World in Conflict

En värld i konflikt är precis vad det handlar om. Året är 1989, ett borträknat Sovjet har med sina sista krafter bestämt sig för att satsa allt på ett kort - Europa ska invaderas. Förbi Berlinmuren rullar pansarvagnarna och förgör allt i sin väg. Nato ger sig in i striden för att försvara Europa mot kommunisterna, USA skickar alla tillgängliga trupper för att hålla Sovjet i schack - men just då sker det som inte ska kunna hända. Enligt radiosändningar har något skett vid Seattles hamnar. Vad som verkade vara civila fraktfartyg är egentligen en invasion. Förtvivlat försöker de spridda trupperna stå emot angreppet men till ingen nytta. USA har blivit invaderat och det finns ingen som kan stoppa det.

Ett tredje världskrig

- Som det borde sett ut

"WiC är årets i särklass bästa spel!"

Så börjar den inte så osannolika historien runt World in Conflict. Världen har ställts inför det tredje världskriget. Det svenska spelföretaget Massive Entertainment har verkligen tagit i med allt de har för att skapa en så verklighetstrogen berättelse som möjligt. Det har de verkligen lyckats med - från ögonblicket du startar kommer du bjudas på en fantastisk resa. Redan vid den första paragrafen i recensionen vill jag skrika ut vad jag tycker: World in Conflict är årets i särklass bästa spel!

Singleplayer-kampanjen utspelar sig från amerikansk synvinkel, du är en löjtnant vid namn Parker och du har precis återvänt till din hemort i Seattle från ett antal uppdrag i kriget i Europa. Som du kanske redan förstått upplever du invasionen från första parkett. Till hjälp har du andra soldater från armén och hemvärnet som förgäves slåss för att stoppa ryssarna. Genom cirka dussinet olika banor kontrollerar du löjtnant Parkers väg från Seattle i väst till New York i öst, samt krigets första dagar i Europa och djupt in i Sovjet. Uppdragen är rikt varierande, om än aningen korta och tyvärr lite för enkla ibland. Det enda jag saknade var ytterligare en kampanj, en där du spelar som Sovjet - men det är lätt förlåtet med tanke på de oförglömliga filmsekvenserna och storyn vi bjuds på.

Poänghantering

- Istället för jordkrafsande

Till skillnad från många andra strategispel finns det ingen bas att bygga upp. Du behöver inte bygga torn eller baracker och först och främst ingen resurshantering. Genom så kallade "Reinforcement points" kan du skicka in nya fordon på spelplan. Dessa poäng får du ett bestämt antal av, det är inte möjligt att införskaffa sig en allt för stor armé. Det viktigaste är istället att ta väl hand om de få enheter du har. I kampanjen bestäms vilka flyg och fordon du får använda beroende av bana, medan du i multiplayer själv får bestämma vilken roll du vill besitta, mer om det längre in i recensionen. En annan stor del ligger i användandet av "Tactical aid points" - dessa hjälper dig när du vill ha flygstöd. Du gör det mesta: allt från att rekognosera okända områden efter fiender till att skicka så tjock artillerield att inte ens grabbarna i Band of Brothers skulle kunna hålla byxorna torra.

Det märks dock mycket väl var Massive har lagt mycket av sitt krut på - nämligen multiplayer. Att kampanjen tar slut betyder absolut inte att spelet gör det. Här finns det otroligt många timmar att spendera. Ditt konto kommer gå upp i rang längre du spelar och bättre du är. Det finns ett tiotal medaljer och annat glimrande krafs att samla på sig, samt en statusruta som visar hur det har gått från dig från dag ett.