En charmig resa genom ett härjat Amerika.

Din hemmabyggda flotte kastar sig ut från hamnen och du seglar fram bland vågorna, en flamma av ljus i ett hav av mörker. Vem är du? Vart är du på väg? Spelar det någon roll? Efter ett par mil tar du skydd på vad du hoppas är en fridfull ö, och med din trofasta hund i släptåg börjar du leta material till en brasa du så desperat behöver. Snart kommer nämligen natten. Och med natten kommer vargarna.

Stämning så tät att du kan skära tjocka skivor av den.

#The Flame in the Flood är det första spelet från nystartade spelstudion #The Molasses Flood. I stora drag är det ett överlevnadsspel där du färdas från plats till plats, samlar resurser och kombinerar dem till användbara föremål. Spelet påminner mycket om #Klei Entertainments #Don't Starve men inriktningen på navigation ger det en egen identitet.

Den medryckande stämningen är det första som slår mig när jag startar spelet. När natten är mörk, och en blixt lyser upp en becksvart skog till tonerna av ett ensamt munspel, briljerar det. Mycket är tack vare det stämningsfulla soundtracket komponerat av musikern Chuck Ragan. De countryinspirerade tonerna ger liv åt miljöerna samtidigt som de förmedlar en känsla av utsatthet. Också grafiken och designen lyser starkt. Istället för att satsa på realism har spelet en tilltalande, tecknad stil som karaktäriseras av starka färger och vackra skuggor.

Hunger, törst, och sömn måste tas hand om, och till råga på det finns det många farliga djur i världen, och dessa, speciellt vargarna, har en tendens att dyka upp precis överallt. Ute på vattnet är det flotten man oroar sig för, då den kan gå sönder om man inte reparerar den tillräckligt ofta. Det är alltså många faktorer att hålla koll på, och tillsammans gör de resan väldigt utmanande.

Trots att nya överlevnadsfaktorer gradvis introduceras börjar det efter ett tag kännas lite monotont att segla från ö till ö. Eftersom spelet använder sig av procedurell generering har många av ställena väldigt lik, om inte identisk, design. Repetition är ju ett av roguelikens nyckelord, men här känns inte gameplayet starkt nog för att helt kunna balansera det.

Gör du fel dör du. Så... gör inte fel.

Trots detta är #The Flame in the Flood väldigt charmigt. När jag startar spelet för en till omgång är det inte för att hitta ett problemfritt craftingsystem eller ett djupt narrativ - det är just för den där stämmningen. För att kasta mig ut bland vågorna. För känslan av att hitta en ö med just de resurser jag behöver för att överleva en dag till.

The Flame in the Flood är inte perfekt, men det har mycket hjärta. Och det räcker långt.

Skicka en rättelse