Spelet som är uppföljaren till föregångaren som baserades på filmen som var föregångaren till filmen som Transformers: Revenge of the Fallen baseras på. Hur bra kan det egentligen bli? Gigantiska robotar, check. Möjlighet att fånga in Sam Witwicky, check. Vid en första anblick, inte så pjåkigt!

Storyn bygger löst på Michael Bays film som nyligen gick upp på biodukarna. Men här kan du välja vilken sida du vill kämpa för: de goda autobots eller de mindre hyggliga decepticons. Allting gås igenom via korta filmsekvenser, där ena roboten säger till den andra att den tredje måste göra något. Därpå nickar den fjärde och den femte åker iväg.

Transformers, more than meets the eye!

Nej, faktiskt inte.

Du låser upp zoner vari uppdrag finnes. I varje uppdrag kan du vinna medaljer vars värde varierar beroende på hur snabbt du klarar uppdraget. Ju ballare medalj, desto fler kampanjpoäng och desto fler upplåsta uppdrag. Spelets valuta kallas energon och du får den genom att göra i princip vad som helst bra. Sikta bra, skjut ihjäl många eller klara av andrahandsuppdrag. Energon används till att förbättra din hälsa, dina vapen eller dina specialkrafter.

Jens överdrev alltid med putsmedel till följd av explosioner under fotosessioner

Uppdragen handlar endast om att ta sig till en viss punkt, skjuta på saker, rädda en viss robot, fånga en viss människa eller (framför allt) skjuta på saker igen. Det är repetetivt och i slutändan rätt tråkigt, då miljöerna är oflexibla och väldigt lite går att förstöra. Stelt med tanke på gigantiska robotar med fräcka vapen, som farbror brukade säga.

En transformer väljs ut för uppdraget och du kan senare spela om uppdragen med andra. Alla har olika vapen, specialförmågor samt fordonsfunktioner. Kontrollen är funktionell, men det finns ett störande moment. Vänstra triggerknappen/R2 används för att sikta och den högra för att förvandla dig till en bil, helikopter eller krabba (med en känslig punkt, självfallet). Men den högra används även för att skjuta - om man siktat med vänstra först, vill säga. Om man är lite väl "trigger happy" startar man fordonstransformationen istället för att skjuta, och det dröjer ett antal sekunder innan man faktiskt är redo att avlossa skotten. Man vänjer sig, men tills dess är irritationsfaktorn hög.

Bumblebee tackar för Wii MotionPlus som hjälpte honom bli den transformer han är idag

Delad autobot, dubbel glädje

Eller vad det nu är man säger

Variationen på karaktärerna är tillfredställande, framförallt i flerspelarläget. De mindre autobots kämpar mot de biffigare decepticons i alternativ som death match och “döda fiendens ledare”-lägen. Det är helt enkelt tillfredställande och inte lika repetetivt som enspelarläget. Du kan även låsa upp fan-material som klassiska avsnitt från den tecknade serien vilket förlänger den ungefär sex (!) timmar långa speltiden med en bautados nostalgi.

Ett relativt tajt kontrollsystem i kombination med repetivt pang-pang och trista miljöer bäddar för en... medelmåttig upplevelse. Filmlicenstitlar är inte lika usla som de en gång var, men känslan av massproduktion är definitivt påtaglig. Älskar du Transformers, är förtjust i spelupplägget samt vill spöa Shia LaBeouf är spelet värt en trea. För mig blir det däremot ett starkt okej.

Skicka en rättelse