Nej, du är inte ensam. Ett spel om att bygga och sköta ett antal olika museer låter inte nödvändigtvis som den roligaste idén i spelhistorien. Vad finns det ens att göra med en sådan idé? Nog luktar det stiltje lång väg om det här? Men nu ska vi ta det lilla lugna, för Two Point Museum är ett förbaskat charmerande litet spel som knappast lider av idébrist. Om något skulle man möjligen kunna anklaga det för det motsatta.
"Ett förbaskat charmerande litet spel"
När det visade sig att skaparna bakom det odödliga Theme Hospital, en av mina absoluta favoriter i affärsstrategigenren (eller tycoon-spel, om man så vill), efter alla år skulle göra en uppföljare så var det mer än jag hade vågat hoppats på. Two Point Hospital visade sig dessutom vara ett riktigt bra spel (trots vissa brister som ett övermått av mikromanagement), som ledde fram till den lite svagare uppföljaren Two Point Campus. Med Two Point Museum var jag således lite rädd att utvecklarna hade fått slut på krutet och att resultatet mest skulle kännas dammigt, mossigt och allmänt uråldrigt. Istället visar det sig vara det bästa försöket hittills av Two Point Studios att väcka nytt liv i en genre som hade sin guldålder på 90-talet.
Som alltid börjar det lugnt och stillsamt med ett litet museum fokuserat på fornlämningar. Du bygger standardrum som personalrum och toaletter (alla som spelat Theme Hospital vet hur illa det kan gå om det inte finns tillräckligt med toaletter), anställer diverse personal och skickar iväg dem på expeditioner för att hitta nya fynd att ställa ut. Det är mysigt, trivsamt och lätt att komma in i och lära sig.
Med tiden blir det dock tuffare. Olika varierade utställningsteman presenteras och fler specialfall introduceras (som frysta objekt som kräver låg temperatur eller växter som kräver en fuktig miljö). Ovanpå det börjar tjuvar och vandaler dyka upp, så säkerhet och övervakning blir ett måste. För att locka fler besökare och ha råd med mer personal och fler kostsamma expeditioner behöver du hålla besökarna nöjda och kanske även dra igång riktade reklamkampanjer för att verkligen raka in cashen.
Allt detta sker stegvis i takt med att du når målen för ett givet museum och låser upp nya platser att bygga på. Något jag uppskattar är dock att du här inte överger dina gamla byggen. I takt med att spelet fortskrider får du anledning att gå tillbaka, inte minst till ditt första bygge, och expandera det med allt du lärt dig på de nya platserna. På så vis får du först prova på att bygga mer specialiserade museer baserat på varje nytt tema – som roligt nog sträcker sig från dinosaurieben till mystiska rymdartefakter och ockulta föremål. Man kan till och med ”ställa ut” spöken, som man måste hålla på gott humör så att de inte smiter och börjar terrorisera besökarna. Det finns kort sagt mycket att utforska här.
"Plötsligt är alla ens anställda på uselt humör"
Om du skulle börja förlora pengar kan det vara en segdragen historia att ta sig tillbaka och börja tjäna pengar igen. Om du missförstår något, bygger fel eller så är det i regel bara att bita i det sura äpplet och mödosamt börja jobba på att vända den där profitpilen uppåt igen. Situationen kan nämligen lätt glida en ur handen utan att man alltid vet exakt varför det gick som det gick. Plötsligt är alla ens anställda på uselt humör och besökarantalet (och därmed dina inkomster) har minskat utan att man kanske omedelbart hängde med på hur det gick till.
Two Point Museum är dock överlag mindre frustrerande än många andra spel i genren – inte minst sina egna föregångare. Det går i regel att komma tillbaka, även om det börjar gå åt pipan, om man bara justerar lite och provar nya vägar framåt.
"Om man inte håller koll kan snart hela ens stab vackla omkring och kräkas"
Vissa utmaningar är roligare att hantera än andra, förstås. Senare i spelet kan dina anställda till exempel få eländiga smittor, så om man inte håller koll kan snart hela ens stab vackla omkring och kräkas överallt i korridorerna (återigen, den som har spelat Theme Hospital eller Theme Park lär känna igen sig i kräksfesterna som kan uppstå). Men även om det blir mycket att hålla reda på efter ett tag så känns det aldrig helt överväldigande. För det allra mesta känns det ändå som att man faktiskt rör sig framåt, om än långsamt ibland – något som inte alltid var fallet i Two Point Campus, där man kunde köra fast i riktiga flaskhalsar.
Two Point Museum är ett både klassiskt och förvånansvärt varierat strategispel som inte spar på vare sig idésprutorna eller charmoffensiven (även om seriens patenterade humor ärligt talat känns en aning gubbdammig vid det här laget). Det är helt enkelt förbannat roligt att till exempel kunna expandera sitt marinbiologiska museum med en liten spökhörna för alla gothare och vampyrer bland besökarna. Trots spelets olika halvspretiga spelmekaniska koncept så är det en väldigt tillfredsställande helhet, som dessutom är lätt att snabbt komma in i. Förmodligen min nya favorit i serien.