Efter alphor, betor och spaltmeter med hype är det dags för Bungie och deras Destiny att bekänna färg - är detta actionsspelens öde?

“Jag har ingen aning om vad jag håller på med, utan jag åker mest runt och skjuter fiender” säger rösten i mitt headset. När jag hör detta, mitt under en eldstrid på Mars och på ett av de allra sista uppdragen i #Destiny, kan jag inte hålla mig för skratt. Jag, en holländare och en annan svensk arbetar oss beslutsamt fram genom fiendehorderna och plötsligt bekräftas den gnagande känsla som förföljt mig sedan starten. Att jag inte riktigt förstår spelet, inte ens efter att ha spenderat otaliga timmar flygande mellan planeter, i ständig kamp mot det mörker som hotar att förgöra mänsklighetens sista utpost på jorden.

Tidiga konceptbilder på Globen

Det första #Halo: Combat Evolved var fantastiskt att spela igenom med en kompis i split-screen men det är också få spel som misslyckas med att underhålla under de premisserna. Hojtande, skrattande och svärande tillsammans med andra, till och med främlingar, är oslagbart i spelsammang. Därför är det inte så konstigt att Destiny är ständigt uppkopplat, men det var länge sedan ett spel av denna magnitud kändes så spretigt.

Snyggt men platt

Vad Destiny är för typ av spel har jag därför fortfarande svårt att svara på, trots att storyn är avslutad och bara något enstaka gruppuppdrag återstår. När folk står och dansar med varandra i hubområdet The Tower vill det vara ett småknasigt onlinerollspel, men när interaktionen med andra spelare stannar vid att peka och vinka till varandra blir det snabbt gammalt. När du patrullerar de olika planeternas yta vill det gärna vara lite lagom massivt, med frihet och stora vidder på menyn. Det är bara märkligt att #Bungie tagit fasta på de allra enformigaste “döda X, samla Y”-uppdragen från den genren. Det är också svårt att arbeta upp ett brinnande utforskarintresse när det enda som väntar runt kröken är fler fiender att skjuta på och någon enstaka kista med prylar som du snart har levlat ifrån.

Ska vi... dansa?

Planeterna är dessutom väldigt typecastade utefter din nivå, det är sällan givande att återvända till tidigare himlakroppar där dina rörliga måltavlor stannat i växten och mest blir kanonmat du tillreder med vänsterhanden. Ibland får jag så ettriga flashbacks från ödemarken i Rage att jag nästan hör John Carmack viska “megatextures, meeegatextuuures” i mitt öra.

För det är redigt snyggt i många stunder. En del vyer är faktiskt precis så häpnadsväckande som marknadsföringsbilderna velat framhäva och det kan inte många spel stoltsera med. Jag spelade igenom Destiny på Playstation 4 men har stundtals sneglat på Tompas bravader på Xbox One - båda ser fantastiska ut. Det beror knappast på antalet pixlar i höjd och bredd utan på det rigorösa designarbete Bungie har lagt på Destiny. Jag tycker bara att det är underligt hur mest imponerande miljöerna och haksänkande överblickarna behagar dyka upp först halvägs igenom spelet. Visst, det är bra tjusigt innan men inte så pass att du stannar upp och fumlar efter screenshotknappen under beskjutning. Vykorten värda att dö för är sällsynta.

Föregående Nästa
Jädrar! 19 timmar i streck? Hur som helst imponerande. Som nybliven tvåbarnsfar kan jag bara drömma om såna stunder :) 05/10 Igår hade jag inte mycket att göra så spelade en hel del. Startade ny karaktär. 19h (skäms) tog det att levla upp 1-20. Sen hade jag Legends och exotics liggande i kistan från tidigare spelande så karaktären slutade på level 26. Men det kanske ändå hint... 29/09 Har spelet det några gånger nu och det är ju kul men verkligen inget "nytt". Känns lite som att spela modern warfare fast det är VÄLDIGT modern :) Men det är ju fortfarande kul om man gillar action. 21/09 Spelar man co-op i "huvudspelet" så att säga eller är co-op en separat online del av spelet? 19/09 Fick min Xbox One idag och suttit hela tiden sedan dess och bara kört Destiny (körde det tidigare på Xbox 360), usch vad tiden går fort när man spelar :D 18/09 Har beställt det i dag till PS4:an. Ska bli så spännande att få lira det! Lät lite trist i recensionen men jag tror Calle är liiiite gnällig. (Inget illa menat) :) 18/09 Sant, det är en enorm repetition - men det blir mer intressant när du kommer till Venus gällande miljö, arkitektur och story. 15/09 jag sänker mitt tidigare betyg från svag 7 till en 5:a,(1-10) då jag nu vid level 11 har tröttnat på repetitionen och frånvaron av någon som helst spänning, och förmodligen inte kommer spela mer. får gå tillbaka till Dibbe 3. 15/09 Jag har nu spelat till level 10 så jag har inte klarat storyn och har följande intryck, med FET spoilervarning. Storyn är det jag blev mest besviken, inte så mycket vad det handlar om utan mer hur upplagd den är. Expositionen är osammanhängande och oför... 14/09 Recensionen presenterar en stor del igenkännande och även samtycke till betyget. Stundtals fantastiskt, stundtals slapphänt slentrianmässiga lösningar på FPS-mekanik som funnits närvarande i snart tre decennier. Men som många andra nämner, det är fantas... 14/09
Skicka en rättelse