Det totala fotbollsnörderiet i Football Manager-serien passar ypperligt med Nintendo Switch "slinka-ner-i-resväskan"-faktor.

Det är en typiskt gråmulen dag i södra London på Kenilworth Road när mina orangea undersåtar i Luton Town kliver på planen och ställer sig ansikte mot ansikte med listettorna Birmingham. Sina ljusa matchkläder till trots ligger det något mörkt över truppens lågpolygonhaltiga ansikten: de är inne på den nionde raka matchen utan vinst, och missnöjet pyr både bland dem som känner sig orättvist placerade på bänken och de som anser sig förtjäna en finare klubb. Enda anledningen varför jag inte blivit kickad än är, enligt styrelsen, att jag inte överskridit periodens lönebudget.

Det är minst sagt mer än bara segern som står på spel.

Matchen visslas igång och de på förhand hårt segertippade Birmingham påbörjar den förväntade vågen av klumpigt animerade anfall. Klockan går, den avvaktande strategin jag valt verkar inte ge resultat och jag bestämmer mig för att skruva upp intensiteten en aning. Mannarna går in i överladdningsläge, spelets bilduppdatering går i botten och vips, 15 nagelbitande minuter senare står det 1-0 till oss tack vare arbetshästen E.Lees robotliknande frispark. Så småningom tickar klockan in på 91 minuter, matchen blåses av och så även min avskedning.

Vi fnissade lite åt skadan

Football Manager är fullt av små glädjestunder som denna, och trots de oräkneliga timmarna som måste läggas att hålla styrelse, spelare och fans nöjda så finns det ändå få spelserier jag så lätt kan tillbringa min tid med. Detta gäller i synnerhet Ipad-versionen av spelet, som under namnet Football Manager Touch erbjuder en mer avskalad upplevelse än den alltmer uppsvällda PC-versionen. Touch-versionen har nu släppts till Nintendo Switch, ett på pappret perfekt äktenskap om ni frågar mig, och jag har ägnat större delen av min vakna tid med att försöka syna den i fogarna (och bli cupvinnare på köpet).

Det enda som verkar skilja Switch-versionen från originalet är gränssnittet. Kvar finns visserligen de sjukt okänsliga pekkontrollerna om du spelar i handhållet läge, men kompletterade med vanliga kontroller som trots märkliga designval (tryck på högra axelknappen för att gå vidare) ändå lyckas göra navigeringen av de snåriga menyerna rätt enkel. Dessvärre verkar alla tekniska tillkortakommanden ha överförts till Switch-versionen också – laddningstiderna är stundvis horribla, och spelet är så instabilt att det både låste sig och kraschade flera gånger under min tid med det. Att Switch-versionen dessutom är dyrare än den till Ipad är lite svårt att svälja.

Som tränare väljer du hur lite eller mycket du vill vara involverad i ledningen av ditt lag. Du kan överlåta mycket ansvar till assisterande tränare och övrig personal, exempelvis hantering av lagets träning och ungdomsverksamhet, eller sköta varenda liten syssla själv. Uppställningar kan lekas med i flera timmar tills du får den perfekta, eller så väljer du bara den rekommenderade. Djupet är svindlande, inte minst för nya spelare, och spelet är inte superbra på att förmedla vad varenda liten grej gör. Alla laddningsskärmar är pepprade med hjälpfulla tips, men dessa är så många till antalet att de snarare förvirrar än hjälper. Att dessa inte är samlade i en hjälpmeny är definitivt en miss.

Man vet att man är fotbollsnörd när detta är en fullt duglig representation av sporten

Spelet har även andra spellägen, där du antingen skapar ett eget lag eller möter skräddarsydda utmaningar för olika givna utgångslägen. De är hyfsat underhållande för vad de är, men kommer aldrig riktigt i närheten av njutningen som realismen i huvudläget erbjuder.

Med det sagt skulle jag ljuga om jag sa att spelet inte satte sina klor i mig från första stund. Trots fula matcher med grafik från PS2-eran och den totala avsaknaden av musik, förutom i huvudmenyn, är spelets grund så beroendeframkallande att det lite kvittar. När man väl överkommer den hutlöst branta inlärningskurvan finns det få upplevelser som är lika belönande, för att inte säga befriande. Jag har svårt att tänka mig spel som är lika lämpade för långa flygturer eller bussresor som Football Manager, och med tanke på hur portabel Switch är jämfört med laptops och Ipads är projektet att spela det på resande fot enklare än någonsin. Så länge man skippar de stela pekkontrollerna är den här versionen definitivt rätt väg att gå.

Önskar bara jag kunde säga samma sak om mitt lags uppställning inför transferperioden. Var är alla undervärderade forwards när man behöver dem?

Football Manager Touch
3
Bra
+
Oerhört beroendeframkallande
+
Smidigt kontrollschema
+
Lysande att spela portabelt
-
Svajig prestanda
-
Usla produktionsvärden
-
Onödigt ohjälpsamt)
Det här betyder betygen på FZ
Skicka en rättelse