Online-Tamriel vill blidka alla: både ensamma och mmo-äventyrare. Resultatet är en resa som tar lika många kittlande steg framåt som klavertramp bakåt.

Sakta i backarna. Du kommer inte hitta betyget i slutet av recensionen. Vi behöver ytterligare tid, upplevelser, äventyr och ännu en text innan vi avkunnar dom. Men redan nu får du rikligt med intryck och fingervisningar om vad vi tycker om Tamriels vidsträckta onlinevärld. Kalla det en fet pre-recension om du så vill.

I Britannias farliga skogar och på dess snötäckta kullar hittade jag en gång i tiden någonting väldigt viktigt. Bland vildsinta djur och banditer fann jag vad som senare skulle växa sig till att bli min allra största passion – och på sätt och vis även mitt yrke. Spelet hette #Ultima Online och det viktiga jag hittade var mmo-genren, den gränslösa onlinevärlden där allting är möjligt.

Oändliga horisonter av äventyr, det är så mmo ska vara och ofta inte är.

Det var i alla fall så det kändes för många år sedan. Välj ett väderstreck, vandra och se ett spännande äventyr som breder ut sig. Men tiden gick och med den förvandlades stora delar av genren till vad vi har idag: kapplöpning till nivåtaket och quests som utformas för att vi ska klara dem så snabbt som möjligt, helst utan att behöva tänka mer än nödvändigt. I en värld där folk i större utsträckning jagar den perfekta dps-rotationen än den mest spännande grottan är det lätt att gå vilse i excel-liknande guider och mista känslan av Det Stora Äventyret. Men vet du vad? När #Zenimax Online ger oss årets största mmo, #The Elder Scrolls Online, hittar jag tillbaka. Åtminstone delvis. Åtminstone ibland.

Så mycket mer än tio grissvansar

Till en början känns ESO som ett typiskt onlinerollspel där uppdrag behöver klaras för att jag ska ta mig vidare. De magiska varelserna i skogen är upprörda och behöver hjälp, arga monster måste hanteras, och någonstans norrut försöker varulvar ta en hel by i besittning. Det är i grund och botten varianter av det gamla beprövade “samla tio grissvansar”-konceptet, men ESO gör det med hjärta; sätter uppgifterna i ett större perspektiv och skänker betydelse som engagerar bortom traditionell design. I ena stunden står allt på spel när jag räddar en kung från sluga lönnmördare. I nästa skruvas ambitionerna – men inte motivationen – ner rejält när jag istället ränner runt längs Daggerfalls gator för att hitta en prisbelönt gris som sägs ha blivit stulen av bondens rival. Tvära och varierade kast som håller mig på tårna.

Uppdragen levereras med stort hjärta.

Men det är när jag kliver bort från den utstakade stigen som jag för ett ögonblick misstar Glenumbras landskap för de i Britannia, de med alla möjligheter. När jag ser ett majestätiskt torn trona över trädkronorna struntar jag högaktningsfullt i uppgiften jag har framför mig och springer istället rakt mot horisonten. Väl där upptäcker jag ruiner med monster, skatter och en historia att berätta – helt utan att spelet uppmanar mig med lysande pilar eller blinkande ikoner på kartan. Det är ett arv från de fria Elder Scrolls-spelen som gjuter liv i världen och fungerar oerhört bra i mmo-skrud. Jag vill ständigt utforska vad som finns bakom nästa hörn, och jag behöver ingen övertydlig hjälp för att ta mig dit.

Föregående Nästa
Helt rätt, det vore hur najs som helst. 06/04 Bra med parspelarvinkeln. Jag och min tjej gav oss på the secret world för ett år sedan och hamnade titt som tätt i solo-dungeons. Ofta var de för svåra för min tjej vilket resulterade att hon satt och väntade på att jag hade gjort min, sen fick jag gör... 06/04 vi har ju ändå star citizen och elite dangerous under utveckling. De spelen har ju väl lite sandlådegameplay fast de är ju inte mmo 05/04 För att vi som gillar spelet sitter och spelar det istället för att sitta och hata på ett anonymt forum. 05/04 Spelet blir bara bättre och bättre ju mer man spelar det! 05/04 Ser att någon skrev att han/hon tröttnat efter 20 minuter....Det är för tidigt att ge upp!.... Om man startar upp en 2a karaktär får man veta att just dessa 20 minuter är att se som en "tutorial".... Dvs, karaktär nr 2 slipper du spela igenom starten... 05/04 Jag är inte förtjust i strategispel men ser definitivt storheten i de bättre titlarna. Så bara för jag inte gillar Starcraft 2 så ska jag automatiskt tycka det är ett värdelöst skitspel? Snarare, det är jäkligt bra spel men strategispel faller mig inte... 05/04 Fantastiskt. Läs denna mening: "Jag gillar inte Apple men jag håller ändå med att det är ett riktigt bra företag!" Du kan inte säga att du inte gillar Starcraft 2 och samtidigt säga att du tycker att det är en riktigt bra spel. Det är en kontradiktion. 05/04 Det är ju ett sätt att se på saken. Jag tänker istället att om ESO kan hålla mig borta från krogen en helg i månaden så är det sjukt prisvärt. Har lätt sparat in de stålarna innan april är över ;) 05/04 Fast2play tar 300kr 05/04
Skicka en rättelse