Vissa saker måste man bara suga på ett tag. Som brinnande män i kloaker.

Det hör inte till vanligheterna att vi här på FZ recenserar spel som funnits ute i över ett halvår. Men när vår Super Adventure Club slog upp portarna fick i alla fall den här äventyraren mersmak. I en alltför lång backlog ligger flera äventyrsspel och puttrar, och ur den soppan stod Unavowed ut. En till den grafiska ytan oansenlig titel som ändå hade raddat upp utmärkelse efter utmärkelse. Vad var det som fängslade den annars så luttrade peka-och-klicka-publiken? Detta måste testas.

"Efter en hård utekväll i New York väcks man av att en exorcist försöker fördriva en demon som bosatt sig i ens usla lekamen"

Du vet känslan. Efter en hård utekväll i New York, kantat av härj och snedsteg, väcks man av att en exorcist snedstreck magiker försöker fördriva en demon som bosatt sig i ens usla lekamen. Minnesluckan är total. Magikern (wut?) tar en med till en kåk i förorten, och drar en story där åtminstone resultatet av snedtrippen blir tydliga. Det verkar inte bättre än att den här demonen som tagit över ens kropp begått allehanda illdåd medan den var i besittning av dig. Och du har också övernaturliga krafter! Och du får vara med i magikerns hemliga klubb, som jagar illgärningsmän och varelser som tagit sig in i vår värld från andra dimensioner. Om jag vill vara med i gänget? Alla dagar i veckan!

Trots den ganska enkla premissen drar Unavowed in mig som få äventyrsspel gjort de senaste åren. Det är något i det moderna men ändå traditionella tilltalet som lockar. Magisk realism kallar man det för ibland, tänk tv-serien The Magicians så hamnar du ganska rätt i tonen. Genren kan lätt bli corny och ofta känns verk i det facket som tonårsdraman med lite krydda för att inte trötta ut den snabbrörliga publiken. Men inte Unavowed.

Att få gå i sina egna fotspår och tillsammans med en så disparat grupp spökjägare (i brist på bättre epitet) klura ut vilka illdåd man begått, och försöka lösa dess efterverkningar - det är manna för själen. Gåtorna är aldrig överdrivet avancerade. Man känner sig dugligt smart samtidigt som lösningarna aldrig blir skrivna på näsan. Genidraget är att du själv väljer vilka av medlemmarna i gruppen som ska följa med på de olika uppdragen, och pusslen och gåtornas lösning blir således olika beroende på vem du hänger med.

Det känns lite som en mysterieshow på tv under 80-talet. Brinnande män i kloakerna. Spöken och naturandar i källare. Men man väjer heller inte för ämnen som alkoholism och social utsatthet. Det är inte tillrättalagd för att passa in en mall, utan vågar ta ut svängarna helt i linje med Wadjeteys andra titlar. Världen är trovärdig, och miljöerna är detaljerade och lockar verkligen till utforskande. Att manuset ibland är bättre än röstskådespeleriet som ska bära upp det känns som en petitess i sammanhanget. För den som vill gå på musjakt i pixelvärldar är det få spel som slår Unavowed på fingrarna just nu.

Unavowed är släppt till pc och mac, och finns på Steam, GoG och Humble.

Skicka en rättelse