Det har varit ont om välgjorda skräckspel den senaste tiden. Så när Hydravision återvänder med en uppföljare till sitt halvdana Obscure från 2004 blev i alla fall jag nyfiken. Men har fransmännen verkligen gjort sin läxa den här gången?

Originalet försvann i stort sett lika snabbt som det dök upp. Men trots en medioker story och halvdassig grafik fick det ändå en del fans tack vare den skönt avslappnade stilen och ett bra co-op-läge. När jag installerar Obscure II en sen kväll på kontoret är det med förhoppningar att de slipat lite mer på presentation och berättelse den här gången. Innan jag kickar igång ser jag till att släcka ner ordentligt för att komma i rätt stämning, allt för dig kära läsare.

Det börjar bra, inledningssekvensen sätter tonen perfekt. Tjoff! säger det så sitter alla klyschor precis där de ska. Det här skulle kunna vara inledningen till Scream 3 om den nu hade gjorts i en billig grafikmotor och inte med en dyr filmkamera. Vi befinner oss på ett amerikanskt universitet, tre år efter händelserna i förra spelet. Livet har återgått till det normala och terminen ska precis börja. Melodiös collegerock i högtalarna och bekymmerslösa collegekids som föga anar att de snart ska bli monstermat. Perfekt.

Fasliga blommor

- Ingen match för norsk hockeyspelare

Storyn är simpel och i ärlighetens namn ganska löjlig. Det hela kretsar kring en speciell typ onda av onda blommor som har gett sig på att förgöra alla oskyldiga skolungdomar i dess närhet. Inte helt oväntat blir det heller aldrig särskilt läskigt, tro inte att det här är ett nytt Silent Hill.

Du kan spela sex olika karaktärer, alla klockrena stereotyper. Eller vad sägs om den muskulösa norske hockeyspelaren Sven eller blonda fröken Amy som är skolans Miss wet t-shirt men även en baddare på att knäcka koder. Bara två exempel men ni ser nog vartåt det barkar. Nu är det här helt i sin ordning, det här spelet ska vara korkat. Du spelar en karaktär åt gången men alltid med en kompanjon vid din sida. Spelet uppmuntrar nämligen till att hoppa mellan karaktärerna för att använda dess olika förmågor och dessutom kan en polare ta över den andra karaktären när som helst. Det här är bra, är det något som är lyckat i Obscure II så är det co-op-läget. Hydravision har förstått att delad glädje är dubbel glädje och för det förtjänar de en liten eloge.

Under spelets gång snubblar du på olika vapen. Till att börja med tillhyggen som hockeyklubbor och baseballträn men så småningom kan du utrusta dina ungdomar med lite mer avancerade skjutvapen. Striderna kan vara hyfsat intensiva emellanåt men det händer också att jag drämmer till min kamrat med baseballträt av misstag då och då. Så på det hela taget en blandad kompott.

Charmigt misslyckande

- Med föråldrad grafik

Men här någonstans är det nog dags att jag pratar lite allvar. Det är helt enkelt lite för likt ettan med alla dess vårtor och bölder. Ta grafiken till exempel. Det här är ett spel som även släpps till Playstation 2 och det syns. Sumpiga animationer och trista miljöer förstör den lilla skräckstämning som finns. Även ljudet är oinspirerat och lägg till det en riktigt irriterande kamerahantering och jag börjar misströsta.

Det är svårt att tycka illa om Obscure II. Det tar inte sig självt på särskilt stort allvar - jag menar, hela spelet är en enda stor kärleksförklaring till b-skräckfilmer. Det har dessutom ett bra co-op-läge. Är du intresserad av genren och har en likasinnad polare kan det vara värt att i alla fall överväga ett inköp. Men för mig blir det i längden lite för likt sina förlagor av den sämre sorten. Och vem vill egentligen uppleva en åttatimmarsversion av Scary Movie?

Testutrustning:

Windows XP
Intel Core 2 Duo (2,13 GHz)
2 GB RAM
GeForce 7950GT

Skicka en rättelse