Pusselspelet Qube 2 är väldigt fyrkantigt – fast på ett bra sätt.

Om du spelar för länge kommer dina ögon att bli fyrkantiga. Så brukade mamma säga till mig när jag som liten parvel satt och spelade Commodore 64-spel i timmar. Hälften av den tiden var förvisso laddtider och syntax error-meddelanden, så risken för hjärnblödning var nog större än märkligt formade ögon. På sätt och vis hade hon rätt, dock, för efter pusselspelet Qube 2 ser jag kuber precis överallt.

Pusslandet för tankarna till en viss Chell. Och tårta. Kanske.

Alla vet att bokstaven q gör allt mer mystiskt. I alla fall var det nog så utvecklarna bakom Qube tänkte. Oavsett stavning var det ett intressant och extremt avskalat litet pusselspel som kändes ungefär som ett light-Portal. Därför är det logiskt att det större, snyggare och mer ambitiösa Qube 2 känns som en light-version av Portal 2. Fast med förmågan att manipulera kuber istället för portaler, då.

Narrativet tar större utrymme den här gången, och gör sitt bästa för att förklara varför du springer runt och pusslar med kuber. Som mysterium är berättelsen ganska effektiv till en början, och det påminner lite om den gamla kanadensiska science fiction-filmen Cube (utan q, så inte alls lika mystisk). I den blir en grupp människor instängda i en enorm, rörlig kub och måste räkna matte för att undvika dödliga fällor. I Qube 2 slipper vi både matte och fällor, och bjuds istället på en serie allt mer komplexa pussel som involverar – just det – kuber.

Speldesignen är ganska fyrkantig på så vis att du slussas från pusselrum till pusselrum och mellan varven får du en liten dialogsekvens som avslöjer lite mer av vad som försiggår. Jag uppskattar att utvecklarna försöker driva på och belöna problemlösandet med ett tydligt narrativ, men tyvärr är svaren vi får i slutänden högst otillfredsställande. Qube 2 har två olika slut, båda lika rumphuggna och klumpigt gestaltade.

Qube 2 påminner om Cube.

Om berättandet haltar i sina försök att berätta en sofistikerad science fiction-historia så lyckas pusseldesignen desto bättre. Du har ett par handskar som ger dig förmågan att trolla fram plattformar, skjuta iväg kuber (eller dig själv) genom luften eller manipulera miljöerna på andra sätt för att ta dig fram. Med tiden blir det fler och fler faktorer att ta hänsyn till, från fläktar till magneter och smörjmedel i form av olja som får kuberna att glida längre. Som curling, fast fyrkantigt.

Qube 2 vänder inte direkt upp och ner på några världar, och det saknar det där lilla extra för att kunna mäta sig med de största i genren, men det är kul och pyssligt för stunden. Och förmodligen får du inte fyrkantiga ögon av det heller. På sätt och vis är väl Qube 2 som ett glas mellanmjölk. Det är inte det lyxigaste man kan dricka, men ibland är det precis vad jag är sugen på.

Qube 2
3
Bra
+
Fyndiga pussel
+
Mer ambitiöst än första spelet
+
Bitvis oväntat snyggt
-
Berättandet vacklar, särskilt i slutet
-
Enstaka pusselmoment återkommer lite väl ofta
Det här betyder betygen på FZ
Skicka en rättelse