om man tycker att Total War-spelen har för mycket taktik och för lite action så är Take Command: 2nd Manassas några snäpp värre.

Opolerat

Även om grafiken absolut inte ligger i topp och spelet emellanåt helt saknar någon form av action så behöver detta inte alls påverka ett strategispel så värst negativt. Tyvärr finns det istället andra saker som drar ner betyget. När det till och med är svårt att ta sig igenom inlärningsuppdragen för att man antingen inte riktigt förstår vad man skall göra eller för att AI-medhjälparna är bedrövliga tröttnar man fort.

Slutord

Take Command: 2nd Manassas är ett bra försök att inte bara föra det amerikanska inbördeskriget till PC:n, men även med att skapa ett strategispel med de något stela gevärsförsedda skyttelinjerna som fanns under den tiden. Man ser dock tidigt en anledning till att det inte gjorts fler spel på temat tidigare. Om man får välja gör nämligen de flesta andra tidsåldrar sig så mycket bättre som spel. Spelet kan säkert uppskattas av skrivbordsofficerare eller inbördeskrigsfantaster. Men tyvärr gör den opolerade ytan att det finns så många andra spel som lockar än mer.

Testsystem

Athlon64 X2 4800+
2048 MB RAM
Geforce 7800 GTX

Skicka en rättelse