Än en gång befinner vi oss ute i den kalla men ack så bekanta världsrymden. Fem år har gått sedan eftertexterna rullade i Star Wars Jedi: Fallen Order och det sammansvetsade järngänget vi då lämnade bakom oss har splittrats och spridits för vinden. Exakt varför är oklart till en början, men det framgår att det är meningsskiljaktigheter kring hur imperiet ska hanteras som ligger till grund för uppbrottet.

Efter ett skakigt inledande uppdrag på den myllrande stadsplaneten Coruscant söker sig vår hjälte till planeten Koboh för att återknyta kontakten med en kär gammal vän: den fyrarmade speltorsken Greez Dritus. Väl där öppnar världen upp sig och huvudberättelsen börjar veckla ut sig. Det blir starten på ett hisnande äventyr där det slutgiltiga målet är att hitta en fristad utom räckhåll från imperiets klor.

"Cal Kestis är tillbaka. Han är välkommen!

Det finns mängder med färdigheter att lära sig.

"På många sätt är Star Wars Jedi: Survivor en perfekt fortsättning"

På många sätt är Star Wars Jedi: Survivor en perfekt fortsättning som tar avstamp från en stabil grund. Många av de färdigheter som Cal förvärvade i föregångaren finns på plats direkt så du kan omedelbart börja dubbelhoppa och kasta din ljussabel.

Men det finns alltid mer att lära sig. Antalet förmågor du kan låsa upp är fler och det finns numera perks som ger både för- och nackdelar. Cal har sedan det första spelet gått från en relativt inkapabel padawan till en formidabel jediriddare, och att svinga digitala ljussablar har aldrig varit mer njutbart. En nyhet är att lemmar kan kapas med mäktiga svingar och i vanlig ordning kan motståndet förpassas till efterlivet med spektakulära avslutningar.

En av de mer framträdande nyheterna är antalet olika sätt du kan använda din ljussabel på. Totalt finns det fem stycken stridsformer som låses upp allt eftersom du tar dig igenom huvudberättelsen. Du kan direkt växla mellan det balanserade enhandssvärdet eller dubbelklingan som fungerar ypperligt då flera fiender anfaller samtidigt. En bit in kan du också välja att spela mer aggressivt genom att hålla en sabel i varje hand, prickskjuta på distans med en laserpuffra mellan svingarna eller aktivera en parerstång som ger vapnet en förkrossande slagkraft. Det enda smolket i denna bägare fylld av dödliga jedivapen är att du begränsas till att bara kunna ha två stilar aktiverade samtidigt. Jag antar att detta kan motiveras som ytterligare ett strategisk moment, men ett klassiskt vapenhjul hade kanske varit att föredra.

Känslan av progression gör sig påmind när jag lär mig tampas med särskilt besvärliga fiender. Vissa motståndare som initialt bjuder på mäktigt motstånd går att bekämpa med vänsterhanden när både Cals och mina egna färdigheter slipats till av några timmars äventyrande. Värt att tillägga är också kompanjonerna som gör dig sällskap på flera uppdrag, dessa sköter sig själva men kan också bli kommenderade till vissa offensiva manövrar. Ett välkommet inslag som gör att man inte alltid känner sig så ensam.

Snacka med handen. Eller kraften.

"Striderna är en av spelets stora behållningar"

Mekaniken med meditationspunkter där du vilar, återhämtar hälsan, sparar och uppgraderar dina förmågor är intakt. Att spara ofta och planera sin framfart är viktigt, men precis som tidigare innebär en vilopaus också att alla motståndare kommer tillbaka. Något som inte gör så mycket då striderna är en av spelets stora behållningar.

Du kommer få besöka flertalet himlakroppar men mycket tid kommer att tillbringas på planeten Koboh – och där finns massor att göra. Greez har öppnat en trevlig liten saloon i ödemarken, där alla möjliga figurer samlas. Många karaktärer du träffar på under dina strapatser kan rekryteras till utposten och flera av dem dyker upp kring det lokala vattenhålet. Vissa vill bara prata och andra ger värdefulla tips och sidouppdrag. Utöver detta kan du plantera blommor i din egen trädgård, leka prisjägare, leta upp gömda jediutmaningar eller bara gå på upptäcktsfärd. Det finns också områden som du får upptäcka själv där svårighetsgraden skruvas upp rejält.

Meditationspunkterna finns kvar.

Att röra sig framåt är också enklare än tidigare. Cal har en ny änterhake och det finns fredliga riddjur som gör det lättare att korsa terrängen. Men det största och mest välkomna nyheten är möjligheten att nyttja fast travel mellan upplåsta meditationspunkter. Att tvingas leta sig tillbaka till sitt skepp efter ett avklarat uppdrag är nu ett minne blott. Den förbättrade kartan är också riktigt användbar. Där kan du nu se vilken väg du nyss tagit, vilka passager som är tillfälligt otillgängliga och åt vilket håll du bör röra dig. Precis som i de flesta spel med metroidvania-inslag gör du bäst i att utforska lagom, många vägar kräver nämligen en specifik förmåga för att kunna forceras. Att göra mentala anteckningar om platserna du bör återvända till blir en vana.

Äventyrets fiender kommer i alla möjliga former och utföranden. Det är främst två olika grupperingar, Imperiet och rövarbandet Bedlam Raiders som både slåss sinsemellan och mot Kestis gäng. Ett kul tillskott är utbudet av omprogrammerade stridsdroider som går att känna igen från prequel-triologin men traditionella stormtroopers dyker också upp precis som en väl tilltagen, fientligt inställd fauna komplett med rancors och förvuxna mördarkryp. Mycket av det du stöter på, både varelser och händelser, dokumenteras i en databank som passar perfekt för den som vill fördjupa sig i världen.

Att pyssla med kläder, utseende på lasersvärd och pilla med delarna på blastern är något som jag gärna lägger ner orimligt mycket tid på. Det hela är rätt beroendeframkallande och det mesta du samlar på dig är av kosmetisk karaktär. Framför allt älskar jag att Kestis kan skaffa sig ett skägg i klass med vår käre chefredaktör Daniel Sjöholm. (undrar om Respawn och EA tänker sig att detta per automatik genererar ett fullpottsbetyg?) Utbudet är stort men jag hade gärna sett att åtminstone några av dem gjorde någon skillnad rent spelmässigt och inte bara handlade om utseende.

"Det kändes som en bra idé först..."

"Respawn
gör oerhört mycket rätt"

I Star Wars Jedi: Survivor rättar Respawn till mycket som var mindre lyckat i ettan, polerar det som redan var bra och lägger till mer godsaker som sci-fi-grädde på galaxmoset. Överlag är alltsammans väldigt cinematiskt och det förekommer flera spektakulära sekvenser där det gäller att hålla tungan rätt i mun. Spelet är mästerligt på många punkter men tyvärr inte helt felfritt. Ibland saktar bilduppdateringen in och flytet uteblir (på PS5, som spelet testats på). Det är inga jättestora dippar och framgår inte jättetydligt i videoklipp men är ändå märkbart. Oftast sker detta när många fiender trängs samtidigt på skärmen, ibland i de öppna partierna och märkligt nog även i vissa filmsekvenser. Förhoppningsvis kommer detta att åtgärdas i kommande uppdateringar.

Respawn gör oerhört mycket rätt och är uppe och nosar på ett toppbetyg. Jag har njutit för fulla muggar och är mer än nöjd med mitt äventyr. Fallen Order var bra och detta känns som den naturliga, förädlade utvecklingen.

Fotnot: Testat på PS5. Spelet släpps den 28/4 till pc, PS5 och Xbox Series.

Star Wars Jedi: Survivor
4
Mycket bra
+
Star Wars-känslan är intakt
+
Spektakulära cinematiska sekvenser
+
Striderna
+
Allt kosmetiskt godis
-
Ibland svajig bilduppdatering
-
Jag saknar ett vapenhjul
Det här betyder betygen på FZ