Tolkiens episka ringensaga behöver ingen närmare presentation. Många vet kanske också att rättigheterna till spelen har lekt jojo. Till slut hamnade de här i Midgård, hos avhoppade Westwood-utvecklare på EA. Kanske lite extra intressant då att se hur jätten förvaltat arvet nu när det blivit dags för Ringarnas Herre – Slaget om Midgård II.

Jag vet inte om någon sondmatat mig med kräsen-medel i smyg, eller om jag bara blivit gammal och bitter. De få omdömen som hunnit sippra ut i media om SoMII hittills har alla legat kring ”jättebra”. Jag håller inte riktigt med. I mitt fall hade en sammanfattning mycket väl kunnat låta: ”Bra ringenkänsla men lite nytt under RTS-solen.”
Nu vet ju ni lika väl som jag att man bör ge en något mer djuplodande förklaring för att komma undan med hedern i behåll.

Bygg, försvara och attackera

Ska man vara sarkastisk räcker ovanstående rubrik för att förklara spelets huvudsakliga innehåll. Lägg till reparera och hamstra så är du där. Nej, nog gnällt. SoMII (Lord of the Rings: Battle For Middle-Earth II på anglosaxiska) tar hursomhelst vid där dess föregångare slutade, om inte vad gäller händelseförlopp så i stora speldrag. Det har självklart med sig några intressanta tillägg i rockärmen som det anstår en uppföljare. De största skillnaderna är att man tack vare införskaffandet av både bok- och filmlicenser nu tagit ut svängarna lite. Därför erbjuds vi tacknämligt nog att färdas över nya områden. Merparten av krigandet utspelar sig i partier som Frodo & co. inte trafikerade, men som likväl var viktiga. Totalt kan du nu spela som en av sex raser, där bland andra dvärgarna är ett välkommet tillskott för många ringenfans. Du kan också placera dina byggnader fritt, vilket borde ha varit en självklarhet redan i det första spelet. Genom lättnavigerade menyer åskådliggörs alternativen: kampanj som god eller ond, Risk-liknande (snarlikt Total War) fajt i ”Ringens Krig” eller hederlig skirmish mot datorn eller mot mänskligt motstånd online. Du kan också skapa din egen hjälte och spela med denne/denna, vilket har ett angenämt och personligt anslag. Det är trevligt att känna att man själv kan påverka händelseförloppet, om än i liten utsträckning. Nya och fler val ger också variation och borgar för att spelet räcker länge. Så här långt allt gott. Utförandet är stabilt, grafiken överlag godkänd och ringenkänslan god. Så vad är problemet?

Platt

Igår kväll låg jag vaken en stund för att försöka fastslå exakt vad som stör mig. (Jo, det är säkert.) Det slog mig att spelet på flera sätt känns lite platt. För det första: terrängen. Oavsett hur tjusiga omgivningarna är med sina grönskande ängar och snötäckta bergstoppar, kan terrängen inte användas till något. Den förringas (moahaha!) till enbart estetik. Det här är snarare regel än undantag i strategispel. Det kanske till och med är så att SoMII får bära hundhuvudet för flera RTS-kollegors fel och brister. Det gör dem dock inte bättre. Kanske börjar man helt enkelt tröttna på att 99 av 100 RTS ser likadana ut? AI:n då? Nja, den är inget vidare. Datorns attacker görs rakt på utan betänkligheter eller större finess. Så fort fienden producerat en viss mängd trupper skickas dessa iväg i en anfallsvåg. De resursbyggnader du sprider ut (gruvor, mallornträd eller vad det månde vara) rusas förbi av fiender på deras linjära korståg mot dig och din fästning. Ologiskt.

Kameran, ja den kan visserligen rotera och zooma en del, men jag rullar ofta på mushjulet för att komma längre ut än vad som går. Tyvärr funkar det inte oavsett antalet försök, och den dåliga överblicken irriterar. Exemplen på platt spelande hopar sig. Här är ett till: tempot kan inte justeras. Då spelet är relativt lätt ligger tyvärr inte utmaningen i taktiskt tänk eller särskilt mycket skicklighet. Den ligger i klickande och placerande. Skaffa pengar snabbt, bygg mycket trupper och uppgradera dem. Förhala genom murar, torn och värn. God strategikänsla byggs knappast upp av stress, utan av tyngd i trupper, rörelsemönster och möjligheter att variera spelstil och taktik. Det finns det spel som gör bättre. Även om Slaget om Midgård- och Total War-spelen är väsensskilda på flera sätt, kommer man lätt på sig själv att vilja spela något av de senare istället. Som sagt, jämförelsen haltar. Midgård är mer lättsamt och låter dig pilla med mer klassiska legobitar av basbyggande och mikromanagement. Fast det senare gör det näppeligen heller. Exempelvis ringens krig-läget är bland det tunnaste jag sett i sitt slag. I princip kan du bara bygga något, skapa trupper eller förflytta dig. När du sedan kastas in i strid får du visserligen en hel karta att hantera resurser och bygga på varje gång (i motsats till att enbart strida alltså) vilket kan vara kul, men spelläget som helhet blir snabbt ensidigt och, just det, platt.

Annars är det de sedvanliga uppgraderingarna av trupper och befästningar som gäller, och dessa fungerar överlag väl. De olika raserna skiljer sig relativt mycket åt, och det är kul att växla mellan den ”blitzkriegs-aktiga” mörkermaskinen och de långsammare, sega dvärgarna.

Trots allt...

... är subjektivt klagande för klagandets skull inte rätt. De positiva sidorna ska lika självklart framhävas. Några har vi pratat om; livslängden, som med sina tre spellägen, multiplayer och många kartor har ett bra bäst före-datum. Fart och fläkt genomsyrar spelet och här finns förstås sagolik action att hämta. Ljud och grafik är godkända, och spelet är fullt av läckra övergångar och mellansekvenser i tecknad stil. Berättandet sköts av Hugo Weaving själv (Elrond i filmerna). Framför allt är det kanske ändå ringenkänslan man vill framhålla, med sina autentiska figurer, raser och geografi. Bara den lär hålla spelet på fötter, vilket i sig är beröm åt det ofta hånade EA. Den alltmer kräsne strategen i mig kan hålla med om att Ringarnas Herre – Slaget om Midgård II på flera punkter är ett bra spel. Men någonstans mellan godkänt och bra sätter jag stopp. Det finns avsevärt bättre kollegor, och SoMII gör inte mycket för att förändra det som i stort inte förändrats på... tja, 10 år.

Testat på

AMD Athlon 2,7+
GeForce 6800 Ultra 256 MB
1024 MB RAM

Skicka en rättelse