Varför hoppa runt som en tok och lagkriga över nätet när du kan få utlopp för dina mordiska lustar med en halvmeter stillsam nylontråd? Den kostymklädda smygmördaren Fourtyseven är tillbaka med besked, beväpnad med avlivningsmetoder av obehagligt tyst natur.

Hösten 2000 släppte danska IO Interactive loss en iskall lönnmördare som trots hyllningar led av viss buggighet. Namnet var Hitman: Codename 47 och när tvåan, Silent Assassin, dök upp något år senare var allt förbättrat och omdömena blev därefter. Del tre, Contracts, möttes av minst sagt blandade åsikter - återanvända banor och ostrukturerat upplägg föll inte alla på läppen. Två år senare är den tatuerade våldsverkaren tillbaka och undertiteln Blood Money skvallrar om att han allt annat än lagt pianotråden på hyllan.

Blood Money ställer inga krav på tidigare Hitman-erfarenheter, men erfarna lönnmördare känner igen stämning och spelstil. Du axlar än en gång rollen som Fourtyseven, en erfaren smygmördare med anställning hos ICA (International Contract Agency), en organisation inriktad på inte alldeles lagliga städjobb. 47:ans kännetecken - rakad skalle, snitsig svart kostym och streckkod i bakhuvudet - finns givetvis med, liksom valfriheten: utför jobbet obemärkt och med få offer eller snabbt, brutalt och högljutt. Seriens charm, om man kan tala om det i sammanhang som dessa, ligger till stor del i nämnda valfrihet, att inte påtvingas en specifik spelstil. Samtidigt känns lyckade smygmord alltid bättre än Charles Bronson-manglande - andra spel klarar den biten bättre - så att fixa ett uppdrag med minimal blodspillan och maximal diskretion är klart belönande för tålmodiga själar.

Lönechecken är en annan sorts uppmuntran. Lyckat utförda kontrakt resulterar i en summa pengar och om du klarar vissa mål på vägen (inga civila offer, ingen ser dig, offren hittas inte och liknande) sväller lönekuvertet. För pengarna köper du vapen och utrustning men de används även till mutor. Nytt är nämligen en "ökändhetsmätare", som stiger om du tar fel eller för många personer av daga. Om ryktet om din framfart blir för välspritt hänger det kvar till nästa uppdrag, som då blir svårare. Pengar är som sagt ett sätt att kväsa snacket om begångna illdåd. Dock, väljer du den lägsta svårighetsnivån (fyra står till buds) spelar detta ingen roll. Nivåerna påverkar också motståndarnas intelligens och hur mycket information du har tillgång till.

Mördarbranschen är svajig och fylld av oväntade händelser. Du vill därför ha vapen att falla tillbaka på, även om du kör den diskreta stilen. I standardutrustningen ingår, liksom tidigare, silverballer-pistolen och den smått legendariska pianotråden. Grövre doningar som hagelbrakare, prickskyttebössa och flera sorters automatgevär kan köpas inför uppdragen och efterhand blir fler och fler tillgängliga (när du länsat offren eller avväpnat dem i strid). De mindre varianterna kan gömmas i kläderna och numera döljs dragna vapen logiskt nog bakom ryggen, medan grövre pjäser antingen fraktas i portfölj eller placeras ut av byrån. Vapnen kan utrustas med diverse extrautrustning, som ljuddämpare, tystare eller kraftigare ammunition och sikthjälpmedel. Också utrustningen köps innan uppdragen och ju längre du kommer, desto fler prylar blir tillgängliga.

Föregående Nästa
Ja allt är väl bra förutom kontrollerna som är vidriga, jallafall i demon men det kanske bara var jag som inte var van?? 07/06 Operasångare som röker?! Kanske borde börja intressera mig, Tom Waits-bröl är aldrig fel. ;) 06/06 kanske lite OT men, ja, tyvärr är det så jäkligt =D. På den tiden jag stod på scen var det inte ovanligt med tio timmars repetitioner....med så klart rökpauser och softande i omklädningsrummet/logen. just den banan fick mig att flina igenkännande just... 06/06 grejen är att under de första tio sekunderna (elller vad det nu är) kan du, om du skjuter tre personer i huvudet, återgå till spelet utan att ladda... sen håller jag med om att man borde kunna trycka escape när man vill. samma problem återfinns när man... 04/06 Förmodligen var jag för långsam när jag hamrade alla tangenter för att slippa se samma sega scen för femte gången - trycker man direkt går det i alla fall lite snabbare (men det är fortfarande segt). :) 04/06 03/06 Ja, slutet var skönt :). Som en gammal Hitman veteran så får jag väl lufta mina tankar om spelet litegrann. Jag tycker detta spelet var helt ok, bra story och coolt slut som fan ;). Ett helt ok spel men vet inte ifall jag kan säga att det var bättre än... 03/06 Ja citaten e sköna. Om man dödar en del snutar och/eller civila på nån av New Orleans Banorna så uttalar sig Chief Wiggum i tidningen. Rätt skoj ^^ 02/06 Jo, tro inte att jag inte övervägde det. Men recensioner har begränsat med utrymme, denna gång blev det väldigt lite om berättandet och storyn, som båda är klart intressanta. Snyggt med både tillbakablickarna före uppdragen och de inklippta sekvenserna... 02/06 Gah.... MUST BUY :D Min egen nyfikenhet förstörde dock slutet för mig. :P så evinnerligt dum man kan vara. 02/06
Skicka en rättelse