Hallå du gamla indian säger vi till Turok, dinosaurieutrotaren från skogen. Saker och ting har tyvärr ändrats sen spelets storhetstid och det går inte längre lika bra att ha en huvudkaraktär som endast kan säga sitt namn. Turok har blivit lite töntigare men Propanda Games har trots det skapat ett spel som kan stå på sina egna ben, om än något ostadigt.

Du ikläder dig rollen som Turok, en gammal indian som är ny medlem i Whiskey Company. Gruppens uppgift är att spåra upp och sätta stopp för Kane, huvudpersonens gamle mentor. Att de krashlandar på en planet bebodd av förhistoriska reptiler är det ingen som reflekterar över. Som förväntat sätts handlingen i andra rummet, i centrum står istället jakt på dinosaurier och fiendesoldater.

Men berättelsen har en finkänslighet som förvånar. Turok får titt som tätt flashbacks från sin tid med Kane och även om dialogen är klichéartad och karaktärerna inte särskilt välanimerade eller utrustade med något sympatiskt utseende finns det en härlig känsla i rösterna. Temat om fiendeskapen mellan gammal mentor och elev har gjorts innan - och avsevärt snyggare - men det hindrar inte mellansekvenserna från att vara gripande. Att Turok dessutom mobbas av sina kamrater större delen av spelet gör det inte sämre. Det är alltför sällan man som spelare är tvungen att arbeta fram respekt hos kompis-AI:n.

Ögonsnask

Spelet drivs av Unreal Engine 3 och är precis lika snyggt som du förväntar dig. Texturerna är dock inte av högsta klass och karaktärerna inte så detaljerade som man kanske skulle önska, men det som snor uppmärksamheten från allt annat är dinosaurierna. Reptilerna ser otroligt läckra ut med hud som ur Jurassic Park och sättet de blöder och får skottsår på kan få även den mest fanatiska vapenvägraren att dregla. Animationerna på dessa ödlor står ut när de smidigt springer över slagfälten.

Det enda egentliga irritationsobjektet gällande grafiken är färgerna. Oavsett hur mycket jag ändrar på inställningarna för TV:n kan jag omöjligt få färgerna att se lika klara och livliga ut som de gör i Xbox 360-versionen. Ett vanligt konverteringsfel (som exempelvis också kan ses i Assassin's Creed) är inte så farligt, men det går inte att skaka loss ångesten över att hela spelet känns grått på grund av en miss.

Speldesign

Turok spelas visserligen fortfarande i förstapersonsvy och det finns fortfarande dinosaurier att ta kål på, men ungefär där slutar likheterna med de föregående titlarna. Vapendesignen har standardiserats till enkla hagelgevär och automatkarbiner samt de få mer sci-fi-inspirerade plasmagevären. Pilbågen är tillbaka och är ett av starkaste vapnen du kan lägga händerna på men användningsområdena är begränsade på grund av dess långsamma eldhastighet. Det bästa vapnet är tyvärr kniven. Detta enkla blad dödar det allra mesta du stöter på med ett enkelt knapptryck.

Meningen var antagligen att skapa ett om möjligt ännu blodigare variant av Gears of Wars motorsåg, men det misslyckas då den är obalanserad gentemot fiendens AI. Reptilerna springer som höns runt dig och det är flera gånger helt meningslöst att använda automateld - du får sikte på dem först när du ligger på marken. Ett enkelt hugg med kniven gör samma jobb som två fulla magasin. Det är en bra idé att göra dinosaurierna snabba och oberäkneliga, men i detta utförande är de endast irriterande. Soldaternas AI är tyvärr motsatsen - långsam och passiv. Tyvärr är det mer regel än undantag att fienden visar dig ryggen och skjuter in i väggar istället för att anfalla. Dina kamraters intelligens är inte så mycket bättre, de försvarar sig först när motståndet till största del redan är besegrat.

Föregående Nästa
Skicka en rättelse