År 1995 släpptes ett spel vid namn Reunion och det var detta spel som väckte mitt intresse för rymdspels-genren. Antagligen är det främst tanken på det okända som tilltalar mig; att få utforska och upptäcka nya solsystem. Hursomhelst, åren går och rymdspelen blir allt fler och några titlar sticker ut från mängden. Homeworld var ett av dessa spel och det var faktiskt riktigt bra. Ytterligare ett spel, vilket Nexus: The Jupiter Incident bygger på, var Imperium Galactica. Åsikterna om Imperium var många och gick ofta i två hela olika riktningar, älskat eller hatat. Frågan lyder - är Nexus den kombination vi väntat på?

Story och spelkonstruktion

Nexus bygger på en framtid där stora företag tävlar om att kolonisera rymden och samla in material från olika planeter. Du antar rollen som Marcus Cromwell, anställd av Spacetech och kapten på rymdskeppet Stiletto. Utskickad på ett långtidsuppdrag mot Jupiter upptäcker du åtta månader från jorden några konstiga händelser i asteroid-bältena. Härifrån tar spelet vid och du påbörjar dina uppdrag vilka innefattar allt från utomjordingar till artificiella livsformer.

Ifall du inte är tidigare bekant med rymdspel kan användargränssnittet vara något överväldigande till en början, men ganska så snart bör du vara väl bekant med hur det fungerar. Spelet har nämligen inget direkt övningsläge utan istället fasar spelet in dig i hur det används och fungerar. Detta görs mycket smidigt genom att låta dig direkt påbörja uppdragen men endast ha tillgång till ett fåtal funktioner. Gradvis ökar antalet funktioner och slutligen är allting upplåst. I min mening ett mycket bra sätt att låta spelaren bekanta sig med spelet utan att det tar onödig tid, stort plus. Det skall tilläggas att spelet inte är ett traditionellt RTS-spel utan snarare en rymdsimulator. En av skillnaderna från till exempel Homeworld är att det inte finns någon resurshantering utan istället ligger all fokus på själva styrandet av skeppen.

Kontroller och styrning

Musen är i vanlig ordning din bästa vän, som i många andra spel, men även tangentbordet har en betydande roll i dina försök att ta över rymden. Till en början används endast musen, men ganska så snabbt blir detta alltför stressigt och tangentbordets knappar blir din andrahandsposition, och således inte längre runt coca cola-burken. Som tidigare nämnt kan användargränssnittet vara överväldigande då det finns mycket att klicka på. Det finns flera sätt att spela Nexus. Gillar du micromanagement kan du få göra precis detta, mikro-styra precis allting. Allt från hur mycket energi dina motorer skall få till vilket vapen som skall skjuta sönder vilken del på fiendeskeppet. Är du dock av den natur att du föredrar att det mesta sköts åt dig, ja då finns faktiskt den möjligheten också, mer eller mindre. Du kan t.ex. välja att helt enkelt bomba ner fiende-skeppet genom att trycka på en knapp, välja vilket skepp och tadaaa - mission accomplished. Dock skall det nämnas att detta tillvägagångssätt inte alltid är det bästa. Det kan nämligen vara helt meningslöst att försöka skjuta sönder ett skepp när dess sköldar är aktiva. Således kan du behöva aktivera sköldbomber som överbelastar fiendeskeppets sköldgeneratorer och således gör dem obrukbara.

Grafik, effekter och ljud

Det finns flera fördelar med rymdspel och en av de främsta är att nästan ingen hänsyn behöver tas till omgivningen runt skeppen. Släng på en fet bakgrund och fokusera på detaljerna av rymdskeppen. Motorn som driver Nexus stödjer Directx9 och återger en riktigt skön grafik med hög detaljrikedom. Effekterna är maffiga och speciellt när du fläskar på med en härlig sköldbomb vilken skapar en enorm och bländande explosion. Andra detaljer som till exempel när du har kameran nära motorn börjar skärmen (nej inte den fysiska skärmen) skaka för att ge illusionen en närhet av motorn. Sådana här detaljer är alltid roliga att se och är ofta mycket uppskattade. Alltigenom är grafiken riktigt bra och det bjuds på mycket ögongodis i hela spelet.

Ljudet i spelet är även det bra med välgjorda ljudeffekter och med en härlig baslåda kan ditt rum skaka ordentligt vid raketavslossning. Röstskådespeleriet är inte helt övertygande men klart dugligt och ger en hyfsad dialog, alltså värd att lyssna på. Musiken i spelet är riktigt bra, den ger kanske ingen direkt koppling till vad som utspelas på skärmen men tar bort den här onödiga tystnaden.

Avslutningsvis

Ja, vad tycker jag då om Nexus: The Jupiter Incident? Spelet har helt klart stora likheter med Homeworld men levererar samtidigt en bra story och bra spelupplevelse. Jag vill nog påstå att spelet är ganska så svårt. Att starta om uppdragen blir ganska vanligt då det oftast tar några försök innan man förstår vad som egentligen skall utföras. Vidare är det alldeles för lätt att man missar bestycka sitt skepp med nödvändiga vapen. Det kan vara något frustrerande att spela i en timme för att då förstå man glömde sätta på de där speciella vapnet för att kunna klara uppdraget. Stundvis kan spelet också vara mycket rörigt och det kan vara svårt att få grepp om vad som händer. Flerspelarläget fick jag aldrig möjlighet att testa men håller det samma kvalité som enspelarläget kan det utan tvekan bli ett bra alternativ att växla av med. Rymdspelsfantaster bör dock utan tvekan ta sig en titt på spelet men nybörjare däremot kanske borde vända sig mot några enklare titlar.

Testsystem:

Amd Barton XP3000+
512 MB RAM
ATi Radeon 9800 PRO 128 MB
Creative SB Audigy 2

Skicka en rättelse