Telltales mänskliga Batman är snarare en mästare med ord än med knytnävarna.

I ett rasande tempo, åtminstone vad Telltale beträffar, betas Batman-serien av. Det är en lättnad att polletten äntligen trillat ner hos studion som gjort avsnittsformatet till sitt signum. Det funkar inte att hålla sina spelare på halster i en mindre evighet (läs: Tales from the Borderlands). En månads sittande på nålar räcker gott och väl – och lyckligtvis är tredje delen av Batman, trots ett par missar, värd väntan.

Batman har just nu inte mycket att skratta åt.

Efter en genomtänkt och fingerfärdig inledning mattades tempot av i andra delen, Children of Arkham. Idéerna som kläcktes i Realm of Shadows förpassades till periferin och det var ett traditionellt andra avsnitt som byggde upp utan att ge så värst mycket tillbaka.

New World Order fortsätter bygga. Det byggs och byggs till den grad att Gotham City börjar kännas som ett fuskbygge. Nej, starten är tam och saknar klös. Efter tjugo minuter är jag förbluffad över hur något som har Batman, Catwoman, Penguin och en Two-Face i vardande kan vara så … tråkigt.

Gränsen mellan Bruce och Batman blir allt otydligare.

Olustigt nog fortsätter avsnittet med samma slags byggstenar; dialoger och inte så mycket mer. Dock börjar scenerna sakta men säkert få den rätta nerven. Stämningen mellan Bruce Wayne och Oswald Cobblepot på toppen av Wayne Tower kan skäras med en kniv. Här finns dock inget faktiskt våld, utan bara löften om korruption och en terrororganisation som tar allt större plats. Harvey Dent blir allt trasigare trots att han aldrig varit mäktigare. Hans andra ansikte framträder mer och mer.

Det är modigt och kanske lite huvudlöst av Telltale att låta New World Order vara så rikt på dialoger och fattigt på så mycket annat. Jag saknar inte direkt QTE-momenten, däremot tycker jag det är märkligt att spelmekaniken där Batman pusslar ihop olika ledtrådar för att knäcka gåtor inte beretts större utrymme. Såväl detta som QTE får chansen att skina i avsnittets final, men det är så dags då.

Självklart är Catwoman en crazy cat lady.

Även om Telltale är mästare på att bygga spänning genom ord skulle deras Batman må bra av att skrida till handling oftare. Resan mot slutet har börjat men trots den relativa stillheten i andra och tredje delen är jag optimistisk. Cliffhangern är omskakande och lyckas med något jag hoppas Telltale ska våga i säsongens sista avsnitt: nämligen ställa allt på ända.

Fotnot: Recensionen avser pc-versionen.

Skicka en rättelse