Att kötta ner horder av klena AI-soldater för att flytta fram frontlinjen i Dominion är till exempel mest tradigt. Att bli omringad av fyra motståndare som skoningslöst massakrerar en är också jobbigt, då stridssystemet inte alls är gjort för att tampas mot fler än eller högst två motståndare samtidigt. Med andra ord gäller det att ha tur och få lagkamrater som hjälper en, för individuella skicklighet tar dig bara så långt om motståndarna kör med mindre ärofulla men högst effektiva taktiker och omringar dig.
När det är som bäst är det dock fantastiskt att få till combos, aktivera power-ups och utnyttja varje lucka i motståndarens försvar till ens fördel. Det finns oftast en fungerande taktik att ta till. En stor klumpig karaktär kan bli överväldigad av snabbheten hos mindre klasser, men då kanske det finns en avgrund att knuffa ner de irriterande myggorna i. Vissa klasser känns till en början mer gångbara än andra, men med lite träning tycker jag att de flesta är kul att spela med.
Det finns taktiker för de flesta situationer. Herrn på knä bör välja den snabbaste.
Det är dock här en av spelets sämre aspekter gör sig påmind. Du har nämligen inte full tillgång till alla klasser direkt från början. Du kan testa alla, men inte få loot i form av gear till dem så de är alltså inte fullt upplåsta. Efter avslutad tutorial får du en hyfsad mängd in game-valuta, men inte tillräckligt för att låsa upp alla klasser fullt ut. För att göra det måste du antingen grinda på rätt bra, eller ge Ubisoft mer pengar i form av mikrotransaktioner som inte är så mikro.
Detsamma gäller uppgraderingar till de olika karaktärerna, men där är det mer okej att samla på sig bättre loot över tid. Att inte ens ha tillgång till alla klasser är bara irriterande. Och du tjänar inte in särskilt mycket för varje avklarad match, så det är lätt att se att många spelare kommer bli frustrerade. Det är också lurigt att räkna exakt hur mycket det kan tänkas kosta att uppgradera sig med mikrotransaktioner, vilket så klart är medvetet.
Vikingar, samurajer och riddare ses sällan i samma spel. När blodet börjar drypa förstår vi varför.
Ett annat problem är servrarna. Det finns nämligen inga dedikerade servrar, vilket gör att stabiliteten är sisådär ibland, med matcher som laddar förbaskat länge eller hamnar ur synk. Jag har dock personligen inte stött på så mycket problem där, så även multiplayer har för det mesta flutit på okej. Men det är värt att hålla det i åtanke då det är ett återkommande klagomål från spelare. Du måste också vara inloggad online för att spela kampanjen, vilket är irriterande.
Jag uppskattar verkligen det #Bushido Blade-doftande stridssystemet, med alla dess intrikata små detaljer. Det bär ändå upp For Honor, trots en inte alltid perfekt inramning. På ett sätt är det väl lite frustrerande att det är så nära något större och ännu bättre, men framför allt är det trevligt att se en förhållandevis vågad AAA-titel som ger sig ut lite lagom okänt vatten utan att drunkna.
Fotnot: Vi har spelat med Geforce GTX 1070, Intel Core i5 (3,3 Ghz), 16 GB RAM