Under de fem år som gått efter det att två plan flög in i World Trade Center i New York, har USA bedrivit vad de kallar ett krig mot terrorismen. Bad Day L.A. är American McGees bidrag till kriget mot terrorismen. Det bör dock tilläggas att McGees och Bad Day L.A.:s syn på terrorismen och det hot denna innebär för USA och dess invånare skiljer sig markant mot Bush-administrationens dito.

Bad Day L.A. är i grund och botten politisk satir grundad på den skrämselpolitik många hävdar förs i USA. I spelet intar man rollen som Anthony Williams, en före detta Hollywood-agent, som valt att leva ett liv som hemlös efter att ha förlorat sin tro på mänskligheten. När Los Angeles står inför en kort sagt dålig dag så tvingas Anthony motvilligt att rädda staden undan från terrorister, meteorer, zombier och dylikt.

Enformig start...

Spelets första bana går ut på att föra en liten kille, som blivit infekterat av zombie-virus, till en ambulans. På vägen till ambulansen stöter Anthony på allehanda bekymmer som han måste räta ut innan han kan åka iväg i ambulansen. På liknande sätt är de flesta banorna i spelet byggda; man har i rollen som Anthony ett slutligt mål och på vägen måste man rätta till en del problem som uppstår på vägen mot målet. Kort sagt, en ganska typisk uppbyggnad av ett action/äventyrsspel.

De första banorna är, som sagt, väldigt enformiga. De går i princip endast ut på att skjuta ett visst antal terrorister och hjälpa folk på vägen till en helikopter/ambulans/ett sjukhus eller vad det nu må vara. Men senare in i spelet får man fler, större och effektivare vapen som skänker lite mer glädje till spelandet, vilket känns nödvändigt eftersom spelet till en början faktiskt var urbota tråkigt.

... ersätts av nagelklippare

Spelet är dock fullständigt genomsyrat av humor och kontroversiella scener. Ett uppdrag går ut på att rädda småbarn på en skolgård där knarklangare ställt ut en stor låda med knark.

-Visst, en schysst gest, tänker man tills man lämnat barnen till deras föräldrar. Men direkt efter överlämnandet blir de pryglade av sina föräldrar för att ha knarkat. Saftigt material för ESRB* med andra ord.

Som sagt var spelet till en början mycket enformigt och rent ut sagt tråkigt, men en bit in i handlingen så blir uppdragen mer skiftande. Ett uppdrag som utspelar sig på en flygplats innehåller en scen när man, en bit in i uppdraget, blir stoppad av säkerhetsvakter eftersom man bär en nagelfil. Vakterna blir vettskrämda och ber en att lägga ifrån sig nagelfilen. I samma veva faller en nagel till marken och vakterna dör på fläcken. Denna lilla nagelfil är alltså spelets mest potenta vapen, tätt följt av granatkastaren. Humor!

Bush eller American McGee?

Sammanfattningsvis är American McGees Bad Day L.A. ett OK spel. En inte helt orimlig liknelse (med tanke på tredjepersonsperspektivet och våldsamheten) är en politisk, mer humorfylld GTA-mod. Spelet är mer humoristiskt än GTA och det är i vissa stunder, till och med, ett extremt humoristiskt spel. Det bjuds på syrliga kommentarer mot till exempel Bush och MPAA (organisation som tillvaratar filmindustrins intressen).

Ingen autosave-funktion, dåliga inställningsmöjligheter och en ganska trist, enformig spelkänsla vägs trots allt upp av stundtals mycket bra röstskådespeleri, en annorlunda handling, humor och en ganska intressant grafik (tänk "XIII"-cellshading). Bad Day L.A. lämnar nog ingen helt oberörd, men dessvärre inte heller suktandes efter mer.

* ESRB: Entertainment Software Rating Board. Har hand om spels åldersklassificeringar och mycket av censuren rörande amerikanska spel. Den europeiska motsvarigheten heter PEGI.

Skicka en rättelse